något jag aldrig trodde att jag skulle behöva utala på den här bloggen. Jag älskar att skriva och bloggen är en stor del av mig nu. Det är så mycket som är tungt just nu. Underbara
Joanna som råkat ut för en djup och fruktansvärd sorg som ska bearbetas, fina
Nina som förlorat båda sina föräldrar och ständigt lever med den sorgen,
Lilja som fick känna av livets skörhet för ett ögonblick idag. Och jag själv som ramlat ner i något som jag inte ens kan förstå själv, och jag kämpar med att ta mig tillbaka upp. Jag har inget upplyftande hopp att dela med mig av, inga skrivtips, ingen styrka. Därför tar jag en paus för att samla kraft och vara nära min familj. Livet är skört och jag vill vårda det på bästa sätt just nu.
Jag kommer säkert att sakna er alla så att det gör ont, men tills vidare så tar jag en paus. Jag tittar in hos er alla då och då för att få veta hur ni har det. Tack för alla era tankar som fått mitt hjärta att smälta och mina tårar att flöda. Så mycket omtanke är ren balsam för själen. Vi ses snart igen!