Jag tycker att det kan vara svårt att sätta en genre på det jag skriver. Det betyder att det inte är en deckare, inte romance och inte en ungdomsbok. Då har man ju renast bort några som det INTE är. Men vad det är vet jag inte riktigt. En blandning skulle jag kanske säga. När man ska skicka in sitt manus till förlag önskas det en genre på underverket. Själv har jag hoppat över det eftersom jag för det första inte vet och för det andra har jag överlag lite svårt för det där med att kategorisera och lägga in i bestämda fack. Det känns inte så dynamiskt. Och litteratur borde väl få vara dynamiskt om något.
Jag har också funderat lite över begreppet crossover litteratur. Det känns lite nytt och modernt på något sätt. Jag vet nu att det är litteratur som är skriven för unga vuxna 17-27 år men som också kan läsas av vuxna. Jag tycker att det är en ganska svår bedömning att göra. Ibland måste gränsen vara flytande där också. Mitt andra manus handlar om en ung tjej på 20+ som förvillar sig bort i livet i sin längtan efter det som är hennes dröm. Ni vet det där livet som man lever runt 20 när man försöker hitta både sig själv och sin egen väg. Jag har tänkt mig den som en vuxenbok men problemen som min tjej lever med, skapar känslor och tankar som både unga vuxna och vuxna kan känna igen sig i. Nej, det är inte lätt att sätta en genre alla gånger. Jag kanske struntar i det den här gången också :)
Idag har jag bara kommit igenom ca femton sidors läsning i mitt andra manus, som inte har en genre :) Men det beror på att jag har skrivit nytt samtidigt, ungefär 800 nya ord. Det känns rätt kul. Det finns alltid något litet nytt som vill få komma med.
Dagens redigeringsmusik är helt utan värmande solsken men är väldigt vacker och sorglig musik. Och i mitt manus försvinner både det ena och det andra.