Bokrelease och redigering

hos mig idag.

Jag får lov att suga energi ur händelser som är överfulla av dem. För än så länge har jag inte lyckats hitta tillbaka till min egen.

Bokreleasen för Svart skugga av Ida Axelsson var helt fantastisk. Det tog lite tid för mig att krångla ur bilderna ur mobilen som har börjat bli lite trotsig. Tur att maken vet hur man gör. Nu är de här. Jag hade glömt kameran och de bilder jag tog blev väl inte direkt lysande, men de är allt jag har och känslan finns kvar i dem.

Stockholm bjöd mig på en härlig julkänsla. Magi som bara finns runt jul.

Ida Axelsson, tillsammans med Litet förlag och lägenhetens ägare Marion Nyström, bjöd på stämningsfull gemenskap.

Underbara snittar och ljuvliga cupcakes och gott vin förstås.

Goda samtal.

Nina Larsdotter Lööw och Ida Axelsson välkomnade boken, Svart skugga ut i världen.

Sedan var det dags för signering.

Även på toaletten var stämningen magisk.

På vägen vidare mot eftersläckaren fortsatte magin att lysa med sin närvaro.

Vi avslutade kvällen på puben med flera härliga samtal.

Vilken underbar resa tillbaka i tiden. Inte så långt tillbaka, men ändå. Nu känner jag mig väldigt mycket piggare igen.

Jag har faktiskt jobbat i dag också. Jag har läst ur manus nummer två och har drygt hälften kvar. När jag skrev ut det tog färgen slut och det går knappt att läsa om man inte har fullt dagsljus, vilket gör att det tar lite tid. Man vill ju inte skriva ut en sådan mängd papper en gång till. Dessutom har jag skrivit lite på författarporträttet, det är inte lätt. Och så har jag läst igenom novellen, nu ska den också läsas på papper en gång till. Det går framåt.

Glad såsom fågeln

är jag idag.

Jag gillar måndagar. Idag har jag förberett inför resan till Stockholm i morgon. Jag ska på bokrelease. Igen! Lycky me! Den här gången gäller det Svart skugga av Ida Axelsson som ursprungligen kommer från min nuvarande hemstad, där också boken utspelar sig. Nu ska vi fira bokens väg ut i världen. Det är så spännande! Jag ser väldigt mycket fram emot att läsa den.

Om någon som ska dit har lust, så träffas vi ett gäng innan för ett glas vin. Även efter kommer det att drickas vin och snackas. Hör av dig om du har lust att hänga på.

Idag har jag också börjat läsa igenom manus nummer två ännu en gång. Det är alltid lika spännande! Jag hamnade i en liten svacka där en stund. Visste inte riktigt hur jag skulle gå vidare. Nu tror jag att jag har hittat rätt igen. Hittat tillbaka till självförtroendet helt enkelt. Tiden och förlagen får utvisa om jag hade rätt.

Dagens skrivinspiration handlar om just självförtroende och tvivel. Och att inte tänka på läsaren eller sig själv, utan berättelsen, när man skriver. Intressant och helt rätt! Berättelsen måste ju kunna stå för sig själv när den en gång når läsaren.

Snart på väg

i morgon åker jag iväg till Stockholm för att fira födelsen av en bok. Det kommer aldrig mer vara du av Anne-Lie Högberg.

Jag ser väldigt mycket fram emot att läsa den och alldeles snart får jag göra det.

I övrigt har jag finslipat utseendet på manus nummer ett. Sedan skulle jag skriva ut och vad händer då om inte att färgen är slut. Typiskt! När jag kommer hem är det dags att ta tag i manus nummer två igen. Det ser jag väldigt mycket fram emot. Sedan ser jag enormt mycket fram efter att få fortsätta skriva på manus nummer tre. Det är verkligen en berättelse som längtar efter att få komma ut nu.

Skrivinspiration är aldrig fel. Lee Child och jag verkar arbeta på samma sätt. Det känns tryggt.  : ) Spännande tips, det med att man ska strunta i tips och påverkan från andra. Samtidigt är ju skrivandet i ständig förändring och man lär sig mycket genom andra. Jag tror på att lyssna varsamt, att ta till sig av andra det som känns rätt för en själv.

En kylig helg

i Uppsala. Och nu hemma igen.

Vi har firat svärmor som fyllde 75 år. Det blev en kall men mycket trevlig dag.

Nu är vi hemma igen och jag förbereder mig för en tur till Stockholm och releasefest. Helt underbart! Jag gillar verkligen mitt liv.

Jag har massor med saker jag vill göra och listan håller på att bli väldigt lång inför fredag då jag är redo för att jobba vidare igen. Det är så spännande!

Lite skrivinspiration på det. Bland annat om att sakna den berättelse man levt med så länge när man skrivit färdigt sitt manus. Hög igenkänning på det.

Äventyret väntar

och jag åker iväg på det i morgon.

Dags för releasefest för Kristalläpple av Ebba Range. Jag ser väldigt mycket fram emot det. Jag har följt Ebba i skrivandets berg- och dalbanas turer. Det är en resa utan dess like som man startar när man börjar skriva. Nu är det dags för Ebba att sluta cirkeln och landa för ett ögonblick på banans slutstation. Tills det är dags att starta ännu en tur. Grattis Ebba och Lycka till!

När jag kommer hem igen fortsätter min tur, det går upp och det går ner. Det gäller verkligen att hålla hårt i handtaget framför sig. Och att aldrig sluta tro.

Bokrelease med efterfest

det tänkte jag vi skulle ha för oss snart!

Jodå, klackarna i taket får det bli! Eller i alla fall ett glas vin eller två. : ) På onsdag, den 11 september firar Ebba Range att hennes bok Kristalläpple kommer ut. Det ser jag väldigt, väldigt mycket fram emot att få vara med om. Jag kommer att vara där, självklart! Dessutom kommer jag att bo på hotell en natt. Lyxigt. Därför undrar jag om det är någon som har lust att hänga med på efterfest. Ett glas vin någonstans i närheten. Skriv i så fall i kommentarsfältet eller maila mig. Hoppas vi ses då!

Annars då, ja det är ju fredag! Tro det eller ej. Hösten, även om den mer känns som sommar, är i full gång. Sensommar. Brittsommar Indian summer. Oavsett så är den ljuvlig. Idag har jag suttit på altanen och solat en stund, helt underbart. Jag önskar att jag kunde hålla kvar det fina vädret länge än.

Men fredag betyder dans hos mig, så nu kör vi igång en härlig helg med just dans.

Mycket är det

och roligt blir det!

I morgon bär det iväg till Stockholm för att fira Malin Roca Ahlgren bok Stadsfjäril. Det ska bli så kul!

Det innebär så klart en hel del pysslande inför det. Vi ska mötas ett gäng innan, sju stycken, förfest är aldrig fel. Själv har jag bara träffat två av dem tidigare så det är så spännande. Man möts här i bloggvälden och det skapas vänskaper som är helt unika. Fantastiska! Nu ska jag få träffa fler av dem IRL. 

Småkillarna var båda så glada idag när vi skulle till skolan, oj vad det värmer i mammahjärtat. Nu ser de fram emot morgondagen. Så skönt, eftersom jag är borta större delen av dagen i morgon. 

Jag stal, verkligen stal,  mig till en timmes manusarbete ute på altanen under dagen idag. Dels för att jag vill utnyttja solens strålar så länge det bara går och dels för att jag längtar efter att bli färdig med den här redigeringsomgången för att sedan kunna jobba vidare med manuset ännu en gång.

På tal om ingenting, eller kanske helt enkelt gult som känns som dagens färgtema, så har jag köpt en ny väska. 

Behövde jag en ny väska, nej, det gjorde jag inte. Blev jag lycklig av en solgul, härlig väska, hell yes! 

Åter till verkligheten

är jag trött men mycket lycklig! Jag känner mig så lyckligt lottad som får vara med om sådana härliga releasefester tillsammans med lika härliga människor.

Jag är verkligen superdålig på att blogga när jag reser. Därför bestämmer jag mig för att inte bli stressad av det utan njuter istället av resandet. Det innebär dock att mitt inlägg om den fantastiska releasefesten för Det enda rätta av Susanne Boll kommer långt efter alla andras. Så får det bli ibland.

Lillkillen och jag åkte iväg mot Uppsala med tåg i torsdags morse. Han var spänd av förväntan och de två tågbyten vi gjorde kändes jobbiga för honom som längtade efter att vara framme hos farmor och farfar. Jag lämnade honom i tryggt förvar och åkte tillbaka till Stockholm. Där fick jag vara med om ännu en helt fantastisk releasefest.

Det är inte svårt att föreställa sig vilken känsla det är att stå med sin alldeles färska bok i handen och få berätta om den. Eufori är det ord som först poppar upp. Faktum är att det smittade av sig även till mig som gick ifrån festen med en härlig lyckokänsla i bröstet.

Jag fick mingla med underbara människor och diskutera mitt favoritämne, skrivande och böcker.  Och som vanligt snackar jag mer än jag förevigar alla dessa fantastiska människor.

Men Emmelie, Eva och Nina lyckades jag fånga på bild.

Nina igen och Åsa.

En mängd bilder finns ju redan på olika bloggar, så jag är säker på att de flesta av er har sett dem.

Och utsikten var helt underbar.

Presentbordet dignade nästan av välförtjänta presenter.

Även vi fick en fin present med oss hem.

Uppsala var vackert och där umgicks vi med min syster med familj, farmor och farfar och så var det konfirmation av kusin med efterföljande fest. Det blev dagar överfyllda av upplevelser och härligt umgänge.

Sedan var det dags att åka hem igen och ja, jag lyckades se melodifestivalen på Svt play. Lite laggigt men helt ok och jag kunde se tills vi skulle byta tåg precis efter det att Robin klarat av sin låt.

Väl hemma var det full Eurovision fest med hela min släkt, så vi kastades snabbt in i melodifestivalsyran. Om rätt låt vann, nej, inte enligt mig i alla fall, fast jag vet å andra sidan inte riktigt vilken som var det. Däremot vaknade jag med en av låtarna i huvudet och det var den här.

Nu åter till verkligheten och till mina efterlängtade manus. I dag har jag varit trött efter alla upplevelser och har njutit  av en regnig dag och välbehövlig vila. I morgon kör jag igång med nya friska tag.

Relesefest igen

o, mitt hårda liv! : )

Det enda rätta av Susanne Boll, som jag nu snart ska få läsa. Äntligen!

Lillkillen och jag tar tåget till Uppsala och svärföräldrarna. Jag ska på releasefest och lillkillen ska umgås med farmor och farfar. Sedan blir det besök hos systra mi och hennes familj och så avslutar vi utflykten med konfirmation av kusin. Perfekt! Det ska bli riktigt mysigt att resa, bara lillkillen och jag, han ser väldigt mycket fram emot ett sådant äventyr, tågresor är inte särskilt vanligt förekommande i hans värld. Jag hoppas kunna lösa problemet med att kunna följa Eurovision Song Contest finalen på vägen hem på lördag, så att jag får vara med på den festen. Det är ju inte varje år som det sker i Sverige.

Dagens musik är en hyllning till Susanne Boll och hennes bok Det enda rätta. The Right Thing med Moby.

Releasefest och kämpar envist

med att återvända till de lite mer levandes skara. Uppåt och framåt!

För vilken totaldäckning till dunderförkylning jag åkte på. Men jag är så lycklig över att jag klarade av resan till Stockholm och releasefesten så bra som jag gjorde, trots att jag började känna mig sjuk redan kvällen innan jag skulle åka.

Med hjälp av en smärre arsenal av medicin och annat hopkok tog jag mig smärtfritt och bekvämt till Stockholm med tåg. Väl framme fick jag uppleva en fantastisk releasefest för boken Solviken skriven av superduktiga Annika Estassy Lovén. Annika var i ständig rörelse, mycket förståeligt, så bilderna blev suddiga men minnet kommer att vara desto tydligare. Hela känsloregistret spelades upp i hennes rörelser och i ansiktet. Underbart!

Dessutom, som extra bonus får man ju träffa en massa härliga bloggvänner. Bildtagningen blev inte så bra som jag önskat, så det blev bara några som fastnade i just min kamera. Men det finns många fler hos andra bloggare.

Alltid lika snygga Åsa med N.

Duktiga Helena och fina Nina.

Åsa och gladaste Hanna (fast här verkar hon mest fundersam : ).

Gulliga Susanne och finaste Ebba.

Och många, många fler som jag inte fick med på bild.

Efter en helt underbar kväll tog jag en promenad till tåget för att få lite luft innan hemresan. Jag hade egen sovkupé, tack och lov. Lyckan jag kände när jag visste att jag hade en härlig bok att läsa, helt och hållet för mig själv, var överväldigande.

Det visade sig också vara ett lyckokast då hostan kom runt två-tiden på natten och gjorde det omöjligt att sova ordentligt. Tur att det bara var jag själv som stördes. När jag kom hem hämtades jag av maken, sa hej då till barnen som skulle till skolan, tog alvedon en kopp te med honung och gick och la mig. Sedan sov jag i tio timmar, var uppe ett par timmar, sov sedan hela natten och ända till mitt på dagen nästa dag, satt uppe och såg på film resten av dagen för jag orkade inte ens läsa, la mig tidigt, orkade fortsätta läsa ur Solviken en stund, vakande tio i morse, läste några kapitel ur Solviken, tillbringade sedan även den här dagen i fåtöljen med tv:n tillsammans med barnen. Nu har jag kämpat mig upp till datorn för att läsa mail och skriva det här inlägget. Det tog en stund! Eventuella fel i texten kommer av mitt fortfarande något snurriga huvud.

Tack Annika för att jag fick vara med på en oförglömlig kväll. Jag önskar dig all lycka i fortsättningen!

Ok

de flesta bokmässebesökare verkar förskräckligt upptagna, jag förstår inte varför : ) Jag får väl hoppas på att hitta någon vänlig själ på plats som kan inviga mig i bokmässeminglets konster. För nu har jag bokat om tåget och bokat ett hotellrum på avenyn. Jag ska resa iväg ifrån min familj och stanna borta över natten och det minns jag inte ens när jag gjorde sist. Mamma Mu ska ut på äventyr! : )

Jag tittade för första gången på programmet till bokmässan och jeeeze hur lite jag har fattat vad som pågår där. Hur ska man hinna, hur ska det gå? Och framför allt hur ska man kunna välja? Jag skriver upp de mest intressanta för mig, men det är ändå helt omöjligt att hinna med allt. Jag kommer att få springa omkring som en stressad hamster, så träningskläder känns faktiskt mest logiskt just nu.

Eftersom jag nu måste packa mer än jag tänkt, så har jag inte hunnit jobba så mycket med mitt manus som jag önskat. Men med förberedelserna inför bokmässan som är så superkul och spännande,  så gör det mig inget alls. Mitt manus finns kvar här hemma. Och i min dator som jag har med mig. Och på sticket. Dessutom finns det som jag pysslar med nu i manuset utanför själva berättelsen.

Hemma

är också väldigt bra!

I torsdags morse åkte jag till Stockholm och fick uppleva en fantastisk kväll. Efter det åkte jag tillbaka hem med nattåget i sittandes, halvliggande ställning. Men värmen och den mysiga känslan efter en helt underbar tillställning, gjorde resan till en färd bland rosa härliga moln. Jag lever fortfarande på känslan som får mig att le när jag tänker på allt det roliga jag fick vara med om. Väl hemma på fredagen fick efterlängtade barn många kramar och jag fick känna mig riktigt efterlängtad tillbaka, innan barnen var tvungna att gå iväg till skolan. Så underbart! Sedan fick jag vila en stund för att sedan packa om till resan mot västkusten. Nu är vi tillbaka efter en helt underbar helg och det ska bli helt fantastiskt att få sova i sin egen säng i natt. Tänk vad lite det behövs för att känna sig extra lycklig.