Det kommer aldrig mer vara du

Jag har läst Det kommer aldrig mer vara du av Anne-Lie Högberg. Med risk för att vara tjatig så är detta ännu en liten juvel från Litet förlag.

Boken beskrivs så här:

"Midsommar. Inga blommor under kudden. Jag hade ju redan mina drömmars man. Problemet var bara att min bästa väninna var hans drömmars kvinna.

Det kommer aldrig mer vara du är en relationsroman om att gå stark ur motgångar. Agnes man lämnar henne för hennes bästa väninna. Övergiven och med krossat hjärta ska hon ta hand om jobb, barn – och sig själv."

Det här är en bok som beskriver hur det känns när mattan plötsligt och våldsamt dras undan under dina fötter och du faller. Hur djupt är självklart personligt, men faller gör du. Huvudpersonen Agnes hamnar i ett vakuum som hon är tvungen att ta sig ur, om inget annat, så för sina barns skull. Hon lever med ångesten och konsekvenserna av den före detta makens beslut. Hur ska hon hitta tillbaka till ett liv i harmoni? Hur hittar man tillbaka till sig själv? Och kommer hon någonsin att kunna lita på en man igen? Alla de här frågorna och många fler får vi svar på i den här boken. En liten juvel som sagt, både på insidan och utsidan. En juvel som bär på en historia som ger tillbaka hoppet om livet efter det stora sveket. En berättelse om styrka, mod och kärlek.

Boken börjar så här:
""Hallå! Agnes?"
Jag hör Oscars röst nere från hallen. Dörren slår igen med en smäll. Som alltid. Efter fyra långa kliv upp för trappan kommer han farande in i köket, med en träningsväska i ena handen och posthögen från brevlådan i den andra. Han slår en lov runt mig, kysser mig på kinden och slänger posten på diskbänken."

Guldkanter i livet

oj, vad jag samlar på dem just nu.

Jag fick den stora glädjen att vara med på en releasefest som fyllde mig med en sådan inspiration att den inte verkar ta slut på länge. Anne-Lie Högberg fick uppleva en av höjdpunkterna i livet då hon firade att hennes bok Det kommer aldrig mer vara du äntligen skulle få ta sig ut i världen.

Den var lika härlig att få hålla i sin hand som övriga böcker från Litet förlag har varit. Ännu en liten juvel i bokvärlden.

Och jag fick hänga med inspiration, bokstavligen, i form av de människor som var där.

Efteråt var det dags för ett glas vin och en massa spännande eftersnack. Då var inte kameran med alls. Vem har tid med det?. What happens at the eftersnack, stays in the walls and in the minds hos dem som var där. Typ så kan man väl se på det när man glömmer att fotografera. : D

På vägen hem däremot kom kameran fram. Ett magiskt Stockholm följde mig till mitt hotell.

Dagen efter var det en strålande dag och jag hann med att se lite av Stockholm och även lite shopping.

Och se vad jag råkade strosa förbi för pampig dörr, funderade på att göra ett besök men antog att man borde ha bokat tid i förväg i så fall. 

: D

Så hemma igen hos min familj finns all inspiration kvar och dessutom all kärlek som väntade hemma under mitt lilla äventyr i storstaden. Jag är så tacksam över alla underbara människor jag lärt känna på den skrivande vägen. All inspiration de bär med sig till mig, men också en vänskap som jag aldrig hade kunnat föreställa mig. Jag är verkligen lyckligt lottad. Och oändligt tacksam.

Man skulle kunna tro att jag har glömt vilken dag det är i dag, men icke, för det är hög tid att köra igång helgen. Det gör vi såklart, precis som alltid, med dans. Dance like nobody´s watching!

Snart på väg

i morgon åker jag iväg till Stockholm för att fira födelsen av en bok. Det kommer aldrig mer vara du av Anne-Lie Högberg.

Jag ser väldigt mycket fram emot att läsa den och alldeles snart får jag göra det.

I övrigt har jag finslipat utseendet på manus nummer ett. Sedan skulle jag skriva ut och vad händer då om inte att färgen är slut. Typiskt! När jag kommer hem är det dags att ta tag i manus nummer två igen. Det ser jag väldigt mycket fram emot. Sedan ser jag enormt mycket fram efter att få fortsätta skriva på manus nummer tre. Det är verkligen en berättelse som längtar efter att få komma ut nu.

Skrivinspiration är aldrig fel. Lee Child och jag verkar arbeta på samma sätt. Det känns tryggt.  : ) Spännande tips, det med att man ska strunta i tips och påverkan från andra. Samtidigt är ju skrivandet i ständig förändring och man lär sig mycket genom andra. Jag tror på att lyssna varsamt, att ta till sig av andra det som känns rätt för en själv.