Sommarkänslor

en fredag när sommaren känns oändligt lång, men man vet att det egentligen inte alls är så, hur mycket man än önskar det.

Tankar om livet och eventuella framtidsplaner gör sinnet snurrigt och min vandrande ådra börjar påminna mig om att det är dags att gå vidare. Samtidigt är det inte längre bara mitt eget blod som bestämmer över vandrandet. Allt eller inget kan hända. Precis som det ska vara.

Men nu är det sommar och just nu är den oändligt lång, så det är den känslan jag vill leva i. Resten tar jag senare. Mycket senare.

Dessutom är det fredag, igen! Dags att dansa för allt vad tygerna håller. Strandhäng och härlig musik, kan det bli bättre. Nu dansar vi oss svettiga och njuter av en härlig svensk sommar när den är som allra bäst.