Efterdyningar

av ett annat liv, ett härligt lovliv med barnen, hänger mig lite irriterande i hasorna. Irriterande eftersom jag sett fram emot att skriva väldigt, väldigt mycket!

Därför sov jag länge, kanske var det också för att jag drömde något spännande, jag drömde en berättelse. Det är så märkligt, jag drömde att jag var någon som inte är jag och jag upplevde ett annat liv i en annan kropp. Lite häftigt faktiskt. Och det var så spännande, så jag ville nog inte alls vakna innan jag hade kommit till slutet så att jag fick veta hur det skulle gå. Fast det gjorde jag ju till slut ändå förstås, och nu har jag ännu en berättelse som skulle kunna bli bra. Fast man får fundera ett tag på hur man omvandlar en sådan dröm till en bok. Snart är det ju dags att börja skriva på något nytt, så det är bra att ha mycket att välja på.

Jag tror att jag har lite separationsångest nu när barnen går i skolan igen, så jag vänjer mig långsamt. Till slut kunde jag i alla fall ta mig i kragen och jobbade med det annorlunda manusarbetet. När jag väl har börjat så vill jag inte sluta, så nu ser jag väldigt mycket fram emot morgondagen och mer manusarbete.