.

.

lördag 12 februari 2011

Den livgivande solen


I morse smög sig solen genom persiennerna. Jag fick känna den känslan som varit borta i så många månader. Den speciella känslan som man får av att vakna när solen träffar ansiktet. Plötsligt vet man precis hur det känns när det är vår även om den fortfarande är en bit bort. Det är 5 grader kallt och det ligger lite snö på marken igen. Men nu har känslan börjat ta plats i kroppen och hoppet om solen, ljuset och värmen har definitivt kommit för att stanna. Det är en fantastisk känsla!

5 kommentarer:

  1. Vårkänslor är det bästa som finns!
    Har du gjort om headern och din sida eller är det jag som varit blind fram tills nu? I viket fall som helst så tycker jag att den är superfin, och bilderna du har med i inläggen är så vackra att jag kan titta en lång stund på dem:)
    Vårkramar!

    SvaraRadera
  2. Verkligen! Jag förundras varje dag när jag åker till och från jobbet att det blir ljusare och ljusare. För någon månad sen var det mörkt när jag åkte hem klockan tre. Nu är det solljus s om inte ens är på väg ned :) Yay!

    SvaraRadera
  3. Wonderful:-) Snart är det dags för gräsklippning ska du se:-) /Kram Ebba

    SvaraRadera
  4. Det var ljust när jag gick upp klockan 7 idag. Inte det där beckmörka som det varit länge. skönt med sol!

    SvaraRadera
  5. Maria E:
    Tack!
    Vårkänslor är bäst :)
    Jag har gjort min sida förberedd för våren. Bilder tycker jag är viktiga så att de visar vad jag försöker säga när jag skriver. Det gör mig glad om jag lyckas :D
    Kram!

    Trillingnöten:
    Ljuset kommer så fort nu att man knappt hinner med själv :) Härligt!

    Ebba:
    Och lukten av nyklippt gräs :)
    Kram!

    Monika:
    Det är e fantastisk känsla att slippa gå upp när det är mörkt :)

    SvaraRadera