När tiden rinner ur händerna

känns det ibland som om inget blir riktigt gjort. Det är så överfyllt i huvudet just nu att jag faktiskt håller på att få huvudvärk. Men bättre det än att det är helt tomt och innehållslöst, det vore fruktansvärt!

Och så är ju allt så roligt, det är bara tiden som är allt för knapp. Men ibland är det verkligen nu eller aldrig som gäller.

Så vad gäller tid har jag känt att dagens grateful ibland stressar mig, därför har jag bestämt mig för att varje dag är fylld av saker att vara tacksam över, men jag kommer bara att dela dem här då och då. För att minska på stressen och för att skapa mer tid för allt det jag vill göra. Tacksamheten finns däremot i mina tankar hela tiden. Dagens grateful blir därför mindfulness och att inte göra sådant som ökar på stressen.

Idag blir det musik. Avkopplande och riktigt skön sådan. Den finns dessutom i mitt soundtrack till manus nummer två. The feel again (Stay) med Blue October. Så bra.

Full av inspiration

och massor att göra. Nu gäller det bara att prioritera.

Och så är det verkligen, man måste lägga in sina prioriteringar i sitt schema. Det är så mycket jag vill göra. Så mycket roligt. Så lite tid. Men jag ska försöka använda den väl. Tiden.

Dagens grateful.

Dag 32:
Att jobba med sitt tredje manus. Det fladdrar i magen när jag läser det jag var tvungen att skriva ner, samtidigt som jag jobbade med mitt andra manus. Åh vad jag tycker om det. Kan inte vänta tills mina karaktärer får en värld att leva i. Motgångar att ta sig igenom. Känslor att känna. Liv att leva.

Dag 33:
Hemgjorda köttbullar. Det gör jag alldeles för sällan. Borde och vill, men gör det inte. Men när jag gör det är njutningen fullkomlig.

Dagens skrivinspiration handlar om att inte fastna. Man kan helt enkelt inte jobba med samma manus hur länge som helst. Och dessutom är det den allra bästa utbildningen att fortsätta skriva. Så jag följer definitivt rådet och fortsätter att jobba med manus nummer tre. Och det gör jag med den största glädjen. Jag har längtat så efter att få skriva i det fantastiska flow det innebär att skriva sitt första utkast. Älskar det! ♥

An afternoon kind of girl

det är jag det. För att inte säga kväll och natt, för så är det. Då jobbar jag allra bäst. Numera fungerar det bättre då jag behöver lite mindre sömn än jag brukade göra. Det ändrades när jag fick barn. Fast nattuggla var jag redan innan.

Bild lånad här.

Det innebär att jag, som så ofta, sitter och jobbar alldeles för sent. På förmiddagarna är jag ganska värdelös. Inte produktiv alls. Men kvällarna, då blixtrar det i huvudet av inspiration. Det fungerar dåligt med familj. Fast jag tror de har vant sig. Nåja, nu väntar de därnere på att helgen ska börja. Fördrinken är fixad av maken och lillkillen.

Idag har jag jobbat väldigt mycket. Fast inte med något manus. Oj vad det är spännande!

Dagens grateful.
Dag 31:
Att fira framgångar. Jag älskar att fira, så det gör jag så ofta jag kan. Idag firar jag att mitt andra manus har lämnat sitt bo. Nu ska det stå på egna ben. Med det börjar min väntan. Och hoppet. Ska det vara min tur nu? Men det är aldrig fel att fira, det värsta som kan hända är ju att man fick fira en extra gång. Och det gör jag så gärna.

Och så är det ju fredag och sista dagen i januari. Det är värt att fira. Lite närmare våren. Och sa ska vi dansa. Japp, det är det de väntar på därnere. Så det är väl bara att köra igång helgen då. Because I´m happy!

Livsandarna vänder åter

tillsammans med singlande snö.

Livet blir ljusare, luften är krispig och frisk. Härligt! Jag saknar snön vi hade om vintrarna i Uppsala. Det trodde jag aldrig jag skulle göra. Men det gråa gör mig nedstämd och jagar iväg energin. Nu har vi fått snö och jag känner hur jag vaknar till liv igen.

Dagens grateful.

Dag 17:
Är därför nysnö. Den som ger livsandarna luft under vingarna. Förvånad över mig själv inser jag hur mycket jag älskar att uppleva vackert, stilla snöfall.

Läsandet fortsätter, nu med ny energi. Det går framåt och ord försvinner upp i det blå, samtidigt som helt nya får ta plats i berättelsen.

Och så är det fredag. Igen! Men var det inte det alldeles nyss? Nåja, nu är det det i alla fall. Dags att köra igång helgen med härlig dans. I snö. I love it.

365 grateful days

jag ska försöka få ner dem här på bloggen allihop. Det började med ett videoklipp som jag tyckte var lysande.


365grateful.com from hailey bartholomew on Vimeo.

Varför inte göra likadant tänkte jag. Att verkligen tänka varje dag på sådant man är tacksam över gör livet mer levande och fyllt med så många fler färger. Så många fler känslor. Det är så otroligt många saker, precis varje dag, som är ren magi. Som gör livet värt att leva. Som gör det till det absolut bästa livet man kan ha. Jag ska välja en sak varje dag som gör mig lycklig. Helt vanliga magiska saker.

Jag ligger efter och därför kommer det tre saker i dag.

Dag 1:
Fester av alla de slag. De skapar lycka och glädje som man tar med sig i väldigt många dagar.

Dag 2:
Min säng. Jag älskar min säng som jag bara har haft i ett par månader nu. Den byttes ut då den förra varit med i drygt tjugo år. Den här gången slog vi på stort och köpte precis den vi (kanske mest jag) ville ha. Varje kväll när jag lägger mig gör jag det med ett leende på läpparna och en skön fluffig känsla i kroppen.

Dag 3:
Duschen. Vi har en sådan härlig bred dusch som känns som att stå i ett varmt regn. Tänk att man får, när helst man vill, duscha i varmt, behagligt vatten. Underbart!

Då så! Det är, tro det eller ej, fredag! Hos oss har vi helt tappat räkningen på dagar, alla dagar känns som helg. Men nu är det ändå den sista fredagen under det här lovet. Jag är lycklig och det börjar verkligen bubbla inom mig av längtan efter ord som vill ut. Kanske är det bra att låta dem vänta lite, förväntan har alltid varit ett spännande inslag i livet. Kanske gäller det även för ord. Nu kör i igång helgen som jag hoppas är fylld av lycka och glädje för oss alla.

Slutet är nära nu

och som tur väl är kommer det ett alldeles nytt och oanvänt år på andra sidan!

Det ser jag väldigt mycket fram emot. Känslan av att få fylla det med en massa fantastiska saker, den gör mig pirrig och varm.

Vilken magisk träff

jag fick, i min egen hemstad, tillsammans med de finaste tjejerna! Lycka! ♥

Ida Axelsson, som skrivit en spännande bok i Helsingborgsmiljö som heter "Svart skugga" och Josefine Lindén som ger ut sin första bok i vår, som heter "Tiden går så långsamt när man tittar på den", kom hem till mig och vi fick en hur mysig stund som helst tillsammans. Det är sådana här dagar då jag älskar mitt liv extra mycket!

Jag fick fina blommor som gav mig sköna vårkänslor.

Vi drack bubbel såklart och åt snittar och makroner som dottern gjort åt oss (hon har också tagit bilderna).

Jag tackar för den här härliga dagen och hoppas få se er snart igen hemma hos mig!

Testläsares respons och höstkyla

har de något gemensamt. Som tur är inte. Jag tycker dock att höstkylan börjar smyga sig på.

Vad gäller testläsarens respons så gjorde den mig istället varm och lycklig. Så här beskriver hon mitt manus:

"Det är en ljuvlig historia och jag är imponerad över ditt sätt att skriva och beskriva."

Kan man bli annat än överlycklig. Det fungerar. Det berör. Yay!! Jag tror bestämt jag måste fira lite ikväll. Jag väntar dessutom med spänd förväntan på att höra mer om hur det gick med novellen. Den är väldigt känslosam för mig, så jag hoppas att den känslan når fram.

Skrivinspiration idag handlar om hur det kan komma sig att man börjar skriva. Spännande! Jag samlar också på ord och tankar om ord.

En hel del nytt

blir starten på nästa vecka.

Nya dörrar att öppna och nya saker att uppleva.

November har kommit och jag hoppas den månaden bär med sig en massa härliga saker. Höstlovet är tyvärr slut för oss men vi har haft det fantastiskt skönt och avkopplande. Jag försökte mig på ett förslag på utflykt under veckan, men barnen ville bara ha det skönt här hemma. Precis så som man kan önska så här när det är mörkt och höst. Sitta inne och kura. Hålla på med datorn och se på film. Bara vara tillsammans. Umgås med vänner. Underbart! Det känns lite sorgligt att återgå till vardagen igen. Samtidigt väntar ju skrivandet så det är inte så illa som det känns just nu. För jag längtar ju väldigt mycket efter att redigera och skriva mer. Och snart är det december, julmånaden. Ännu mer fylld av mys, levande ljus och härlig förväntan.

Jag tror vi får ta till oss lite skrivinspiration på det. Paul Auster pratar om sin skrivprocess och utmaningarna man stöter på som författare. Det liknar mitt sätt att skriva väldigt mycket. Det känns hoppfullt! : D

Avbrott för eftertanke

ibland måste det få ta plats. Den viktigaste platsen som finns.

Om det är något jag vill ge mina barn så är det precis den här lektionen. Lev det liv du önskar! Det är verkligen för kort för något annat.

Någonstans i samma tanke finns detta om utbildning. Why I hate school but love education. Tänk att fler tänker precis som jag.  Det finns flera sätt att vara utbildad på. Lev det liv du önskar. Det ÄR för kort för något annat.

Alla helgons natt är väl den bästa natten om någon för den viktigaste av eftertankar. Du vet aldrig hur länge du får vara med, vad vill du göra med den tiden? Din tid på jorden.

Jag har hittat det som gör mig lyckligast i världen att få hålla på med, att skriva. Nu vill jag hjälpa mina barn att göra detsamma. Vad skulle du göra om du inte behövde tänka på pengar? Hur skulle du verkligen älska att leva ditt liv? Gör det och glöm pengarna. Om du verkligen älskar något kan du bli bäst på precis det. Och leva ditt liv precis så som du önskar.

Och så går dagarna

i ett huj och utan like!

Det är så mycket på gång här hemma så det är verkligen inte klokt. Jag har skickat iväg novellen som jag hoppas kommer med i antologin. Det är så spännande! Vi håller på att förbereda diverse saker inför svärmors 75-årsdag. Jag jobbar vidare med webbshoppen. Vi träffade en vän som vi inte träffat på tre år i går kväll, så trevligt. Jag har redigerat färdigt manus nummer ett ännu en gång. Vi har precis sålt vår gamla bil, vilket vi är mycket glada över eftersom det har tagit väldigt lång tid. Och däremellan pågår vardagslivet. Så. så! Huvudsaken är att man har roligt och det har jag verkligen.

Nu mer skrivinspiration. Vi fortsätter att utveckla karaktärerna. Karaktären är viktigare än berättelsen, det tål att tänkas på.

Härliga måndag

äntligen. Redan tidigt  på morgonen, egentligen en sovmorgon, började aktiviteten köra på i full fart i huvudet. Det är så mycket jag vill hinna göra.

Jag har skrivit färdigt den novell jag ska skicka in till antologin. Det känns så bra. Maken har läst och gillar. Han tycker att den var mycket fin och tyckte att jag borde bli författare eller något. : D Nu ska dottern säga sitt också. Sedan är det dags att skicka iväg den.

Vädret i eftermiddag har varit fantastisk. Äldsta sonen och jag tog en promenad ner till stan då det var dags att justera tandställningen.

Jag har också hunnit fundera över att starta en webbshop. Det är mycket spännande. Och så har jag redigerat lite i manus nummer ett. En helt perfekt dag allt som allt. Jag är så nöjd.

Lite skrivmusik på det. Consciousness of love med Delerium.

Idag

visar sig hösten från en helt annan sida.

Mer av det gråa, mer regn och lite kallare. Men, men, i morgon är en annan dag! Närmare bestämt måndag, en av mina favoritdagar.

På helgen står allt stilla på något sätt, men på måndagen är allt möjligt igen!



Idag har jag jobbat med min del av en berättelse som förhoppningsvis kommer med i en antologi. Det är superspännande och lite läskigt.

Hösten

som den ser ut i år!

Man bara måste älska den!

Och så går vi vidare

efter en fantastiskt helg med mycket firande, massor av god mat och trevliga samtal med släkt som jag inte har träffat på mycket länge, men som jag har saknat. Så härligt!

I morgon är det måndag igen. Underbart! Jag ser så mycket fram emot att fortsätta jobba med mina manus. Men först ska jag krascha i soffan en stund innan det är dags för sängen.

Jag tänkte ha lite musik hos mig idag, men det är inte lätt att hitta musik som är positiv till måndagar, but I love the blues, så det får bli Stormy monday med Cream.

Äntligen bokmässa

för mig, för andra gången i mitt liv!

Förra året kände jag knappt en själ, men hade bestämt mig för att hälsa på alla dem jag mött via bloggen. Det var ett fantastiskt äventyr, min kropp var slut och mitt huvud var helt tomt när jag lämnade mässan för dagen på lördagen, men i hjärtat dansade det av glädje. Eufori är väl närmast vad jag kände. Jag somnade en stund på mitt hotellrum innan det var dags för nästa äventyr, Park. Vad visste jag mer än att det var där man skulle vara på kvällen. Jag traskade dit och kände mig ganska mycket som Bambi på is och hade ingen aning om vad som väntade mig. Jag såg underbara Susanne Boll som bjöd mig till sitt bord, vilket gjorde kvällen fullkomlig. Och där fick jag uppleva Park mitt i smeten tillsammans med helt underbara människor. På väg hem därifrån kunde jag bara le och den upplevelsen har inte lämnat mig ännu.

Det diskuteras väldigt mycket om det ytliga och det som inte är trevligt med bokmässan. Själv vill jag hävda motsatsen, kanske är jag naiv eller så ser jag helt enkelt inte det andra. Jag ser bara det positiva. Har bara upplevt det positiva. Jag tvekar inte för ett ögonblick över att det andra finns, men jag tänker inte ge det något av min tid. För om man vill och om man inte luras med i den där känslan av otillräcklighet eller tävlingsgrejen, så finns det oändligt med energi, inspiration och tillfällen till fantastiska möten.

Nu ser jag fram emot ännu en bokmässa som jag är säker på kommer att leva med mig i ett helt år. Tills nästa bokmässa. Jag ser fram emot att träffa en hel mängd fantastiska och inspirerande människor. Vi ses när vi ses och hörs när vi hörs!

Ny titel

på manus nummer ett. Många är de tankar som irrat i mitt huvud i sökandet efter en lika bra titel som den jag redan hade. Den som fanns i mitt hjärta, den som har blivit ett med mitt manus. Nåja, ibland kanske det finns en mening med det som sker och det känns redan som en riktigt bra titel. Jag är väldigt nöjd. Måtte nu mitt manus bli antaget innan denna titel också blir upptagen.

Lite så här låter den om den skulle vara en sång.

You never feel happy

until you try!

Helg helt enkelt! Nu kör vi!

Nu är vi igång

och jag börjar vänja mig vid vardagen, men hoppas att solen och värmen stannar länge än. I love it!

Nu ska vi kila ner på stan för att se på lite stadsakrobatik. Vi har tydligen en väldigt duktig kille härifrån som håller på med sådant. Det måste ses och upplevas.

Efter det blir det självklart dans hemma hos oss. Vi firar att veckan har varit toppen för oss alla. Nu kör vi igång helgen med livgivande dans fylld med hopp om fortsatt sol, värme och framgång!


Akrobatikbilden är lånad här.

Kapitelindelning

både i mina manus och i livet är mycket viktiga.

Ett kapitel har precis avslutats efter att jag tagit en välbehövlig vila från allt annat än att vara närvarande mitt i livet med familjen. Under tiden förlorade jag en del som var viktigt för mig, men vann så mycket annat. Precis så som det ser ut i livet. Vi har firat tre födelsedagar och vi har njutit ohämmat av ledighet, sol och sommar.

Ett helt nytt kapitel har precis börjat för oss då alla våra fyra barn har börjat på nya skolor. Det var lite läskigt för oss alla. En började på gymnasiet och de andra tre på en helt ny skola, som inte alls blygsamt vill bli världens bästa skola. Den invigdes idag och jag hoppas självklart att de lyckas! Nu när alla har klarat av den allra första dagen och är nöjda med den kan vi andas ut. Det kommer att bli toppen!

Själv känner jag mig fylld av energi och redo att ta mig ann hösten med allt vad det innebär. Jag ser fram emot allt härligt som framtiden kommer att bjuda på. Och när vi ändå är inne på att ignorera blygsamheten så är det väl ungefär så här jag ser på saken just nu. : )