En stor del av min lycka

finns bland orden. Det är en euforisk känsla att få dyka ner i berättelsen och skapa liv.

Jag är lyckligt lottad som får hålla på med det jag älskar. Även om själva utgivningen fortfarande dröjer ett tag till.

Det är mycket sorg i mitt första manus och det är sådana delar som jag läst igenom idag. Det där med att jag skriver om mina värsta rädslor var helt uppenbart idag. Något värre kan jag faktiskt inte ens föreställa mig. Det innebär såklart att skrivmusiken är sorglig för att fördjupa känslan ännu mer.

Dagens sorgliga redigeringsmusik är Olafur Arnalds Lost Song. Han gör den absolut vackraste sorgliga musik som finns tycker jag.

Skrivande och rädslor

är något som upptagit mina tankar de senaste dagarna.



Tänk att vi är mer rädda för att prata inför publik än att dö. Ibland så tror jag att vi inte alls vill lyckas med saker som vi håller på med. Jag älskar att skriva, berätta berättelser och befinna mig i en ocean av ord. Men jag tvekar ibland inför allt det andra. Att skicka till förlag och sedan bli refuserad är så fruktansvärt tråkigt, samtidigt är det väldigt säkert. Man slipper utmana sina rädslor, man slipper fundera över vad som ska hända sedan. De som blir antagna av förlag verkar uppleva precis det och frågar sig, vad händer nu, är jag redo och har jag verkligen vad som behövs?

I videon ovanför får vi fundera på det vi inte lägger märke till, det vi inte frågar och det vi inte ser. Vad är vi rädda för egentligen? Är det att misslyckas, vad folk ska tycka eller är det helt enkelt att lyckas. Vad händer om vi misslyckas och hur går vi vidare då? Om vi funderar på det ordentligt och föreställer oss ett misslyckande, så hittar vi förmodligen ett svar och förhoppningsvis vet vi också hur vi ska hantera det. Det blir kanske jobbigt, men det blir hanterbart. Om vi däremot inte gör någonting och förväntar oss att det inte ska hända någonting alls, så har vi förmodligen fel, livet går antingen uppåt eller neråt. Fundera på vad som händer om du inte gör något alls åt dina drömmar mot att göra något, misslyckas och sedan återhämta dig. Tänk sedan på om du skulle lyckas, fundera på hur livet skulle se ut om du hade tagit dig dit. Glöm alla rädslor och misslyckanden, du är där! Hur ser livet ut, hur känns det, hur smakar det? Hur känns luften mot ditt ansikte på den platsen? Det går ju inte att leva sitt liv utan att ta risker, utan att våga göra det man verkligen vill göra och låta det bli verklighet, av rädsla. För tänk om du verkligen lyckas!
(En av mig, mycket förkortad och fritt översatt version.)

Livet är verkligen ett underbart äventyr, det gäller bara att våga hänga med på det!

Och äventyret börjar nu. Häng på, det är dags att dansa. Nu kör vi igång en härlig äventyrlig helg! Idag med underbar sommarkänsla.