Ännu en

fantastisk dag! Att jobba med manus just nu känns inte helt lätt när det är så sagolikt vackert utomhus.

Fast jag vet ju att jag måste, att jag vill det. Och ändå tillåter jag mig själv att bara njuta av allt det nya underbara en stund. Lite inspiration om skrivande kan jag ändå ta till mig. Jag läser tidningen Skriva ute i solstolen. Inte fel alls. Sedan såg jag på Elisabeth Gilbert som talar på TED talks i går kväll. Det var fantastiskt att lyssna på. Ett nytt sätt att se på skrivandet, om man vill. En förklaring till ordet geni och hur man kan använda ett eget geni till sin fördel. Jag vill inte vara någon lidande författare, jag vill njuta av livet och jag vill skriva. Och det är verkligen en njutning att skriva, det är bara tiden som saknas ibland. Eller det kanske är så att det finns för mycket saker jag vill göra samtidigt. Men jag ska ska låta min njutningsfulla skrivarvärld få ta plats igen, så fort jag har mättat mig en aning med allt som finns utanför mitt hus och mitt i naturen. Sedan ska jag jobba tillsammans med mitt eget geni och försöka fortsätta skapa något riktigt bra. Jag ska inte vara rädd, jag ska bara göra mitt jobb. Olé!

Så här kommer Elisabeth Gilbert med A new way to think about creativity. Jag tycker att det är mycket inspirerande.

Mer att läsa och Skriva

har dykt upp hos mig. Det gör mig pirrigt lycklig!

Först är det, Sånt som man bara säger av Helena von Zweigbergk som jag köpte på rea på Hemköp.

Sedan lite soulfood, Whishes fulfilled av Dr Wayne W. Dyer. Nu banne mig är det dags att få saker att hända : )

Sedan en bok som jag ser mycket fram emot att läsa, Writing your way av Don Fry.

Sist men absolut inte minst så har nya numret av tidningen Skriva kommit. Jag har inte visat den för dottern ännu, så vi får väl se om jag hinner läsa den före henne : )

Fredag, härliga fredag! Dags för ännu en helg. Jag hoppas att den kommer att innehålla skön värme och härlig sol. En mysig kväll med familjen gör mig också lycklig. Nu är dags igen, you know the drill!  Dags att dansa!



Detta ska jag dansa till ikväll. Carly Rae Jepsen med Call Me Maybe. Jag älskar den och jag har en känsla av att den kommer att fastna rätt så snabbt. Och så gillar jag videon : )

Basket inspirerar

och ger hopp.

Killarna fick nya tränare igen, mycket bra sådana som behövs i ett gäng med barn i ganska olika åldrar. Jag är fortfarande mäkta stolt över mina killar som är så duktiga. Själv skulle jag koppla av en stund och läsa nya numret av tidningen "Skriva" som dottern äntligen lämnat ifrån sig, men fastnade i basketträningen istället. Ja, som åskådare alltså, någon måtta får det väl ändå vara för oss basketmammor!

Basket och basketfolk har annars mycket att lära oss andra. Kämparandan. Att aldrig ge upp! Att träna, träna och träna tills det sitter. Det är egenskaper man behöver överlag här i livet och i synnerhet när man skriver och försöker bli utgiven, som så många andra.



"It ain´t about how hard you hit, it´s about how hard you can get hit and keep mowing forward, how much you can take and keep moving forward. That´s how winning is done."


"Hard work beats talent, when talent doesn´t work hard."

Jag gillar inställningen. Det ger hopp åt oss alla som kämpar och kämpar. Och kämpar lite till.

Ikväll blir det melodifestivalfinal hemma hos goda vänner. Det ser vi mycket fram emot.