.

.

torsdag 8 december 2011

Tankar om genrer


Jag tycker att det kan vara svårt att sätta en genre på det jag skriver. Det betyder att det inte är en deckare, inte romance och inte en ungdomsbok. Då har man ju renast bort några som det INTE är. Men vad det är vet jag inte riktigt. En blandning skulle jag kanske säga. När man ska skicka in sitt manus till förlag önskas det en genre på underverket. Själv har jag hoppat över det eftersom jag för det första inte vet och för det andra har jag överlag lite svårt för det där med att kategorisera och lägga in i bestämda fack. Det känns inte så dynamiskt. Och litteratur borde väl få vara dynamiskt om något.

Jag har också funderat lite över begreppet crossover litteratur. Det känns lite nytt och modernt på något sätt. Jag vet nu att det är litteratur som är skriven för unga vuxna 17-27 år men som också kan läsas av vuxna. Jag tycker att det är en ganska svår bedömning att göra. Ibland måste gränsen vara flytande där också. Mitt andra manus handlar om en ung tjej på 20+ som förvillar sig bort i livet i sin längtan efter det som är hennes dröm. Ni vet det där livet som man lever runt 20 när man försöker hitta både sig själv och sin egen väg. Jag har tänkt mig den som en vuxenbok men problemen som min tjej lever med, skapar känslor och tankar som både unga vuxna och vuxna kan känna igen sig i. Nej, det är inte lätt att sätta en genre alla gånger. Jag kanske struntar i det den här gången också :)

Idag har jag bara kommit igenom ca femton sidors läsning i mitt andra manus, som inte har en genre :) Men det beror på att jag har skrivit nytt samtidigt, ungefär 800 nya ord. Det känns rätt kul. Det finns alltid något litet nytt som vill få komma med.

Dagens redigeringsmusik är helt utan värmande solsken men är väldigt vacker och sorglig musik. Och i mitt manus försvinner både det ena och det andra.

12 kommentarer:

  1. Din beskrivning på din andra påminner om min första, rent generellt. Jag tycker också det är svårt att sätta en enda definitiv genre på den, men kanske bryr sig förlagen inte om det utan föredrar att avgöra det själva? Har hört motstridiga uppgifter där.

    SvaraRadera
  2. Bry dig inte om att sätta en genre på din berättelse. Låt den flöda ur dig. Lämna genren till förlaget, de har en bra känsla för det.
    Tycker de om din berättelse, då tycker de om den, antingen du har skrivit vilken genre den tillhör eller ej!
    Lycka till!
    Kram Kim

    SvaraRadera
  3. funderade på vad man skriver om filmer som också ofta hamnar i en genre. Kanske drama skulle passa för din bok? kram

    SvaraRadera
  4. Nog kan jag tycka att det ska vara en vuxenbok med tanke på åldern.
    Men jag kan hålla med om att det kan vara svårt. Maria E läste inledningen till mitt andra manus precis när jag började skriva det och hon undrade om jag skrev på en ungdomsbok. Det gjorde jag inte, men det var bra att hon ifrågasatte - det fick mig att tänka till ordentligt och skriva helt annorlunda.

    Genre kan vara svårt i vissa fall.

    Spännande att du skrivit nya ord och roligt!

    Kramar

    SvaraRadera
  5. Jag har också problem med genre. Tycker det är omöjligt att sätta en exakt stämpel på det jag skriver. Förstår dina tankar.

    SvaraRadera
  6. Intressant det där! Jag tycker att min bok är en feelgoodbok och det tycker jag med tanke på Sagas positiva utveckling under handlingens gång och slutet. Men det är också en relationsroman.

    Strängt taget skulle jag ändå endast säga skönlitterär roman.

    Egentligen ser jag genrer som ganska stora områden; skönlitterär roman, spänningsroman, biografi, ungdomsbok osv...

    Kram och er fram emot att läsa vad du än kallar dina böcker! :)

    SvaraRadera
  7. Jag tycker också det är svårt att sätta en genre på böcker. Jag har i och för sig en genre för manuset jag skrivit, men andra böcker är inte helt självklara. Och måste de verkligen vara det? Borde det inte vara boken i sig som är det viktiga, inte genren?

    Ser fram emot att läsa din bok, hur som helst. Oavsett genre. :)

    Kram

    SvaraRadera
  8. Katarina:
    Intressant! Det verkar finnas två uppfattningar angående genre, den ena att man ska uppge den och den andra att föragen bestämmer den. Förlagen har ju bättre insikt i ämnet.

    Kim:
    Tack!
    Du har helt rätt. Fast ibland verkar det som om de bara tar in en bok per genre per år. Då spelar det inte så stor roll om de gillar just mitt manus.
    Kram!

    Ulla:
    Ja, drama passar, men det är ett så vitt begrepp. Kram!

    Ebba:
    Mitt första manus är definitivt en vuxenroman. Mitt andra manus har jag skrivit som en vuxenroman så det är nog vad det får bli. Precis som du beskriver att din roman kunde kännas som en ungdomsroman, så är det kanske så det är i vissa delar av en bok. Kanske under en period då karaktärerna är unga. Sedan blir de kanske äldre och visare och vips så är det en vuxenbok. Det är inte helt lätt det där :)

    Det är kul med lite nya ord. Det blev till och med lite dialog :)

    Kramar!

    Perny:
    Det är svårt och jag vet heller inte hur nödvändigt det är. Om man läser en baksidestext så vet man oftast om man vill läsa en bok, oavsett genre.

    Joanna:
    Tack snälla du!
    Jag håller med dig även om jag inte läst hela din bok än.

    Jag vet inte om det är särskilt viktigt egentligen att ge den en genre. Om man läser baksidestexten så vet man oftast ungefär vad det är för bok, och om man vill läsa den i alla fall. Oavsett genre. Kram!

    Nina:
    Tack snälla du!
    Vissa manus är såklart lättare än andra, men det är verkligen inte alltid lätt. Sedan håller jag med dig, ett bra manus borde vara viktigare att hitta än vilken genre den tillhör.

    Jag ser lika mycket fram emot att få läsa dina böcker.
    Kram!

    SvaraRadera
  9. Genre är ju superintressant. Många är ju liksom lite till alla :)

    SvaraRadera
  10. Tråkigt nog är det nog så i samhället generellt sett; att människor vill placera in saker (och andra människor) i fack för att ha lite "struktur" på något sätt...
    Men hämmande kan det ju vara helt klart!

    SvaraRadera
  11. Min bok som kommer i april hade förlaget lite svårt att kategorisera, själv skulle jag kalla den romcom, men det är ett filmbegrep som inte används om litteratur (tyvärr).

    SvaraRadera
  12. Trillingnöten:
    Precis så är det ju ibland, man blandar lite och får ihop lite av varje :)

    Västgötskan:
    Ja, generellt sett så är det nog så att man vill kategorisera för att ha något att gå på. Det är lite synd eftersom de flesta av oss är mångfacetterade.

    Åsa:
    Romcom låter ju riktigt bra. Det ska väl inte bara få finnas inom filmen utan även som litteratur :)

    SvaraRadera