det blev!
Det blev verkligen så lyckat alltihop. Underbar mat, flera fina tal följda av ännu fler tårar. Hela gänget sjöng med i Singstar och så blev det dans så klart. Äldsta sonen var Dj. Farmor och farfar som la sig lite tidigare än oss andra, försökte sova i rummet precis ovanför en högtalare. Det hävdar bestämt att det gick bra även om basen gick igenom både golv och väggar. Vid nattmackan var vi både trötta, varma och nöjda. Idag är vi lyckliga men ganska slut! Alla har åkt hem utom farmor och farfar som åker i morgon. Vi är glada över att ha ett sådant stort hus som gör det möjligt att leva så många på samma ställe under några dagar.
Av mig och barnen fick maken en specialdesignad skjorta och en robotdammsugare. Hos oss är det nämligen maken som damsuger. Barnen säger att jag är bäst i världen på att ta hand om barn och maken är bäst i världen på att städa. Jag hoppas de tycker att både han och jag har andra saker vi är bra på också.
Själv höll jag mitt allra första tal någonsin. Det gjorde jag till maken igår. Barnen hade fått i uppgift att fundera över vad de tyckte var bäst med pappa och så var de delaktiga i mitt tal. De var så duktiga och det gick så bra att ett gäng mer än förvånade människor lyssnade andäktigt, inte minst maken som började gråta. Jag hatar att stå inför människor och prata, men vad är livet till för om inte för att utmana sina allra värsta rädslor. Dessutom hoppas jag få nytta av att kunna prata inför folk när jag får min första bok utgiven. : )
I morgon är vi något sånär tillbaka till verkligheten igen. Fast vi har fortfarande en fest, en julafton och en nyårsafton kvar. Vi tar en snabbvila och så kör vi igen.
Det blev verkligen så lyckat alltihop. Underbar mat, flera fina tal följda av ännu fler tårar. Hela gänget sjöng med i Singstar och så blev det dans så klart. Äldsta sonen var Dj. Farmor och farfar som la sig lite tidigare än oss andra, försökte sova i rummet precis ovanför en högtalare. Det hävdar bestämt att det gick bra även om basen gick igenom både golv och väggar. Vid nattmackan var vi både trötta, varma och nöjda. Idag är vi lyckliga men ganska slut! Alla har åkt hem utom farmor och farfar som åker i morgon. Vi är glada över att ha ett sådant stort hus som gör det möjligt att leva så många på samma ställe under några dagar.
Av mig och barnen fick maken en specialdesignad skjorta och en robotdammsugare. Hos oss är det nämligen maken som damsuger. Barnen säger att jag är bäst i världen på att ta hand om barn och maken är bäst i världen på att städa. Jag hoppas de tycker att både han och jag har andra saker vi är bra på också.
Själv höll jag mitt allra första tal någonsin. Det gjorde jag till maken igår. Barnen hade fått i uppgift att fundera över vad de tyckte var bäst med pappa och så var de delaktiga i mitt tal. De var så duktiga och det gick så bra att ett gäng mer än förvånade människor lyssnade andäktigt, inte minst maken som började gråta. Jag hatar att stå inför människor och prata, men vad är livet till för om inte för att utmana sina allra värsta rädslor. Dessutom hoppas jag få nytta av att kunna prata inför folk när jag får min första bok utgiven. : )
I morgon är vi något sånär tillbaka till verkligheten igen. Fast vi har fortfarande en fest, en julafton och en nyårsafton kvar. Vi tar en snabbvila och så kör vi igen.
