Så var det roliga över

ännu en helg har gjort sitt och det var en härlig helg.

Men det gör inget för jag gillar när veckan börjar och jag får jobba ordentligt med sina manus igen.

I dag blir det lite mer om att gestalta för det är något man alltid kan träna mer på.

Show don´t tell

mycket intressant om att gestalta.

Nog är det lätt, i alla fall i teorin. Oavsett så är det otroligt viktigt och när man väl får till det så är det ren magi.

I veckan har jag efter att ha varit utan i många år skaffat mig ett lånekort på biblioteket. Jag har varit mycket på biblioteket med mina barn på senaste tiden och jag måste erkänna att det är en härlig känsla att vara tillbaka. Jag hittade direkt en bok som jag lånade med mig. Titeln var så självklar att jag bara måste låna den.

Fredag, hur fort blev det inte det? Efter en ganska splittrad arbetsvecka så är det helg igen. Härligt som alltid! Så, you know the drill, dags att dansa. Nu kör vi igång en toppenhelg! Let´s do it in the library! : )

Kan man vara lite kär

i en klocka?

I så fall är jag det! Den kom i dag, hela vägen från Bloomingdales USA. Jag fick en klocka av maken i julklapp som var lite väl galen för mig, så jag lämnade tillbaka den och hittade istället den här juvelen. Den är från Michael Kors är oversized och har färgen Espresso Blair Glitz. Bilden gör den tyvärr inte alls rättvisa. Den är snyggt bronsfärgad med persikofärgade stenar. Älskar!

Den tunga väntan

känns oändlig, fast den precis har börjat.

Precis som det ska vara när man hoppas på något riktigt bra!

Under tiden lever vi i den här underliga vardagen som är fylld av förkylning. Jag och dottern håller fortfarande ställningarna (peppar, peppar. . .). Fast det går åt rätt håll och det är full fart här hemma mellan hostningar och nysningar. Jag har nätshoppat en del spännande saker i dag, det är alltid lika roligt! Lite för lätt men så otroligt tillfredsställande på något härligt märkligt sätt. Jag har jobbat en stund med mitt manus också. Det är alltid lika underbart!

I dag bjuder jag på tankar runt om det går att lära sig skriva. Intressant! Vad tror ni?

Ännu en dag

är till ända! De annorlunda dagarna fortsätter och idag är också maken sjuk. Nätterna är oroliga och små liv behöver tas om hand. Livet blir fyllt av annat än skrivande, även om jag faktiskt stulit lite tid för mitt andra manus en stund. Lite då och då blir till slut mycket redigeringstid det också.

Det är gott nog att verkligen ha hittat det som är min passion, att skriva. Och tiden för det griper jag i flykten i ett annat liv i kärlek. Mitt vardagsliv.

Nu några inspirerande ord från författaren Yann Martel:

Att skriva något som blir en succé är absolut inte fel, om inget annat så hjälper det till ekonomiskt! Dessutom är det ett bevis på att man faktiskt kan. En inte alls oviktig del, då tvivel ständigt kantar den skrivande världen.

Ord och annat

i min vardag just nu. Tre sjuka barn som är hemma från skolan gör vardagen annorlunda. Inte sämre, bara annorlunda. Tiden för att redigera blir svårare att hitta, men jag har i alla fall hittat lite tid här och där idag.

Det känns som om jag har redigerat i en hel evighet eftersom jag har redigerat två manus efter varandra. Nu längtar jag oändligt mycket efter att få skriva igen. Att få försvinna in i ett härligt skrivflow i en ny berättelse.

Dags för lite skrivtips:

Nog är det lång, krokig och märklig värld, den skrivande världen. Att aldrig ge upp är en absolut nödvändighet under många tillfällen på den vägen. Jag kunde inte låta bli att titta på hennes arbetsrum. Stillhet, ordning, en gammal skrivmaskin, vackra böcker, vita blommor och harmoni. Så vill jag också ha det, dags att städa!

Bollen är i rullning

och det känns så där som det gör när man knappt kan vänta på att få ett svar! Ett svar som kan förändra allt. Det är nu det gäller!

Under tiden som fjärilarna får dansa fritt fortsätter jag att redigera manus nummer två. Och så funderar jag på det som lektören tyckte och om det är möjligt för mig att göra. Just nu lutar det åt att jag gör på mitt sätt, magkänslan säger att det är rätt. Om nu magkänslan går att lita på när den är full av ett hoppfullt fladdrande.

Och så har jag fått hem nya böcker (som om jag saknade olästa härliga böcker här hemma innan). Men jag älskar ljuvliga nya bokhögar. Jag går igång på dem på ett speciellt sätt. Känslan i pappret, orden, doften och de lockande världarna. Underbart helt enkelt!

Nu ska här läsas! Först ut är Little Bee av en alldeles speciell anledning.

Grand final i skojarbranchen

Jag har läst Grand final i skojarbranschen av Kerstin Ekman.

Baksidestexten ser ut så här:
"Lillemor sitter med manuskriptet tryckt mot kroppen och håller händerna över det som om hon skyddade ett foster. Men det är ett huggormsbo hon har vilande mot magen. Paniken stiger inom henne och en lång stund ägnar hon sig åt en plan att ge sig ut i världen och försvinna från landets litterära scen. Att leva långt borta och obemärkt borde vara möjligt med de tillgångar hon har. Hon vill ju kvadda mig tänker hon. Mitt anseende och min berömmelse. Mina läsare som älskar mig. Mig! Faktiskt

När den välkända författaren Lillemor Troj en dag finner sig läsa manuset till en roman om sitt eget liv börjar marken gunga under henne. Den är skriven av en kvinna hon känner väl och som vill bli erkänd som författare. De har aldrig blivit vänner men i årtionden varit djupt beroende av varandra. När man slår igenom litterärt är man en cirkushund som hoppar genom en ring med pappskiva. Hepp! Det vet Lillemor för det är hon som har hoppat. Men hon har hela tiden vetat att en författare är ett dubbelhövdat monster. Nu hotar den andra kvinnan att förgöra den intagande och kloka persona som läsarna tror är Lillemor Troj. 

Kerstin Ekmans nya roman är en uppsluppen lek med autofiktionens form och en vass skildring av det litterära livet. Men först och främst är den en berättelse om två mycket olika kvinnor, från femtiotalet och fram till idag, om lögn och sanning, ensamhet och gemenskap." 

Det är en mycket intressant och tänkvärd berättelse om livet som författare. En historia med många bottnar där vi hittar relationer, vänskap och funderingar kring hur sanningen ser ut egentligen. Vad driver en författare, vad är en författare och inte minst hur blir man en författare? Här finns så många av de funderingar som vi som kämpar med att försöka bli utgivna ständigt ställer oss. Kluvenheten inför det skrivande livet mot säljandet och livet i rampljuset. I den här boken ställs de frågorna på sin spets och delas upp i två fristående delar med två personer inblandade. En som kan skriva och en som har utseendet och den sociala kompetensen. Var och en får de ta sig an den roll som passar dem bäst. I det vanliga livet får man ju försöka axla de båda rollerna alldeles själv.

Det är en spännande idé för en berättelse och språket är mycket imponerande, men jag tycker att den är för lång och kvinnornas liv blir ganska ointressanta i perioder, kanske för att det kan bli för mycket av det goda. Men Grand final i skojarbranschen är ändå allt som allt en mycket underhållande och spännande läsupplevelse.

Boken börjar så här:
"Förläggare har kavaj och t-shirt. Själv har hon satt på sig en jacka i rosa. Den är av tunt imiterat skinn och till den bär hon grå byxor och vit sidenblus. Hon tyckte att det såg bra ut i hallspegeln hemma, men så fort hon kommer in i rummet och ser hur han är klädd känner hon sig gammal och löjlig."

Nu får det vara slut

på vila och helgmys!

Men i morgon är det måndag och jag klagar inte för jag gillar vardagar också. Hur nu morgondagen kommer att se ut, ett av barnen har varit sjuk sedan i torsdags, ett barn har varit lite förkyld ett tag nu och ett barn börjar känna sig lite risig. Vi får se vad morgondagen bär med sig. Jag hoppas i alla fall kunna fortsätta med att redigera manus nummer två.

Jag gjorde misstaget att öppna manus nummer ett nu efter att jag skickat iväg det. Man hittar aldrig så många små fel eller saker som borde ändras som då. Hur många gånger har man inte läst det och kämpat med att hitta dem innan och så när det är försent då kryper de fram som ettriga irriterande kackerlackor. Inte kul!

Men det ordnar sig alltid!

Redigeringen

en alldeles speciell plats att vara på. Nu redigerar jag manus nummer två!



I will revice! : )

Fast först är det dags för melodifestivalen. I kväll från den staden jag växte upp i, underbara Karlskrona. Dags för musik, snackisar och tävling.

Skrivande och rädslor

är något som upptagit mina tankar de senaste dagarna.



Tänk att vi är mer rädda för att prata inför publik än att dö. Ibland så tror jag att vi inte alls vill lyckas med saker som vi håller på med. Jag älskar att skriva, berätta berättelser och befinna mig i en ocean av ord. Men jag tvekar ibland inför allt det andra. Att skicka till förlag och sedan bli refuserad är så fruktansvärt tråkigt, samtidigt är det väldigt säkert. Man slipper utmana sina rädslor, man slipper fundera över vad som ska hända sedan. De som blir antagna av förlag verkar uppleva precis det och frågar sig, vad händer nu, är jag redo och har jag verkligen vad som behövs?

I videon ovanför får vi fundera på det vi inte lägger märke till, det vi inte frågar och det vi inte ser. Vad är vi rädda för egentligen? Är det att misslyckas, vad folk ska tycka eller är det helt enkelt att lyckas. Vad händer om vi misslyckas och hur går vi vidare då? Om vi funderar på det ordentligt och föreställer oss ett misslyckande, så hittar vi förmodligen ett svar och förhoppningsvis vet vi också hur vi ska hantera det. Det blir kanske jobbigt, men det blir hanterbart. Om vi däremot inte gör någonting och förväntar oss att det inte ska hända någonting alls, så har vi förmodligen fel, livet går antingen uppåt eller neråt. Fundera på vad som händer om du inte gör något alls åt dina drömmar mot att göra något, misslyckas och sedan återhämta dig. Tänk sedan på om du skulle lyckas, fundera på hur livet skulle se ut om du hade tagit dig dit. Glöm alla rädslor och misslyckanden, du är där! Hur ser livet ut, hur känns det, hur smakar det? Hur känns luften mot ditt ansikte på den platsen? Det går ju inte att leva sitt liv utan att ta risker, utan att våga göra det man verkligen vill göra och låta det bli verklighet, av rädsla. För tänk om du verkligen lyckas!
(En av mig, mycket förkortad och fritt översatt version.)

Livet är verkligen ett underbart äventyr, det gäller bara att våga hänga med på det!

Och äventyret börjar nu. Häng på, det är dags att dansa. Nu kör vi igång en härlig äventyrlig helg! Idag med underbar sommarkänsla.

Vingar

stjärnor och fjärilar är något jag har en förkärlek för. Både i kläder och inredning. Och glitter. Alltså har jag shoppat två tröjor med vingar. De var slut i alla affärer som sålde dem länge, så när de kom åter i lager var jag snabbt framme och köpte två.

En grå.

Och en svart.

Nej, det är inte jag på bilden, tyvärr! : )  Jag har lånat bilderna från Tintin Style. Tröjorna är mjuka och gosiga med både vingar och glitter. Det är så sköna och snygga.