Vilken härlig dag

det blev idag. Småkillarna har spelat sin första basketmatch i en basketcup i Lomma. Lillkillen var både minst och yngst, såklart! Det gick väl sådär på deras allra första match, men de har haft en så spännande dag att inget kan grumla deras lycka. Mina killar klarade sig i alla fall med beröm godkänt. Jag är väldigt stolt över dem. Och så fick de varsin medalj. Underbart!

Så mycket annat har inte hunnits med. Lillkillen pratade redan under pausen på basketen om fördrink på altanen, så det har vi också hunnit med. Där pratade jag, maken och dottern om framtiden, under tiden som killarna spelade boll. Vi känner oss alla lite rastlösa och har en önskan om förändring. Vi pratar om olika förflyttningar inom och utanför Sverige. Olika länder som är möjliga. Vi hamnade till slut ändå på Mallorca. Underbara Mallorca som har allt man kan önska sig. Utom snö, fast till och med det hade vi under några dagar i uppe bergen. När vi var där satt vi faktiskt och fantiserade på att öppna en ishall där. Det skulle vara  så coolt. Ja, ja, drömma är ju gratis och man vet ju aldrig. Med en familj som längtar efter att vandra så hittar man alltid en väg.

En spretig lördag

är en härlig lördag. Här hos oss pågår det lite av varje i dag. Jag var med lillkillen på basketträning, nästyngstingen hade ont i armen så han stannade hemma. Varje gång är det någon som påpekar hur duktig lillkillen är trots att han är minstingen i gänget, så också idag. Det är kul och jag är så stolt! Han älskar verkligen basket, så det är kanske inte så konstigt.

Här hemma så målas det. Maken målar tak och dottern målar ytterdörren, den ska bli svart. Vädret är inte alls vad jag hoppats på för helgen men det kanske blir bättre imorgon.

Det händer annat också mellan målning och basket, då ser vi på film och stryker tvätt. Några spelar datorspel och nästyngstingen vill att vi ska dansa. Så det pågår verkligen lite av varje hos oss idag. Det är härligt!

Vandraren i mig har börjat göra sig påmind mer och mer den senaste tiden. Vi har bott i det här huset i tio år nu, det är den längsta tiden som jag har bott i samma bostad någonsin. Jag skulle vilja röra på mig igen, ta mig vidare. Maken kollar Hemnet med samma frenesi som jag skriver manus, men han gör det nog mest på kul. Fast dyker det upp något så . . . Min dröm är fortfarande mer tid på Mallorca. Nu måste det passas in med barnens skolgång så att det fungerar med den. Vi får se hur det går med den saken.

Det finns väldigt många platser på Mallorca som jag skulle kunna tänka mig att bo på. Om jag skriver en bok som utspelar sig på Mallorca, då borde jag faktisk bo där. Det tycker jag är helt logiskt!

Jag hör hur Mallorca ropar på mig, själv ropar jag efter mer pengar så att jag kan ha råd att köpa mig ett litet eget krypin på min favoritö.

Jag kan tänka mig att bo på alla de här platserna. Ibland kan faktiskt pengar köpa lycka! : D

Alla bilderna på hus är lånade på Mallorca Luxury-Estates.