Söndagssysslor

med tidig uppgång för att vara med på nästyngstingens basketturnering. Inte min grej med tidiga morgnar, men vad gör man inte för sina älskade telingar? Det är så roligt att se honom spela.

Efter det åt vi korv med bröd och tog en promenad hela familjen i solen, men också i grymt hård vind. Väl hemma tog tre av barnen ett varmt bad i bubbelbadkaret samtidigt som maken och jag tittade på film och myste i fåtöljerna. Nu har jag tagit mig lite tid för manuset och snart är jag igenom, viken känsla. Fast sedan ska jag igenom det ännu en gång för att se att allt finns med och att den är så bra som det är bara är möjligt. En riktigt skön söndag enligt mig!

Dagens redigeringsmusik är Hurts med Somebody to die for. Älskar den!

Och redigeringsarbetet fick vänta

för den här söndagen har tillbringats med basketturnering för småkillarna. Under sista matchen kom de äldre killarna och spelade med småkillarna i deras lag. Det är en sådan glädje att se stor och liten kämpa tillsammans. Min lillkille är ju dessutom både yngst och minst. Men han har bollkänsla, driv och så är han orädd. Viktiga egenskaper på alla områden i livet. Nästyngstingen är alltid duktig och en sann basketspelare som gjorde många mål idag. Jag är ingen basketspelare alls, men en mycket stolt basketmamma.

Basket är något som en del av er redan vet att jag tycker, en stor inspirationskälla för alla oss som kämpar.  Inget är gratis, alla som kommit någonstans här i livet och uppnått sina drömmar och mål har kämpat. Så inspirationen idag kommer därför från basketens värld.

En intensiv

helg är nu till ända. Igår var det basketavslutning för småkillarna och barnen och ungdomarna skulle göra roliga tävlingar och spela med och mot föräldrar. De som inte ville spela satt på läktaren. Maken spelade och jag och det två äldsta barnen satt och tittade på. Skillnaden i längd på spelarna var enorm, vår lillkille var minst på drygt en meter och den längsta var drygt två meter. När de två var i samma lag såg det riktigt roligt ut. De spelade i två timmar och sedan var det pizza för alla och prisutdelning inom klubben, småkillarna fick fina plaketter. Det var riktigt trevligt.

Sedan skyndade vi hem för att göra oss i ordning för gardenparty. Jag skulle hinna med både fotbad och hårfärgning. Det gick bra men det var precis. Det gällde att använda tiden väl så jag satt och solade samtidigt som jag gjorde mitt fotbad. Det var skönt för då fick jag en stunds vila i solen. Festen var supertrevlig och solen dök upp precis i rätt ögonblick för att värma oss. Lite mingel med trevliga människor och massor av dans. Fast dansade gjorde vi inomhus. Åh vad det var härligt att få dansa och det gjorde jag så mycket att jag hade ont lite här och där när jag vaknade i morse. Och så är man sådär trött och avslagen som man gärna blir efter en härligt festkväll/natt.
 

I dag har jag varit i kyrkan i två timmar. Äldste sonen ska ju konfirmeras i sommar och idag skull föräldrarna vara med på ett kyrkobesök och så var det föräldramöte efteråt. Maken tog småkillarna till deras andra basketgrupp som har avslutning nästa helg och jag gick i kyrkan. Jag måste säga att det låter otroligt trevligt att konfirmera sig nuförtiden. De har så mycket trevliga saker som de gör tillsammans och de anpassar verkligen undervisningen till ungdomarnas värld. Underbart tycker jag.

Så nu ska jag inte göra någonting mer, bara sjunka ner i fåtöljen och slötitta på tv tills jag somnar, vilket väl inte kommer att ta så väldigt lång tid.

Bilderna år lånade från Photobucket.

Vilken härlig dag

det blev idag. Småkillarna har spelat sin första basketmatch i en basketcup i Lomma. Lillkillen var både minst och yngst, såklart! Det gick väl sådär på deras allra första match, men de har haft en så spännande dag att inget kan grumla deras lycka. Mina killar klarade sig i alla fall med beröm godkänt. Jag är väldigt stolt över dem. Och så fick de varsin medalj. Underbart!

Så mycket annat har inte hunnits med. Lillkillen pratade redan under pausen på basketen om fördrink på altanen, så det har vi också hunnit med. Där pratade jag, maken och dottern om framtiden, under tiden som killarna spelade boll. Vi känner oss alla lite rastlösa och har en önskan om förändring. Vi pratar om olika förflyttningar inom och utanför Sverige. Olika länder som är möjliga. Vi hamnade till slut ändå på Mallorca. Underbara Mallorca som har allt man kan önska sig. Utom snö, fast till och med det hade vi under några dagar i uppe bergen. När vi var där satt vi faktiskt och fantiserade på att öppna en ishall där. Det skulle vara  så coolt. Ja, ja, drömma är ju gratis och man vet ju aldrig. Med en familj som längtar efter att vandra så hittar man alltid en väg.

Redigerat lite

Jag kämpade till slut emot procrastineringen som har fyllt den största delen av dagen. Fast det har varit en behaglig dag, så jag klagar inte. Vi har promenerat med de stora barnen samtidigt som småkillarna spelade basket. Det är mysigt, så många trevliga samtal kan pågå utan en massa avbrott. Sedan har vi fikat med mina föräldrar som åker bort över påsk. Jag har gjort ett födelsedagskort under dagen till yngsta systern som föräldrarna skulle ha med sig. Sedan öppnade jag upp mitt andra manus och fortsatte min redigering, som fortfarande skaver lite. Jag kommer säkert att hitta helt rätt väg till slut om jag fortsätter att jobba med det. Det är bara en obestämd känsla som inte riktigt har hittat hem ännu. Men det kommer säkert. Tankarna snurrar lite runt olika vägar man kan ta med just det här manuset. Tankar som är motsägelsefulla och inte har funnit sin nya bana. Tankar som handlar om vad lektören tycker, vad andra tycker och vad jag själv tycker. Det som till slut ska landa i vad som känns rätt för mig. Men jag jobbar på det.

Bokens soundtrack däremot innehåller väldigt mycket bra musik som hjälper mig att hitta den rätta vägen. Den här är klockren för en mycket bestämd del i mitt manus. Dessutom tycker jag att den är så bra.

Mitt gråa liv

är fyllt av färger. Det man inte ser utanför fönstret får man ha inom sig.

Det gråa utanför envisas med att stanna kvar. Tanken på att grilla utomhus idag, som vi hade tänkt oss, känns inte särskilt lockande. Mina föräldrar och syskon kommer till oss på middag idag. Men ute är det kallt och ogästvänligt, så vi gör nog maten inomhus istället.

Basketen gick bra och det blev ännu en dag med idel lovord angående mina fina småkillar. Stoltheten inom mig vet inga gränser.

Skrivandet fick dock vänta för idag har det varit fullt upp med annat. Det är precis som det ska vara, för även i vardagsbestyren finns det tid för att låta berättelserna ta plats i sinnet, om än inte på papper eller i dator. Det kommer tids nog det också. Min tredje berättelse känns så spännande men den behöver ta mer form. Det är sådant som den gör, mitt i allt annat som händer. Det är magin som svävar runt mig hela tiden. Jag gillar det.

Igår såg jag på "The good wife" som jag hade spelat in, då dök det upp en låt som jag tyckte var riktigt bra och jag lyckades hitta den på Spotify. Det är en sådan låt som man kan lyssna på när man behöver släppa taget om något och är i behov av ny kraft.

En spretig lördag

är en härlig lördag. Här hos oss pågår det lite av varje i dag. Jag var med lillkillen på basketträning, nästyngstingen hade ont i armen så han stannade hemma. Varje gång är det någon som påpekar hur duktig lillkillen är trots att han är minstingen i gänget, så också idag. Det är kul och jag är så stolt! Han älskar verkligen basket, så det är kanske inte så konstigt.

Här hemma så målas det. Maken målar tak och dottern målar ytterdörren, den ska bli svart. Vädret är inte alls vad jag hoppats på för helgen men det kanske blir bättre imorgon.

Det händer annat också mellan målning och basket, då ser vi på film och stryker tvätt. Några spelar datorspel och nästyngstingen vill att vi ska dansa. Så det pågår verkligen lite av varje hos oss idag. Det är härligt!

Vandraren i mig har börjat göra sig påmind mer och mer den senaste tiden. Vi har bott i det här huset i tio år nu, det är den längsta tiden som jag har bott i samma bostad någonsin. Jag skulle vilja röra på mig igen, ta mig vidare. Maken kollar Hemnet med samma frenesi som jag skriver manus, men han gör det nog mest på kul. Fast dyker det upp något så . . . Min dröm är fortfarande mer tid på Mallorca. Nu måste det passas in med barnens skolgång så att det fungerar med den. Vi får se hur det går med den saken.

Det finns väldigt många platser på Mallorca som jag skulle kunna tänka mig att bo på. Om jag skriver en bok som utspelar sig på Mallorca, då borde jag faktisk bo där. Det tycker jag är helt logiskt!

Jag hör hur Mallorca ropar på mig, själv ropar jag efter mer pengar så att jag kan ha råd att köpa mig ett litet eget krypin på min favoritö.

Jag kan tänka mig att bo på alla de här platserna. Ibland kan faktiskt pengar köpa lycka! : D

Alla bilderna på hus är lånade på Mallorca Luxury-Estates.

Basket inspirerar

och ger hopp.

Killarna fick nya tränare igen, mycket bra sådana som behövs i ett gäng med barn i ganska olika åldrar. Jag är fortfarande mäkta stolt över mina killar som är så duktiga. Själv skulle jag koppla av en stund och läsa nya numret av tidningen "Skriva" som dottern äntligen lämnat ifrån sig, men fastnade i basketträningen istället. Ja, som åskådare alltså, någon måtta får det väl ändå vara för oss basketmammor!

Basket och basketfolk har annars mycket att lära oss andra. Kämparandan. Att aldrig ge upp! Att träna, träna och träna tills det sitter. Det är egenskaper man behöver överlag här i livet och i synnerhet när man skriver och försöker bli utgiven, som så många andra.



"It ain´t about how hard you hit, it´s about how hard you can get hit and keep mowing forward, how much you can take and keep moving forward. That´s how winning is done."


"Hard work beats talent, when talent doesn´t work hard."

Jag gillar inställningen. Det ger hopp åt oss alla som kämpar och kämpar. Och kämpar lite till.

Ikväll blir det melodifestivalfinal hemma hos goda vänner. Det ser vi mycket fram emot.

Lördagsbestyr

innehåller ofta kära sysslor. I dag var nästyngstingen på födelsedagskalas så lillkillen var på basket själv. Eller jag var ju där, men jag spelade ju inte. Han är definitivt yngst och minst på alla sätt och vis. Men tuff och duktig. Fokuserad. En mamma kom fram efter och berättade hur duktig hon tyckte att han var. Hon sa att hon blivit helt betagen av honom under lektionen. Det känns varmt i hjärtat, för han är ju mig så kär. Sedan kom tränaren också fram och berättade om hur imponerad han var över lillkillens orädsla över att spela med de större killarna. Lillkillen blir lite besviken över hur sällan de större killarna passar honom under match, men det är i vissa fall förståeligt eftersom han knappt syns bakom de andra. Jag är stolt över hans mod och över hur fokuserad han är på att lära sig.



Lillkillen är redan fokuserad och vet hur man vågar ta chanser som dyker upp. Vågar lita på sig själv. Vågar tro. Jag ska också ta alla chanser som visar sig under min väg. Jag är på gång. Det känns i kroppen. 2012 kommer att bli ett fantastiskt år. Klockan tickar och jag vill visa vad jag kan.

Men först är det helg! Ikväll ska vi bort till vänner och i morgon ser jag fram emot en härlig dag tillsammans med familjen.

I kväll börjar melodifestivalen. Vi kommer förmodligen inte att se den eftersom vi ska bort. Men det är liksom inte samma sak längre. Deltävlingar och en massa nya regler plojlåtar och jag vet inte allt. Nej, tacka vet jag förr och på tal om förr. De kunde verkligen trolla fram fantastisk musik på den gamla goda tiden.

Lika fort

som det blev helg, så var den över igen!

Småkillarna har testat basket i en annan klubb idag. Vi ska se vilken som passar lillkillen bäst. Han är ju lite yngre än de andra är, så det känns viktigt att det blir bra. Tränaren var imponerad över hur duktiga de var. Det är kul för dem att få höra.

I morgon är det måndag och det känns väldigt bra. Jag har en hel del att ta tag i nu efter min viloperiod. Mitt i allt annat gick tvättmaskinen sönder och det är en smärre katastrof i en familj på sex stycken. Så nu ska vi välja en ny tvättmaskin, hur lätt är det på en skala? Inte alls kan jag säga, det finns hur mycket olika maskiner som helst. Nåja, det är ju ett i-lands problem om något. Bara den kan tvätta rent och sväljer många kilo tvätt så ska det nog gå bra. Dessutom är jag fylld av energi nu och beredd att ta tag i livets alla svårigheter och möjligheter igen.



Söndagar är ljuvliga. Oftast har man inget vettigt att göra, så man kan spendera den lite som man vill. Men jag gillar ändå måndagar. Då är allt möjligt igen!

Basket och födelsedagsfest

Mina småkillar har äntligen fått börja spela basket. Lillkillen var nog egentligen lite för liten, men han får kompensera i energi och passion, vad han saknar i ålder :) Tränarkillarna tyckte att han var så söt när han kämpade på. Han är verkligen duktig för sin ålder. Och älskar att spela basket. Passion kan ta en långt, väldigt långt. Passion och djävlaranamma!



Nu är det fest för min mamma som fyller år idag!

Följebrev och basket

Det blev lite basket idag och det var riktigt spännande! Vi såg några matcher och lillkillen fick spela i pauserna. Maken till stolt kille får man leta efter. Fast korgen var lite väl högt upp för en femåring så kämpade han på. Lite sköna moves kunde han också plocka upp bland de stora killarna och tjejerna. Lillkillens största idol är Michael Jordan och han är verkligen en bra förebild att ha. Han inspirerar även mig.



Dessutom har jag hunnit skriva ett följebrev eftersom vår gästfamilj har stannat hela dagen i Lund för att titta på basket. Själva åkte vi hem efter 4 matcher på 2x15 minuter. Det var lite lagom för oss. Nu ska jag läsa igenom följebrevet och se om det duger. Familjen ska få tycka till lite också. Det närmar sig avfärd med stormsteg. Jag tror att det får ta sig en tur bland förlagen trots allt. Det enda jag förlorar på det är tid.

1 januari och nyårslöften

Nej, jag har slutat att ge några nyårslöften alls. Jag förstår inte riktigt meningen med dem. Jag gör bara det bästa jag kan hela tiden för att må bättre, vara mer harmonisk och ta mig framåt och uppåt. Precis samma den 1 januari och framåt som alla andra dagar. Varför göra det svårare för sig än man behöver?

Annars gillar jag den 1 januari otroligt mycket. Det är en nystart och en helt ny oskriven årsbok att fylla precis på det sätt som man önskar. All julstress har lagt sig totalt och nyårsförberedelserna är över. Nu kan allt hända och det gäller att vara öppen för allt det nya som är på väg. 2012. Jag gillar känslan, bra jämna siffror förutom en, den måste vara bra. Nu börjar det!



Vi har ett sådant urtråkigt grått väder att man mest vill sitta inne och mysa. Vi har fortfarande gäster så manuset får vänta en liten stund till. Men det kliar i fingrarna vill jag lova. I morgon ska barnens kusin som är 15 år, spela basket i en stor tävling och vi ska titta på en eller två av matcherna. Det ska bli spännande. Vår lillkille älskar basket och ska få se en riktig match för första gången. Han kan knappt vänta och han har blivit lovad att spela med killarna mellan matcherna. Vi får se om det kommer att fungera, för i så fall så har han något att leva på i flera år. Nu god middag och sedan film med hela gänget. Det kallar jag en bra start på året.

Den här vintern

Det här året har det faktiskt varit en riktigt bra vinter för mig. Jag brukar tycka att det är pest och pina och inte ha någon energi alls. I år har det inte känts så. Och ingen är lyckligare över det än jag. Det ska vara min familj då isåfall för en glad mamma gör en glad familj :) Jag har inte ens längtat efter att resa som jag brukar göra redan i oktober annars. Jag vet inte om det beror på att vi var utomlands i värmen hela förra året. Eller om det är snön som legat så länge och gjort att det blivit ljusare än vanligt. Här i söder är det ju ganska grått och trist under vintern i vanliga fall. Oavsett vilket så är jag glad att slippa vinterdepp och vintertrötthet om än bara för ett år. Trots det så längtar jag verkligen efter vårens spirande tid nu. För vintern har varit riktigt lång och just nu är det snöstorm igen här nere i södern. Så vi fortätter att kura in oss i stugvärmen ett tag till. Och mina småkillar längtar tills de kan spela basket igen.