.

.

lördag 25 september 2010

Hinder


I dag har det inte blivit mycket av den varan. Tänkandet alltså! Det ligger och lurar något som vill ut men det finns något i vägen. På måndag är det dags för mig att vittna i rättegången och det är ett stort hinder på min väg just nu. Jag är ändå nöjd med att jag lyckats lägga det åt sidan så länge. Jag blev kallad i maj och förstod inte hur jag skulle kunna få en bra sommar efter det. Det gick över förväntan. Jag skrev ner allt som jag hört och sett och sedan la jag det helt åt sidan.

Nu har det hunnit ikapp mig och det är något som bara måste göras. Jag ska gå dit och svara på deras frågor. Sedan är jag fri på riktigt. Precis så känns det, som om jag blivit fråntagen min frihet för ett tag. Som om min hjärna har invaderats med tankar som jag inte vill tänka. Energislukare. Nu är ändå friheten nära och sedan hoppas jag kunna tänka kreativt igen. På måndag eftermiddag är mina tankar bara mina igen. Så vill jag att det alltid ska vara. Det känns otroligt obehagligt men jag försöker att se på det så positivt som det går. Jag måste göra det för min väninna (även om hon tycker annorlunda nu), för de drabbade barnen, och inte minst för min egen skull. Rätt ska vara rätt och INGEN har rätt att göra någon annan illa. Jag måste göra min del och sedan är det helt upp till rätten att avgöra. Jag kan bara hoppas att jag kan göra skillnad.

Bilden är lånad från nätet.

8 kommentarer:

  1. Å du är så klok Anneli! Så bra skrivet av dig och du har helt rätt och du gör helt RÄTT! Ska tänka på dig på måndag och du är stark så det kommer att gå bra;)

    Kramar
    Adela

    SvaraRadera
  2. Ska också tänka på dig på måndag. Tycker du gör helt rätt. Starkt av dig att göra detta.
    Kram

    SvaraRadera
  3. Adela:
    Tack! Jag kan inte ens beskriva hur tacksam jag är över det stöd du ger online!

    Kramar!

    Jeanette:
    Tack, snälla du! Jag behöver verkligen allt stöd jag kan få.

    Kramar!

    SvaraRadera
  4. Oj, vilken oerhört jobbig situation för dig! Men som de andra också skriver anser jag att du gör det enda rätta - och så modigt och rådigt av dig dessutom!
    Om fler agerade som du skulle vår värld se bättre ut. Mina tankar finns hos dig på måndag!

    SvaraRadera
  5. Vi måste våga!!

    Å du kommer att göra det du kan!

    HEJA DIG!

    SvaraRadera
  6. Annika:
    Tack, det betyder mycket för mig att känna stöd från andra.

    Fighter:
    Tack för din uppmuntrande kommentar! Klart vi måste våga!

    SvaraRadera
  7. Om du bara visste vad gott du gör. Kvinnor som du är mina idoler!

    SvaraRadera
  8. Åsa:
    Tack! Jag gör bara vad som är rätt. Jag tänker väldigt mycket på barnen som inte kan välja.

    SvaraRadera