tisdag 8 februari 2011
Redigering
Idag har jag redigerat och har kommit drygt halvvägs. Jag har inte ändrat på så mycket i berättelsen men förfinat och hittat småfel. Själv känner jag precis som Anne Rice i klippet ovan att jag behöver hålla mig till den ursprungliga berättelsen och lita på min instinkt. Det var den berättelsen jag ville berätta och det är den jag håller fast vid.
Det är inte lätt när man är novis att hitta rätt väg för sig själv. Man lyssnar på tips och försöker att hitta rätt i allt som sägs. Jag har känt en osäkerhet i att jag inte kunnat ändra i min berättelse. Inte känt att jag har gjort på rätt sätt. Nu har jag, tack vara Anne Rice, fått bekräftat att jag inte alls gör fel utan att jag gör det på det sätt som fungerar för mig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Fan! Skrev en lång kommentar om att ha - eller inte ha - tillit till sitt eget sätt att skriva och så laggade internet ur precis när jag skickade och kommentaren försvann!
SvaraRaderaSuck!
I alla fall så är det svårt att följa sin instinkt när man får höra/läsa att den är fel, tycker jag.
Jag skriver t ex utan att ha hela storyn klar för mig, jag litar till att berättelsens egen logik ska leda mig. Men nu har jag fått lära mig att det inte funkar, att man kommer hamna i en återvändsgränd om man gör så. Att man måste ha plotten klar och att man måste veta "allt" om karaktärerna innan man börjar skriva. Det gör mig osäker och jag tycker nu att det är svårt att fortsätta.
Visste du "allt" om dina karaktärer innan du började skriva? Och plotten, hur mycket av den visste du?
Jag tror din personlighet räcker otroligt långt i ditt skrivande - den är mycket attraktiv!
SvaraRaderaKramar <3<3<3
Men nu hänger jag inte med riktigt.
SvaraRaderaManus ett är utskickat så det kan inte vara det du redigerar. Barnboken är också på väg så då kan det inte vara den heller.
Detta är alltså roman 2?
Usch, jag blir nervös när jag hör sådant här. Jag sitter precis och stryker och ändrar hejvilt och det känns väldigt osäkert. Hon har säkert väldigt rätt i det hon säger.
SvaraRaderaNilla:
SvaraRaderaMan blir så sur när en lång kommentar försvinner :)
Jag har kommit fram till att det finns två huvudspår vad gäller skrivande. Det finns de som gör scheman, släktträd och storylines. Sedan finns det de som bara skriver. De som bara sätter sig och skriver och låter berättelsen komma efter hand. Jag tror inte att det ena eller det andra är rätt jag tror bara man måste hitta sitt eget sätt att skriva.
Vad gäller mitt skrivande så tillhör jag den senare gruppen, vilket du också verkar göra. Skulle jag försöka göra som den första gruppen så skulle jag tröttna innan jag ens hade börjat skriva. Så, som svar på din fråga, så hade jag inte en aning om vad jag skulle skriva. Jag hade den första meningen och en grundidé. Sedan satte jag mig ner och skrev. Jag hade inte en aning om alla de händelser eller karraktärer som skulle dyka upp på vägen. Så strunta i vad andra tycker och säger och skriv på det sätt som passar för dig.
Pennelina:
Tack, snälla du! Nu blev jag glad som en lärka :D
Kramar!
Annika:
Precis som jag svarade Nilla så tror jag inte att det ena eller andra sättet att skriva på är rätt eller fel. Jag tror att man måste hitta sitt eget sätt. Det Anne Rice säger stämmer säkert bättre på den som skriver utan storyline. Att redigera och ändra måste vara lättare om man har en storyline att gå tillbaka till. Du kommer säkert att hitta din väg och göra din berättelse precis så bra som du vill att den ska vara.
Åsa:
SvaraRaderaDet är faktiskt manus ett som jag redigerar. Jag väntar visserligen på svar från två förlag men jag har väntat i snart fem månader och blev lite rastlös. Nu redigerar jag en gång till och så skickar jag till lektör i nästa steg.
Roman 2 är på gång och den kommer jag att fortsätta att skriva på om ett par dagar.
Oj - precis vad jag tänkte att man ska nog inte redigera sönder ett manus.
SvaraRaderaOm jag vore som du - eftersom du redan visat för dig själv att du tror så mkt på storyn att du skickat in till förlag - SÅ skulle jag inte lägga ner allt för mkt energi på att redigera INNAN du skickar det till en lektör. Har hittills inte hört att någon fått en respons från en lektör som sagt. "O vad bra skicka in det utan ändringar till förlag". En lektör ser helheten o allt annat ganska snabbt - så SEDAN kan du redigera efter lektörens respons utan att du riskerar att dissikera manuset.
Var jag för krånglig nu?
Oavsett = Kram Ebba
En anledning till varför jag inte läser om mina inlämningsuppgifter och uppsatser till skolan :) För gör jag det vill jag ändra allt och det fungerar ju inte! Oftast blir det bra och mer än godkänt, så first hunch är ju bra :)
SvaraRaderaGo girl, Jag håller också på, men med läxa dessutom. Puh.
SvaraRaderaEbba:
SvaraRaderaPrecis så har jag tänkt göra. Det är bara lite småändringar och slarvfel som jag upptäkt som jag ändrar på just nu. Om det sedan visar sig vara större ändringar som behöver göras så funderar jag på det då. :)
Kram!
Trillingnöten:
Precis så är det ju, man kan alltid hitta småsaker att ändra på. Därför behöver jag hålla mig till huvudspåret och lita på det.
Malin:
Japp, det är bara att köra på. Det är kanske svårare med läxa på sätt och vis, i alla fall om man inte riktigt håller med :) Annars är det väl bara att jobba på :)