.

.
Visar inlägg med etikett paus. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett paus. Visa alla inlägg

tisdag 4 juni 2013

Brainfreeze

fast inte av kyla, utan av ett överfullt schema. Just nu talar maken, som har full koll på vår googlekalender, om för mig var och när jag ska vara någonstans. Det är utan tveksamhet den mest hektiska vår/sommar jag någonsin har upplevt och jag har egentligen inte tid att skriva här alls, småsönerna ska lägga sig efter en picknick med dotterns klass. Så det blir helt enkelt over and out för idag, med lite skön pausmusik.

måndag 11 juni 2012

En kort andningspaus

mitt i livet en alldeles speciell dag!


Men man måste ju andas lite då och då också. Gästerna har åkt men det finns inte mycket tid för eftertanke. Allt går i ett just nu.


I är det en väldigt speciell dag, för det är lillkillens födelsedag. Han fyller 6 år och är lyckligast i världen. Han var lite orolig för att han skulle behöva tappa någon tand nu när han skulle fylla år, av någon anledning kopplar han det till födelsedagen. Men inga tänder var lösa i dag så han är nöjd och glad. Åh vad det är härligt med småkillar. Efter sommaren börjar han i förskoleklass, det känns superläskigt. Men just nu är han fortfarande lite liten och vi njuter av varje dag tillsammans.

Grattis min bästaste lillkille på 6-årsdagen!

tisdag 28 februari 2012

Paus


något jag aldrig trodde att jag skulle behöva utala på den här bloggen. Jag älskar att skriva och bloggen är en stor del av mig nu. Det är så mycket som är tungt just nu. Underbara Joanna som råkat ut för en djup och fruktansvärd sorg som ska bearbetas, fina Nina som förlorat båda sina föräldrar och ständigt lever med den sorgen, Lilja som fick känna av livets skörhet för ett ögonblick idag. Och jag själv som ramlat ner i något som jag inte ens kan förstå själv, och jag kämpar med att ta mig tillbaka upp. Jag har inget upplyftande hopp att dela med mig av, inga skrivtips, ingen styrka. Därför tar jag en paus för att samla kraft och vara nära min familj. Livet är skört och jag vill vårda det på bästa sätt just nu.

Jag kommer säkert att sakna er alla så att det gör ont, men tills vidare så tar jag en paus. Jag tittar in hos er alla då och då för att få veta hur ni har det. Tack för alla era tankar som fått mitt hjärta att smälta och mina tårar att flöda. Så mycket omtanke är ren balsam för själen. Vi ses snart igen!