Redigeringar

Förra gången jag redigerade så såg det ut så här.

Det var augusti och jag satt utomhus i solen och värmen när jag jobbade med mitt manus. Jag behövde solglasögon och jag minns den overkliga känslan av att vara så nära till att skicka iväg till förlagen. Det var en blandad känsla av att vara riktigt nöjd över att ha ett färdigt manus och den läskiga känslan av att någon nu skulle bedöma det som jag skrivit.

Fyra månader senare sitter jag åter och redigerar. Nu lyser solen och värmen med sin frånvaro och tillvaron är istället grå och trist. Isen på gatorna utanför vårt hus gör det nästan omöjligt att gå. Solglasögonen ligger bortlagda i någon låda för en lång tid framåt. Men redigeringen är faktiskt riktigt spännande. Jag har inte läste ett ord på mitt manus på fyra månader. Det blev dock inte så sent igår som jag befarade för jag blev för trött. Att redigera kräver ett vaket sinne. Dessutom vet jag av erfarenhet, fast jag aldrig lär mig, att helgerna med barnen hemma inte alltid ger mig så mycket egentid. Det är så mysigt att ha dem hemma. och vi passar på att vara tillsammans. Det är tur att jag är positiv i alla fall,  i morgon kanske jag kan smyga till mig lite tid för mig själv och mitt manus.