Nu börjar det äntligen sjuda lite i grytan igen. På dagens promenad började det smyga sig in intressanta saker som ska in i min andra bok. Inte nog med det, det dök också upp lite spännande saker för bok nummer tre. Det var verkligen lätt att andas in den ljuvliga friska höstluften idag. Det är så mycket roligare att promenera när det inte är helt stilla i tankarna. Det går så mycket lättare och fortare att ta sig fram när det sjuder i tankarna. Nu ska vi se vad det kan bli av det. Snart kokar det och ångan kommer att lägga sig och bilda ord som i sin tur bygger en berättelse. Underbart! Jag är tillbaka :D
I dag är det två veckor sedan jag skickade iväg mitt manus. Det är verkligen inte lång tid i de här sammanhangen, det har jag förstått. Men det känns fortfarande helt underbart att jag verkligen har gjort det. : )
Fem nostalgiska träningslåtar
9 timmar sedan
Härligt Anneli! Välkommen tillbaka till fantastiska Fantasia...
SvaraRaderaÄr det en serie du planerar?
SvaraRaderaAnnika:
SvaraRaderaTack! Det är härligt att vara tillbaka :D
Stort och smått:
Underbart!
Åsa:
Nej, det är helt olika berättelser.
Vad produktiv du är Anneli! Din hjärna måste vara full av historier. Lovely!
SvaraRaderaVilken dröm att en gång ha skickat in ett manus! Att ha blivit helt klar...känns väldigt långt borta.
SvaraRaderaDet är jobbigt att vänta! Usch för att vänta :) Och speciellt om man inte vet hur det blir! Trots det så är det spännande...
SvaraRaderaOh, vad härligt att ha fått skicka iväg manuset. Jag följer dig och håller tummarna för dig.
SvaraRaderakramkram
Visst är det hemskt att vänta på svar. Tyvärr finns ju inget alternativ.
SvaraRaderaMen så skönt det verkar att inspirationen kommer över dig i den klara höstluften. Bara att ge sig hän då ;)
Spännande!! Heja dig! Nu ska jag också ta mig en promenad och se om jag kan få lite inspiration.
SvaraRaderaJenny:
SvaraRaderaAbsolut proppfull! Ska bara sätta ord på dem också :D
Nilla:
Det känns verkligen helt overkligt :D
Man jobbar så länge med något och så ligger det plötsligen i någon annans händer.
Trillingnöten:
Det känns så overkligt att jag skickat iväg det så att jag faktiskt glömmer att vänta ibland :D
Cattis:
Tack! Det känns verkligen helt otroligt :D
Robert:
Eftersom det är första gången jag skickar i väg något så känns det helt overkligt. Jag måste påminna mig om att jag faktiskt gjorde det :) Jag har ju bara väntat i två veckor men jag kan tänka mig att det kommer att kännas jobbigt ju längre tid man får vänta.
Inspirationen är det inget fel på, tiden däremot är det inte lika gott om :D
My Myself and I:
Promenader är det absolut bästa sättet att sätta igång hjärnan och kreativiteten :D