An afternoon kind of girl

det är jag det. För att inte säga kväll och natt, för så är det. Då jobbar jag allra bäst. Numera fungerar det bättre då jag behöver lite mindre sömn än jag brukade göra. Det ändrades när jag fick barn. Fast nattuggla var jag redan innan.

Bild lånad här.

Det innebär att jag, som så ofta, sitter och jobbar alldeles för sent. På förmiddagarna är jag ganska värdelös. Inte produktiv alls. Men kvällarna, då blixtrar det i huvudet av inspiration. Det fungerar dåligt med familj. Fast jag tror de har vant sig. Nåja, nu väntar de därnere på att helgen ska börja. Fördrinken är fixad av maken och lillkillen.

Idag har jag jobbat väldigt mycket. Fast inte med något manus. Oj vad det är spännande!

Dagens grateful.
Dag 31:
Att fira framgångar. Jag älskar att fira, så det gör jag så ofta jag kan. Idag firar jag att mitt andra manus har lämnat sitt bo. Nu ska det stå på egna ben. Med det börjar min väntan. Och hoppet. Ska det vara min tur nu? Men det är aldrig fel att fira, det värsta som kan hända är ju att man fick fira en extra gång. Och det gör jag så gärna.

Och så är det ju fredag och sista dagen i januari. Det är värt att fira. Lite närmare våren. Och sa ska vi dansa. Japp, det är det de väntar på därnere. Så det är väl bara att köra igång helgen då. Because I´m happy!

Om att gå vidare

och att jobba med nya saker. Allt jag jobbar med nu innehåller ord på ett eller annat sätt.

Jag har ju ett annat litet projekt på gång som också innehåller ord i olika former. Det är en helt ny värld och det är mycket spännande.

Jag har dessutom skickat iväg de manus som skulle skickas i pappersform. Under mitt träningspass utkristalliserade sig dessutom två av mina karaktärer i manus nummer tre. De fanns redan men nu har de mer form och bakgrund. Och så dök en helt ny karaktär upp som behöver vara med. Spännande!

Dagens grateful.
Dag 30:
Tacksamhet över att äldsta sonen kommit välbevarad hem från dagens skidutflykt med skolan.
Den känslan får representeras av lillkillens teckning av mig och honom. Massor av kärlek!

Idag blir det mer skrivinspiration. Här pratar John Dufresne om skrivprocessen. Och precis som vi numera alla vet så finns det ingen inspiration att vänta på, det är bara att sätta sig ner och skriva. Inspirationen finns vid ditt skrivbord. Och så det där han säger om anledningen till att skriva, de gånger då karaktärerna säger något eller gör något man inte hade förväntat sig. Då har karaktären blivit en levande människa och man har skapat en berättelse full av liv. Man har lämnat sin inre kritiker för ett tag. Mycket spännande!

Lycka är

att få göra roliga saker tillsammans med sina barn. Så istället för att jobba med manus nummer två, som jag tänkt, gjorde jag och småkillarna en spontantripp till Malmö Arena för att se på Holiday on Ice. Så mysigt!

365 grateful.

Dag 18:
Sköna vinterpromenader. Kan vara något av det vackraste man kan uppleva.

Dag 19:
Spontana upplevelser med barnen. Finns det något bättre. (Den här gången Holiday on Ice med mina fina småkillar).

Men jag hann faktiskt jobba en liten stund med manuset också. 20 sidor hann jag läsa igenom. Det är jag nöjd med för idag.

Dagens skrivinspiration handlar om att det finns saker som kan hindra en från att skriva. Tips som förlamar. För mig är det precis så här, jag behöver inte veta hur min berättelse ska sluta, jag behöver bara skriva och hitta fram till slutet på vägen. I can´t go on I must go on, säger väldigt mycket om skrivprocessen. I alla fall som den ser ut för mig.

Min mjukstart

in på det nya året.

På nyårsafton tog vi en promenad längs havet. Det var en mycket vacker dag. Soldiset låg som ett magiskt draperi över himlen.

Efter det hade vi en riktigt härlig kväll med god mat, skålande under fyrverkerierna, fartfylld dans och så avslutade vi med film. Ett perfekt avsked av 2013 som bar med sig både jobbiga och underbara saker. En skön start på 2014 som vi hoppas ska bli ett hälsosamt, friskt, harmoniskt, osannolikt framgångsrikt och helt underbart år.

Idag tog dottern och jag en tur till det stora shoppingcentret för lite reashopping. Dottern behövde träningskläder och jag skulle köpa ett par saker till småkillarna. Dessutom blev det en duk att ha på bordet när julduken ska läggas undan. Och en superbra förvaringshängare till småkillarnas vantar och mössor att ha vid ytterdörren. Nu ska det bli ordning och reda.

Eftersom jag mest njuter av familjens ledighet har jag fortfarande inte kommit igång med att jobba vidare med mitt andra manus. Förutom det arbete som alltid pågår i huvudet. Där har jag en del nytt som ska vidare in i manuset. Tills jag kommer igång på riktigt med manusarbetet tar jag till mig lite skrivinspiration av Teresa Funke, när hon berättar om fem saker man behöver veta om sina karaktärer. Väldigt många bra tips och intressanta tankar!

God Jul

det är dags att önska er alla en riktigt God Jul!

Julen innebär ju en hel massa saker och idag innebar den två brännskador på händerna. Det är smällar man får ta när man ska göra pepparkakshus. Tur att barnen tycker att det är så kul och det blev ju riktigt snyggt trots allt. Just den här dagen har det inte bara snöat på vanligt sätt utan också marshmallows. Nice!

Igår bakades det både pepparkakor och lussebullar.

Det blev lite grisigt!

Julkul på hög nivå! : )

Nåja, nu är det dags för mig att önska er en riktigt
God Jul! 
Må alla era juldrömmar slå in!

Jag har gett upp

efter att ha stretat emot i många år. I år blev det en konstgran för oss.

Jag tycker att det känns så konstigt att köpa en dyr gran som aldrig är så fin som man vill ha den, för att sedan slänga ut den två-tre veckor senare. Det kändes mer ekologiskt på något vis, vilket det tydligen inte alls är, fick vi höra på radion ett par dagar efter att vi köpt den. Nåja, nu är den  i alla fall köpt och den är väldigt fin. Det dyker upp ny dekoration som får hamna i granen efter hand som barnen tar hem sådana från skolan. I dag fylldes det dessutom på med polkagrisstänger.

Inte än, sa julen. Tiden är fortfarande en bristvara hos mig, därför blev det inget manusarbete idag heller. Det känns i själen, allt jag läser om och av de skrivande extra lyckliga människorna, gör längtan näst intill olidlig. Men snart, snart!

Under tiden får jag underhålla mig i ett par minuter med skrivinspiration. Idag handlar det om att inte behöva veta hur berättelsen ska sluta och att inte vänta på inspiration utan att bara skriva på. Ibland är det att inte veta hur det ska sluta som gör att man drivs på i skrivandet. Man vill helt enkelt veta hur det ska sluta.

Det är helt hopplöst

att få tiden att räcka till för allt man vill göra just nu.

En liten, liten röst inom mig, som är fullkomligt nöjd just nu med att julpyssla och göra det mysigt för barnen, men som ändå någonstans längtar till lugnet och vardagen igen. Snart är det jul, sedan nyår och så har vi ett helt nytt magiskt år framför oss.

Men just nu försöker jag mest att inte rusa genom december utan försöker leva i nuet och inte lägga in för många måsten under dagen. Vilket tyvärr betyder att mina manus får ligga till sig lite. Idag har jag varit med lillkillen på stan så att han fick köpa sina julklappar och så hade vi en mysig stund tillsammans. Det är vad december är för mig. Så jag är ledsen för min frånvaro både här och där, bättre tider kommer, vad gäller annat än barn och jul.

En firarhelg

har vi och därför hinner jag inte mycket mer. Idag är det makens tur.

Därför hade vi sammanslagen fest för både äldsta sonen och maken igår. Mycket trevligt. Idag firar vi maken här hemma för oss själva och jag ska bjuda på god mat, vilken min pappa hjälpt till med, då han har fångat fisken vi ska äta. Tack för det! Så det blir inte mycket mer härifrån. I morgon är det måndag och jag hoppas få lite manustid igen.

Men tills dess, gratulationer och kärlek till maken! Eftersom han gillar musik det svänger om ger jag honom den här låten idag. Love!

Då var det dags

igen. Men var det inte alldeles nyss?

Idag har dottern och jag varit i det stora shoppingcentret och handlat lite. Allt bör inte shoppas online, det finns väldigt mycket känsla i att känna och se på saker. Och så får man lite julkänsla på köpet. Idag fick vi dessutom uppleva ett vackert Luciatåg som vandrade runt bland butikerna.


Swedish Lucia For Dummies from Sweden on Vimeo.

Annars har vi mest haft det skönt och njuter av att helgen har startat. Vilket också innebär, just det, dans. Lite sent på det, men natten är ung. Man kan ha riktigt kul när man shoppar, om man vågar. Nu kör vi igång en riktigt härlig helg med dans!

Min förstfödde

och allra finaste kille fyller 16 år idag! Att tiden flyger iväg vet vi ju redan innan, men när man ser hur barnen växer, förstår man hur oändligt fort den faktiskt går.

Så vi pratade lite i morse, min stora kille och jag, om den dagen då han föddes. Han har hört om den många gånger förut, men han tycker fortfarande att det är roligt att lyssna. Eller så är han bara snäll mot sin mamma.

Idag blir det inget annat än firande. Lite julklappsinköp har gjorts. Tack och lov för internet, säger en genomförkyld lite människa som det inte är mycket med just nu. Fast det är kul att webbshoppa och alldeles för enkelt. Får nog kolla hur mycket det finns kvar på kontot snart. : D

Jag har inte jobbat en sekund med mitt manus, men det gör inget, för den här dagen ser annorlunda ut. Den tillägnas min högt älskade 16-åring. Du är mitt första barn och du var den som lärde mig hur det känns att älska någon över allt annat. ♥

Upp i det blå

och ner i vardagen igen. Under resan hem från Stockholm igår fick jag underbara nyheter som ledde till bubbel. Yay!!! Återkommer till det snart, när det fått sjunka in. . .

I dag tog verkligheten över med besked. Tre tandläkarbesök, som gick utmärkt. Ett utvecklingssamtal som gick minst lika bra. Och ett föräldramöte, som gick, det är inte min favoritsysselsättning direkt. Faktum är att det sällan händer något där som man inte kunde upplysa om på annat sätt. Men man får träffa andra föräldrar, det är trevligt, i alla fall de få som orkar släpa sig dit. Livet när det vill hålla en på plats!

Efter mötet bjöd skolan på en föreläsning med Micke Gunnarsson som heter "Så som nu har det aldrig varit, så som nu kommer det aldrig mer bli!" Även de äldre barnen har sett den idag, dottern tyckte väldigt mycket om den. Jag var inte på den idag, men har hört den förut, mycket bra och intressant. För er som är intresserade kommer den här, den handlar om barn, lärande och att jobba med barn på ett positivt, härligt och uppmuntrande sätt. Precis som det borde vara. Precis som det ska vara.

Själv får jag återkomma i morgon med nya krafter.

En helg full av extra allt

det händer faktiskt att de dyker upp då och då.

En skön fredagskväll tillsammans med familjen avlöstes av en mysfrukost på lördagen. Maken och jag firade att vi varit tillsammans i 30 år. Man kan verkligen känna sig gammal när man tänker på det, men det tänker jag inte göra. Jag känner mig precis lika ung nu som då. Ja, nästan i alla fall. Det enda som förändrats är att jag är klokare. I alla fall lite.

Nu borde jag, trots att jag sällan lägger upp bilder här på familjen, ha med bilden maken hade på gratulationskortet till mig. Så sött. Så länge sedan. Så därför gör jag det.

Vår historia börjar med ett oändligt stort avstånd, då maken åkte iväg långt norrut dagen efter det att vi blivit tillsammans. Sedan fick vi inte träffas mer än en helg var fjärde vecka i ett halvår. Han gjorde lumpen och skulle bryta is i Norrland. Det var de längsta halvåret i mitt liv. Vi skrev brev varje dag och hördes på telefon så fort de la till i en hamn. Han var den som kopplade in båten på telelinjen och gissa vilket samtal som var det första. Por moi, såklart. Och gissa om det var efterlängtat. När bilden tas får vi träffas efter en och en halv månad. Vi var på väg till Idre för att fira nyår. Vår allra första tillsammans.

Nåja, kvällen firades såklart med fin middag. Vi bestämde oss för att fira hemma tillsammans med barnen. Det är lite så det brukar sluta. Tillsammans mår vi bäst.

Jag har dessutom strukit en hel massa tvätt. Familjen har faktiskt uppmärksammat att strykhögen minskar drastiskt. : D Jag ser på inspelade program på tv:n samtidigt. Level expert! Yay på det!

Idag har vi slappat och suttit och hängt över våra datorer. En skön promenad blev det också. En hel del funderande över manus nummer två har det också blivit. På ett mycket bra sätt. Nu vet jag att det inte är långt kvar tills det ska få ge sig iväg till förlagen. I går jobbade jag med det en stund och kom en bit vidare. Yay på det också!

Dagens skrivinspiration handlar om något så stort som att skiva en bästsäljare. Barbara Taylor Bradford vet svaret på den frågan. Och hon har så rätt. Karaktärerna är berättelsen. Charakter is destiny! Eller, det går inte att försöka skriva en bästsäljare, det går bara att skriva. Så sant, så sant!

En dag

fylld av gott och blandat.

Utvecklingssamtal, träning och skrivande. Ett barn har varit sjuk idag och stannade hemma hos maken och mig. Utvecklingssamtalet gick bra, lillkillen är väldigt omtyckt av både barn och vuxna i skolan eftersom han alltid är go och glad. Det känns gott i hjärtat.

Jag har finputsat lite i manuset också. Det börjar kännas lite pirrigt i magen igen. Snart är det dags för avfärd. Jag funderar fortfarande på det med gestaltning och undrar om det går att få riktigt grepp om vad man egentligen menar med det. Kanske är det också lite personligt. Precis som allt annat med skrivandet.

Dagens skrivinspiration handlar om meningsfull spänning eller anspänning som gestaltning. Det tycker jag är spännande!

Ändrade planer

blev det i går. Dottern var ledig och vi skulle bara på utvecklingssamtal under dagen. Hon har önskat att åka till Ullared vid första bästa tillfälle så vi önskade därför byta dag för samtalet och fick till slut veta att det gick bra. Så vi drog iväg till Ullared i går morse.

Det var dimmigt på Hallandsslätten. Vackert spooky. Sedan kom vi fram till målet och vinkade till maken i vinkrutan.

Väl framme shoppade vi loss så klart. Sedan var det dags att åka tillbaka hem.

Redigeringen av manus nummer två fick därför vila en dag. Idag har jag däremot redigerat femtio sidor. Det börjar närma sig slutet nu.

I dagens skrivinspiration fortsätter vi utveckla följebrevet. Ett följebrev måste visa att du kan skriva, annars är det ingen idé för förlaget att läsa ditt manus. Så sant!

Det började

väl inte helt perfekt. Sov fyra timmar i natt och var ganska så avslagen idag. Och så är det ju så tyst här hemma under dagen. Det tar nog lite tid att komma in i vardagen igen. Att vänja sig av med allt ljud, alla röster och all närhet.

Jag maken och lillkillen tog en promenad i dag och då slog det mig att jag snart inte har något litet barn kvar. Jag har haft små barn hos mig i sexton år, så jag kan inte ens föreställa mig den känslan. Han är sju år nu och snart är han också stor. Det känns oändligt vemodigt. Hans fullkomliga kärlek, sådan som den bara ser ut när barnen är små. Jag kommer att sakna den. Fast det blir nog bra det också. Kärleken förändras, men jag känner den från mina barn hela tiden. Det är den bästa känslan! ♥

Jag har försökt jobba med mina manus. Mest tvåan. Jag går igenom den ännu en gång. Det måste ju bli lite bättre för varje gång. Jag hoppas på mer energi i morgon. Viljan är ju så stor så det måste ju gå att få igång hjärnan också.

Jag laddar med skrivinspiration. Hur skriver man en riktigt bra berättelse?

En hel del nytt

blir starten på nästa vecka.

Nya dörrar att öppna och nya saker att uppleva.

November har kommit och jag hoppas den månaden bär med sig en massa härliga saker. Höstlovet är tyvärr slut för oss men vi har haft det fantastiskt skönt och avkopplande. Jag försökte mig på ett förslag på utflykt under veckan, men barnen ville bara ha det skönt här hemma. Precis så som man kan önska så här när det är mörkt och höst. Sitta inne och kura. Hålla på med datorn och se på film. Bara vara tillsammans. Umgås med vänner. Underbart! Det känns lite sorgligt att återgå till vardagen igen. Samtidigt väntar ju skrivandet så det är inte så illa som det känns just nu. För jag längtar ju väldigt mycket efter att redigera och skriva mer. Och snart är det december, julmånaden. Ännu mer fylld av mys, levande ljus och härlig förväntan.

Jag tror vi får ta till oss lite skrivinspiration på det. Paul Auster pratar om sin skrivprocess och utmaningarna man stöter på som författare. Det liknar mitt sätt att skriva väldigt mycket. Det känns hoppfullt! : D

Avbrott för eftertanke

ibland måste det få ta plats. Den viktigaste platsen som finns.

Om det är något jag vill ge mina barn så är det precis den här lektionen. Lev det liv du önskar! Det är verkligen för kort för något annat.

Någonstans i samma tanke finns detta om utbildning. Why I hate school but love education. Tänk att fler tänker precis som jag.  Det finns flera sätt att vara utbildad på. Lev det liv du önskar. Det ÄR för kort för något annat.

Alla helgons natt är väl den bästa natten om någon för den viktigaste av eftertankar. Du vet aldrig hur länge du får vara med, vad vill du göra med den tiden? Din tid på jorden.

Jag har hittat det som gör mig lyckligast i världen att få hålla på med, att skriva. Nu vill jag hjälpa mina barn att göra detsamma. Vad skulle du göra om du inte behövde tänka på pengar? Hur skulle du verkligen älska att leva ditt liv? Gör det och glöm pengarna. Om du verkligen älskar något kan du bli bäst på precis det. Och leva ditt liv precis så som du önskar.

Hallåvin

och hallå höstlov.

Det är faktiskt skrämmande gott med vin.

Vi har höstlov hemma hos oss vilket innebär att dagarna blir lite annorlunda. Det blir senare kvällar och lite sovmorgon varje dag. Det är så härligt. Jag gillar att ha hela familjen hemma och friheten att göra lite som vi vill. Fast nu har ju mer än halva lovet redan gått. Det är trist.

Jag har hunnit med att stryka supermycket tvätt, vilket innebär att Mount Everest nu bara är ett litet svenskt berg. Det går framåt. Vi har sett på flera filmer. Croodarna till exempel, den var riktigt bra.

Dottern har en kompis som sover över här i två nätter och äldsta killen har haft lanfest i natt med två av sina kompisar. De har spelat datorspel sedan i går kväll vid fem-tiden till fyra-tiden i eftermiddag, nästan ett helt dygn endast med avbrott för mat då och då. Galningar. Fast det är kul att de har roligt och att de har det här hemma hos oss. Vi får se hur länge han kan hålla sig vaken ikväll.

Sedan har jag jobbat en del med manus nummer två. Jag älskar att jobba med mina manus.

Därför gillar jag att höra andra prata om skrivande och här kommer en del nya tankar att ta till sig om just skrivande. Den magiska skrivande världen.

Härliga måndag

äntligen. Redan tidigt  på morgonen, egentligen en sovmorgon, började aktiviteten köra på i full fart i huvudet. Det är så mycket jag vill hinna göra.

Jag har skrivit färdigt den novell jag ska skicka in till antologin. Det känns så bra. Maken har läst och gillar. Han tycker att den var mycket fin och tyckte att jag borde bli författare eller något. : D Nu ska dottern säga sitt också. Sedan är det dags att skicka iväg den.

Vädret i eftermiddag har varit fantastisk. Äldsta sonen och jag tog en promenad ner till stan då det var dags att justera tandställningen.

Jag har också hunnit fundera över att starta en webbshop. Det är mycket spännande. Och så har jag redigerat lite i manus nummer ett. En helt perfekt dag allt som allt. Jag är så nöjd.

Lite skrivmusik på det. Consciousness of love med Delerium.

Den underbara boksmällan

har övergått i vardagssmälla!

Efter en skön söndagskväll med familjen, nära barnen fick jag sova gott och länge i min sköna säng. Sedan var det måndag igen och det innebär uppackning, träning, föräldramöten, förberedande inför systers 50-årsdag som firas hos oss och en massa annat. Jag återkommer därför förhoppningsvis i morgon med mer om bokmässan och boksmällan.