
Nu sover hela husbilens invånare utom jag. Ja, hela campingen sover faktiskt. Man blir trött av att leva utomhus mest hela dagarna. Själv har jag längtat lite smått efter datorn även om dagarna är helt fantastiskt lata och sköna. Sonen ligger och mumlar i sömnen och jag får bilda ord på datorn igen.
Stranden vid vår camping är så bred att man får ta en rejäl promenad för att komma ner till vattnet. Det är en lätt surrealistisk känsla att samsas med bilar, husbilar och fyrhjulingar när man ska ta sig ner till havet. Snäckorna bildar en vacker matta i sanden under våra fötter. Här ska vi gräva, bada och samla snäckor under morgondagen.





















Jag läste en läsarfråga i tidningen Mama där en man hade svarat på en fråga. Jag tycker verkligen att det är kul med annorlunda namn. Till en viss gräns måste jag tillägga. Den här mannen heter Daemon Euvel och som om inte det var nog så heter hans barn på sex månader Roky Taz Lucifer. Allvarligt talat!? Hur i hela världen tänkte de när de godkände de här namnen??!!







