Wow vilken överraskning

I går eftermiddag var det full fart hos oss. Först var vi på vår nästygstings skola på adventskaffe. De hade bakat själva, de är så duktiga de små sötnosarna. Sedan sjöng de så fint. Julsång, fiol och annat kul. Det var så mysigt!

Sedan skulle vi på konsert på kvällen. Jag, maken och de två äldsta barnen. Småkillarna skulle tas om hand av barnvakten. Det är en konsert som vi brukar blir bjudna på av banken och förut har det varit julkonsert. I år var det något som hette Marching for life. Jag hade inte brytt mig alls om vad det var eftersom jag tycker att allt sådant är trevligt. Jag tänkte mig att det skulle vara lite härlig gospel men hade inga förväntningar på det överhuvudtaget, mer än att det nog skulle svänga. Vilken överraskning det blev. Vilken show. Som en fantastisk julklapp som öppnades upp efterhand. Jag blev helt salig av upplevelsen. Triple and Touch tillsammans med en förening som heter Star for life med en sång- och dans grupp från Sydafrika, plus en stor lokal kör, lyckades få ett helt golv med människor att gunga. Dessutom dök Molly Sandén och Gladys del Pilar upp och sjöng. Wow!  Att sjunga för livet! Star for life är en organisation som jobbar för bekämpningen av hiv och aids i södra Afrika. Deras tour är slut för i år men får ni chansen att se dem nästa år, så gör absolut det. Jag var så lycklig när jag gick därifrån! Att vända  sorg, smärta och elände  i värden med hjälp av  positiv och medryckande sång och dans, det är lysande!

Söndagstankar

Den här helgen har vi haft underbart väder. Solen skiner och värmen kryper sakta uppåt. Vårkänslorna kommer och man kan ana att varmare tider är på väg. På vår promenad såg jag små gula blomknoppar komma upp ur den kalla marken . Blommor och grönska. Jag längtar tills den dagen när man kan öppna dörren och inga varma kläder och skor behövs. Livet är lättare utan alla tjocka tunga kläder. När allt spirar i naturen så väcks också allt det som slumrat i mig under en lång kall vinter.

Mina två äldsta barn har varit på kulturhuset i dag och haft konsert. En spelar saxofon och en klarinett. De är så duktiga och jag älskar att höra på dem. Jag blir så stolt. Det är så härligt att höra på alla barn som var där och spelade. Härliga duktiga barn. Jag blir lite avundsjuk, jag har alltid velat spela något instrument. Det blev aldrig av men är ju inte försent heller. Jag försökte hänga med sonen när han började spela saxofon för snart fyra år sedan. Man kan säga att jag hängde med i tre veckor sedan var jag totalt avhängd. De lär sig ju så snabbt de små liven. Men man ska aldrig säga aldrig jag kanske kommer igen. Det skulle vara jättekul att kunna spela tillsammans med sina barn.