Trots att dagen bjöd på sol så är jag fortfarande trött. Men jag känner att tröttheten så smått börjar ge vika. Ännu en dag i släpandets tecken. Inget vettigt gjort men jag tror att det är lika bra att kapitulera för att kraften ska komma tillbaka snabbare. Så jag tar det lugnt. Väldigt lugnt. Löjligt lugnt faktiskt.
Jag drömmer mig bort till en annan tid. Inte så långt bort, men samtidigt ett helt liv bort. Vårt år på Mallorca som var ett av de viktigaste året i mitt liv. Där hittade jag tillbaka till mig själv. Hittade min inre harmoni och började skriva. Där är min själ lycklig. Nu har jag bilderna kvar och allt underbart som vi fick uppleva där finns alltid djupt inne i mitt hjärta. Jag hoppas få uppleva det en gång till. Trying to follow my dreams!
Våra ljuvliga kvällar på vår balkong i värmen när barnen lagt sig.
Palmas trånga gränder med dess alldeles speciella doft av Medelhav, sten och historia.
Underbara solnedgångar som kunde avnjutas ute på vår balkong.
Våren och blommorna kom också till Mallorca.
En av en oändlig mängd sagolika stränder.
Och en till.
Hur kan man vara annat än lycklig här?
En äng fylld med vårblommor.
Havet som alltid finns nära.
En av Palmas underbara bakgårdar.
Till och med båtarna är oändligt vackra. Och stora.
Färgerna. Utsikterna. Här får själen ro.
Kan man bo vackrare än såhär?
Apelsiner som växer mitt inne i Palma.
Underbara vackra gamla hus.
