Klippa och klistra

har dagens manusarbete bestått i.

Nu är jag tillbaka i mitt första manus ännu en gång eftersom jag fått ny feedback på den texten. Nu har den legat till sig i tre veckor och är riktigt kul att gå tillbaka till och jobba med igen. Men som alltid kräver det extrem eftertanke när man ändrar i sin text efter feedback, det är ju så viktigt att det fortsätter vara ens egen berättelse och ändringarna måste följa ens egna tankar runt den. Risken är ju annars att man får feedback från flera håll och ändrar och ändrar tills man till slut inte känner igen sin egen berättelse.

Ämnet idag är därför redigering och i det här klippet kan vi säkert få med oss ett och annat användbart tips:

Kort vila

Min vila från mitt första manus blev mycket kort. Jag fick feedback på mitt första manus idag. En feedback som jag är enormt tacksam över. Och som gjorde mig lycklig. Genast var jag tvungen att öppna dokumentet för att fundera vidare. Det är bra. Jag vill verkligen bli färdig med det manuset nu. Jag skrev de första orden i det på Mallorca i februari 2009. Många, många ord har ändrats, tagits bort och lagts till sedan dess. Det här manuset har verkligen fått vara som en fantastisk lärotid och utbildning för mig.

Så vilken feedback fick jag då? Mycket bra. Överlag fungerar berättelsen mycket bra och det verkar som om jag når fram och berör. På riktigt. Det får mina ögon att tåras och kroppen att vilja dansa.  Kanske kommer det alltid att att finnas kvar ett litet MEN. Jag tror faktiskt det. Jag tror att de flesta böcker kan ändras på ett eller annat sätt. En bok ska ju läsas av många människor. Människor som med sina egna unika livserfarenheter kommer att uppfatta orden på olika sätt. Det är ju det som är så spännande. Jag skulle vilja prata med alla mina läsare och få veta hur just de uppfattar min berättelse.

Idag har jag därför tittat lite på en del av mina MEN. Hur de kommer att ändras vet jag inte riktigt än. Men det pågår. En ständig spiral av ord som ska användas och vridas så att de kan säga precis det jag vill.

Idag är känsloläget såhär i mitt manus. Ludovico Einaudi kan på ett unikt sätt ge liv åt ord och känslor: