Nu har jag läst Döden på en blek häst av Amanda Hellberg. Den är inte lika otäck som Styggelsen var men även den här har en del ruggiga delar som håller mig vaken om natten. Av någon anledning så blir jag rädd för att locka fram de väsen som fanns i vårt hus en gång i början, när vi flyttade in. De försvann eller blev i alla fall tystare med åren. Kanske har vi helt enkelt vant oss vid att leva ihop. Det är något jag är helt nöjd med så jag vill inte utmana ödet. Om inget annat så är det lätt att inbilla sig hur det rör sig i något ögonvrån.
Det är en spännande bok och jag tycker om berättelser av det här slaget. Lite härligt kittlande för sinnet. Maja Grå fick vi lära känna i Amandas förra bok, Styggelsen. Här har hon förflyttat sig till England och Oxford för att studera. Maja kommer snabbt in i livet som student och vardagslivet blandas upp med nervkittlande händelser och ouppklarade dödsfall. Språket är fantastiskt och så målande att man kan se det som breskrivs framför sig. På både gott och ont om man nu som jag, tror på dessa väsen. Det är en fantastisk blandning av ett ganska ordinärt liv som studerande med extraordinära händelser och upplevelser. En annan sak med den här boken är att den har ett av det snyggaste bokomslagen jag någonsin sett. Jag ser fram emot att få läsa fler böcker av Amanda Hellberg.
