Jag har flyttat

och finns nu på http://annelistalberg.blogspot.se/.

Varmt välkommen dit!

Dags för avsked

och stort tack för den här tiden. Dags att säga hej då till den här bloggen. Fyra år har det hunnit bli, det är knappt man förstår det. Det känns vemodigt, som att säga hej då till en väldigt god vän. Det känns som om det var alldeles nyss jag satt en natt och skrev mitt allra första inlägg. Jag hade ingen aning om vad jag ville säga men helt klart var att orden ville ut. Och ut kom de. Mitt skrivande formades och utvecklades tillsammans med bloggen.

Mitt fösta inlägg blev det här:
"Kylan ligger envist kvar i luften. Vi skåningar längtar efter våren. Det här året känns vintern lång. Men kylan kan också kännas uppfriskande och sinnet öppnas. Jag tar långa promenader och rensar hjärnan. Får nya infallsvinklar. Att promenera är verkligen en lisa för själen. Mina bästa idéer kommer då och problem och trötthet skingras. Livet med fyra barn är en fullkomligt underbar röra. Men hjärnan blir full och ibland stressad. Då tar jag en promenad och får nya krafter. Tänk att så lite kan göra så mycket.

Förra året bodde vi på Mallorca. Ingen kyla. Ingen snö. Vi hade ett underbart, spännande och innehållsrikt år. Barnen gick på Svenska skolan i Palma. Livet var enkelt. Inte en massa kläder. Inte vara tvungen att sitta inne och kura i flera månader. Och vi njöt av allt det sköna, varma och ljusa. Jag längtar tillbaka ganska ofta. Glädjen och kreativiteten fanns kvar hela året. Ingen vintertrötthet störde sinnet. Min själ är lycklig där."

Tack kära blogg för att du lotsade mig. Tack finaste läsare för att ni följde mig. Nu ska jag synas och finnas ännu mer. Med mitt namn och hel bild. Välkomna till min nya plats i cyberspace. Välkomna till fortsättningen och min nya blogg. Välkomna till Anneli Stålberg.
http://annelistalberg.blogspot.se/

Dags att ge upp

trots att jag inte gillar det. Att göra en lista. Jag gillar inte listor alls men nu måste jag helt enkelt ge efter för att slippa känna att jag inte hinner det jag ska. Helt enkelt för att få en överblick över vad jag behöver göra.

Den här idén tycker jag var bra. Den hittade jag här.

Smart och enkelt.

Jag har gjort två saker som hängt över mig. Det känns mycket skönt. Men så är det så mycket mer och minnet är bra men kort.

Fördelen med allt det här är att jag glömmer bort att vänta. För väntan är så jobbig. Jag vill inte ha en enda refusering. Och så känner jag att jag måste jobba snabbare så att jag kan börja skriva igen. Oh, ljuva tanke.

Under tiden tar jag till mig lite skrivinspiration. Det handlar om ifall man ska tänka sig en speciell läsare och vem det i så fall är. Om man ska eller inte ska läsa under tiden som man skriver. Själv gör jag väldigt mycket som Rachel Kushner, jag skriver i princip för mig själv, sådant jag själv vill läsa och jag tycker om att läsa och inspireras av andras skrivande under tiden som jag skriver.

När tiden rinner ur händerna

känns det ibland som om inget blir riktigt gjort. Det är så överfyllt i huvudet just nu att jag faktiskt håller på att få huvudvärk. Men bättre det än att det är helt tomt och innehållslöst, det vore fruktansvärt!

Och så är ju allt så roligt, det är bara tiden som är allt för knapp. Men ibland är det verkligen nu eller aldrig som gäller.

Så vad gäller tid har jag känt att dagens grateful ibland stressar mig, därför har jag bestämt mig för att varje dag är fylld av saker att vara tacksam över, men jag kommer bara att dela dem här då och då. För att minska på stressen och för att skapa mer tid för allt det jag vill göra. Tacksamheten finns däremot i mina tankar hela tiden. Dagens grateful blir därför mindfulness och att inte göra sådant som ökar på stressen.

Idag blir det musik. Avkopplande och riktigt skön sådan. Den finns dessutom i mitt soundtrack till manus nummer två. The feel again (Stay) med Blue October. Så bra.

Att tro på sig själv

är inte helt lätt. I alla fall inte när man är på väg in i något helt nytt och oprövat. Där är jag nu. Ena stunden är jag sjukt taggad och nästa vill jag bara strunta i alltihop.

Men jag vet att jag kommer att kämpa på. Behöver bara bli lite säkrare på vad jag håller på med. För det är ju så spännande.

Och så har jag ju skrivandet. Där känner jag mig mycket mer hemma. Där finns min passion. Men man måste ju leva också. Därför kan man inte bara skriva. Tråkigt nog.

Dagens grateful.
Dag 35:
Att få se solen. Till slut. Det har varit mörkt, kallt och grått länge nu. Men idag visade den sig och världen blev ljusare. Till och med fåglarna kvittrade så glatt. Vårkänslan fyllde upp mitt inre. Och vintern känns plötsligt ändlig.

Dagens skrivinspiration handlar om skrivregler. Alla har ju sina egna men här kommer tio andra. Eller kanske samma, i alla fall en del. Det sista gillar jag. Att skriva förändrar en och det gör en mer fri. Så sant!

Full av inspiration

och massor att göra. Nu gäller det bara att prioritera.

Och så är det verkligen, man måste lägga in sina prioriteringar i sitt schema. Det är så mycket jag vill göra. Så mycket roligt. Så lite tid. Men jag ska försöka använda den väl. Tiden.

Dagens grateful.

Dag 32:
Att jobba med sitt tredje manus. Det fladdrar i magen när jag läser det jag var tvungen att skriva ner, samtidigt som jag jobbade med mitt andra manus. Åh vad jag tycker om det. Kan inte vänta tills mina karaktärer får en värld att leva i. Motgångar att ta sig igenom. Känslor att känna. Liv att leva.

Dag 33:
Hemgjorda köttbullar. Det gör jag alldeles för sällan. Borde och vill, men gör det inte. Men när jag gör det är njutningen fullkomlig.

Dagens skrivinspiration handlar om att inte fastna. Man kan helt enkelt inte jobba med samma manus hur länge som helst. Och dessutom är det den allra bästa utbildningen att fortsätta skriva. Så jag följer definitivt rådet och fortsätter att jobba med manus nummer tre. Och det gör jag med den största glädjen. Jag har längtat så efter att få skriva i det fantastiska flow det innebär att skriva sitt första utkast. Älskar det! ♥

An afternoon kind of girl

det är jag det. För att inte säga kväll och natt, för så är det. Då jobbar jag allra bäst. Numera fungerar det bättre då jag behöver lite mindre sömn än jag brukade göra. Det ändrades när jag fick barn. Fast nattuggla var jag redan innan.

Bild lånad här.

Det innebär att jag, som så ofta, sitter och jobbar alldeles för sent. På förmiddagarna är jag ganska värdelös. Inte produktiv alls. Men kvällarna, då blixtrar det i huvudet av inspiration. Det fungerar dåligt med familj. Fast jag tror de har vant sig. Nåja, nu väntar de därnere på att helgen ska börja. Fördrinken är fixad av maken och lillkillen.

Idag har jag jobbat väldigt mycket. Fast inte med något manus. Oj vad det är spännande!

Dagens grateful.
Dag 31:
Att fira framgångar. Jag älskar att fira, så det gör jag så ofta jag kan. Idag firar jag att mitt andra manus har lämnat sitt bo. Nu ska det stå på egna ben. Med det börjar min väntan. Och hoppet. Ska det vara min tur nu? Men det är aldrig fel att fira, det värsta som kan hända är ju att man fick fira en extra gång. Och det gör jag så gärna.

Och så är det ju fredag och sista dagen i januari. Det är värt att fira. Lite närmare våren. Och sa ska vi dansa. Japp, det är det de väntar på därnere. Så det är väl bara att köra igång helgen då. Because I´m happy!

Om att gå vidare

och att jobba med nya saker. Allt jag jobbar med nu innehåller ord på ett eller annat sätt.

Jag har ju ett annat litet projekt på gång som också innehåller ord i olika former. Det är en helt ny värld och det är mycket spännande.

Jag har dessutom skickat iväg de manus som skulle skickas i pappersform. Under mitt träningspass utkristalliserade sig dessutom två av mina karaktärer i manus nummer tre. De fanns redan men nu har de mer form och bakgrund. Och så dök en helt ny karaktär upp som behöver vara med. Spännande!

Dagens grateful.
Dag 30:
Tacksamhet över att äldsta sonen kommit välbevarad hem från dagens skidutflykt med skolan.
Den känslan får representeras av lillkillens teckning av mig och honom. Massor av kärlek!

Idag blir det mer skrivinspiration. Här pratar John Dufresne om skrivprocessen. Och precis som vi numera alla vet så finns det ingen inspiration att vänta på, det är bara att sätta sig ner och skriva. Inspirationen finns vid ditt skrivbord. Och så det där han säger om anledningen till att skriva, de gånger då karaktärerna säger något eller gör något man inte hade förväntat sig. Då har karaktären blivit en levande människa och man har skapat en berättelse full av liv. Man har lämnat sin inre kritiker för ett tag. Mycket spännande!

I efterdyningen

av det första utskicket skickade jag några till. Sedan måste man ju unna sig lite eftertanke på det. En liten kort vila. Det känns fortfarande lite turbulent i huvudet. Jag menar, känslan pendlar mellan att nålsögat är alldeles för litet och att nu kan allt hända.

Jag hänger kvar vid det senare, för trots allt, förr eller senare gör det ju det! På ett eller annat sätt! Så jag vilar i alla de positiva sakerna jag hört om mitt skrivande. Nu kan allt hända!

Dagen grateful.
Dag 29:
Writer´s Digest. Denna helt underbara tidning. Oj vad många härliga stunder och inspirerande tankar dess innehåll gett mig. Den är en stor del av min utbildning i skrivkonsten. Nu ska här njutas i fulla drag!

Dagens skrivinspiration handlar om fortsättningen. Hur gör man så att varje nytt manus blir annorlunda mot de man skrivit innan. Det pratar Nicholas Sparks om i det här klippet. Väldigt många tänk om, kan leda in på rätt väg. Intressant!

Skickat

och väntan kan ta sin början. Tjoho!

När ångesten lagt sig vill säga, för det gäller att släppa tanken på om det fanns mer man kunde gjort. Nu gör jag det och går vidare till manus nummer tre som tålmodigt väntar på sin tur. Och jag längtar efter att fortsätta skriva den. Sedan har jag en novell som pockar på.

Dagens grateful:
Dag 28:
Skickaknappen. Och framför allt möjligheten att skicka sina manus på mail istället för per post. Så mycket smidigare och så mycket bättre för miljön. Gillar mycket!

Dagens låt ur mitt soundtrack för manus nummer två. Passar utmärkt som avslutning för nu. Easier to be med Lifehouse. Så perfekt!

Efter en hel del prokrastinering

har jag äntligen pillat färdigt, både i manus och följebrev. Tror jag! Hoppas jag, eftersom jag nu gjort den första utskriften.

Fast jag vet av erfarenhet att det gäller att inte titta på manuset mer just nu. Det är alltid en dålig idé att läsa det efter att man skickat. Då kan man vara absolut säker på att något fel lyser som ett stoppljus i ögonen. Så nu lägger jag undan det för en tid. I morgon är det dags för avfärd. Och resan har börjat.

Dagens grateful:
Dag 27:
Varma nyutskrivna manushögar. Innehåller en härlig känsla av tillfredsställelse. Och så oändligt mycket hopp!

Dagens skrivmusik finns också i mitt soundtrack till manus nummer två. In your arms med Kina Grannis.

Funderingar runt följebrevet

och funderingar överlag. Vad gäller manuset alltså.

Maken har läst igenom de 30 första och hittar inga små fel alls. Och han är petig. Sedan är han ingen bokläsare, men läser och skriver manualer, så han funderar över en del saker som inte stämmer i hans värld, men som gör texten till min. Jag vill inte börja tvivla på mitt språk och han förstår som tur är att det är den poetiska delen. Ordens dansande runt berättelsen.

Ett av mina favoritcitat. You want someting go get it. Period!
Bild hittad här.

I morgon tror jag att jag måste jag våga släppa iväg det. Det är så läskigt för man har bara en gång på sig att skicka iväg det för allra första gången. Så, ja, där någonstans lever jag.

I dag hände det som så ofta händer nuförtiden, att jag blandar ihop mitt eget liv med mina karaktärers. Jag har en helt underbar version av When I fall in love på en av mina Spotifylistor och tänkte på att det var en av sångerna som sjöngs på vårt bröllop. Det är en av mina favoriter och jag skulle gärna haft den på mitt bröllop. Men ack, nej, hur vacker den än är, så var det på min min huvudkaraktärs bröllop i manus nummer ett den sjöngs. Visst är det märkligt. Och lite magiskt. Det visar på vilken otrolig närhet man har till sina karaktärer.

Dagens grateful.
Dag 25:
Magiskt kvällsljus. Finns det något mer häftigt. Och läskigt.

Dag 26:
Katter. Och då särskilt prinsessan Stella så klart. Hon gör vår familj komplett. ♥

When I fall in love finns självklart med  i mitt soundtrack till manus nummer ett. Och trots att det är manus nummer två jag jobbar med just nu, så kommer den här. When I fall in love med Renee Olstead ft Chris Botti. Enjoy!