Kräftskiva

I kväll ska vi på kräftskiva. Party är alltid kul och det ska bli kul att dansa. Så kul att träffa alla vänner efter en lång sommar på luffen. Jag hade svårt att sova i natt, det är väl all outsinlig som tur är på väg till mig, som spökar ;) När jag vaknade i morse hade jag ingen aning om var jag var. Luffarlivet gör livet oförutsägbart och man har ingen aning om var man ska vakna upp. Härligt! Spännande!

Kräftskivor påminner om att hösten närmar sig och den påminnelsen kan jag vara utan. Jag vill hålla fast sommaren ännu ett tag. Hösten och vintern är så lång och grå. Jag undrar hur länge min lagrade sommar kommer att ta mig. Hoppas att den varar riktigt länge.

Bilden är lånad från nätet.

Meteorregnet Perseiderna

Här har vi ett regn som heter duga. Just nu i kväll har vi sett sju stycken från det meteorregn som Simona beskriver i sin blogg. Helt otroligt häftigt! Stora långsamma eldklot som glider fram på den svarta himlen. Jag tar det som ett tecken på outsinlig tur som är på väg mot mig.

Countryroad take me home

Så var det då dags för det oundvikliga avskedet av mitt paradis. Efter en underbart god fisk och musselsoppa på Brygghuset så är vi på väg hem i ett soligt landskap. Om jag nu bara kan tänka positivt så kan man faktiskt se den raka vägen som ett tecken på att det ligger oändliga möjligheter framför mig. Jag bestämmer mig för det helt enkelt.

Om änglarna gråter

när det regnar då måste de vara väldigt ledsna just nu. Dessutom verkar någon vara väldigt arg också. Undrar vad som händer däruppe egentligen? Vad det än är så hoppas jag att de löser det snart för jag skulle vilja sova!

Vill inte

Huvudet surrar av tankar. Vemodet tränger sig på då och då. Sommaren som man längtar till så många månader håller på att ta slut och jag känner mig som ett trotsigt barn. Jag vill bara stampa med foten och säga, nej jag vill INTE!!!!! Jag vill stanna i mitt paradis lite längre. Det är orättvist att det övriga året är så långt och mörkt när sommaren är så kort. Rättegången närmar sig med stormsteg och trots att jag mot alla odds lyckats lägga det åt sidan hela sommaren så närmar den sig obönhörligt nu. Nej, jag vägrar låta det negativa ta över och ta någon plats i mitt liv just nu. Här i mitt paradis är livet bara gott och snart är det sommar igen.

Omtänksamhet

I dag skulle B skriva en önskelista inför sin sexårsdag. När han tröttnat på att vänta på att få hjälp att skriva den bestämde han sig för att rita den istället. När vi sedan gick igenom den tillsammans fanns det fyra saker på den. Ett krabbfiskespö, en håv, ett bilspel till PS3 och en basketkorg.
- Vi har ju redan en basketkorg, säger jag.
- Jag önskar mig den till N (lillebror fyra år som älskar basket) så han får en egen, liten, för han är så snäll, svarar han.

Vilken underbar tanke att önska sig saker till andra på sin födelsedag. Jag blir så lycklig över mina barns hjärtevärmande syskonkärlek.

Äntligen bilder

Ett axplock ur mitt liv, just nu, just här, mitt i paradiset.

Äkta rikedom

Finns det något mer underbart än en fyraårings två knubbiga, goa, bruna, varma armar om halsen och så de vackraste orden i mina öron. Mamma jag ääääälskaaar dig!

Vad är det med tiden

Vad beror det på att tiden tar både krumsteg och hoppsasteg när man har roligt? Finns det något smart sätt att lura den? Stoppa tiden jag vill gå av.....

Ikväll har vi haft den, sedan några år tillbaka, årliga räkfesten i vår lilla stuga. I år tillsammans med svärföräldrarna, de är givna, sedan svåger med barn. Efter en molnig dag bröt solen igenom i eftermiddag och vi fick en ljuvlig kväll. Ännu en gång måste jag konstatera att sommarsverige är en magisk plats. Ta mig tusan om jag inte lever mitt i ett alldeles äkta sagoland.

Underbart

Helt fantastisk men alldeles för kort, kan man beskriva vår svenska sommar i år. Det är synd att årstiderna inte fördelats så att sommaren får ta lite mer plats. Den ofrånkomliga känslan av sorg över att den än en gång är på väg att ta slut. Än en gång måste vi motvilligt ta farväl av solens värme och alla magiska dagar, kvällar och nätter.

Men än finns det tid att njuta och just här, just nu är det omöjligt att göra något annat. Jag önskar jag kunde få in bilder på allt som är vackert runt omkring mig. Känslan av att leva mitt i paradiset är så påtaglig att jag undrar varför det inte kan få vara så för alltid. Iallafall lite, lite längre. Det har tagit för mycket av min dyrbara tid här, att försöka lägga in bilder via mobilen men jag kommer att lösa det på annat sätt så fort jag kan.

Vill ha bilder

Nu måste jag bara lära mig att lägga in bilder också. ;-)

Moderna tider

Så var det då dags att börja använda mig av mobilen för att blogga. Inte helt lätt. Tur att äldsta sonen har koll på läget. Jag är inte helt överens med att mobilblogga, men vad gör man inte för att få göra några inlägg från denna underbara plats på jorden. Vi spenderar våra sista två semesterveckor på fantastiska västkusten. Jag sitter just nu i en liten röd stuga och tittar ut över hamnen. Solen har precis kämpat sig igenom molnen. För en liten stund sedan lättade ett segelfartyg ankar precis utanför mitt fönster. Det är en helt magisk känsla på just den här platsen. Här finns mitt lugn. Här kan min själ sväva fritt.