.

.

tisdag 31 maj 2011

En inte lika härlig tisdag


Idag bråkar min kropp med mig. Ja, det började igår men nu är det mycket värre. Jag har ont i benet och jag kan inte gå, stå, sitta eller ligga utan att det gör fruktansvärt ont. Det innebär att jag sover dåligt. Jag måste ligga på rygg, som jag aldrig gör annars. Och så ligga helt stilla. Fy, det är inte lätt att sova då. Jag tror och hoppas att det bara är en sträckning. Ett par kryckor kommer hem till mig i eftermiddag, det ska bli ljuvligt. Det värsta är att vårt arbetsrum ligger två trappor upp. Att gå upp dit idag känns ungefär som att bestiga Mount Everest. Jag får se om jag kan bortse från värken en stund och skriva lite. Jag tänker i alla fall försöka :)

13 kommentarer:

  1. Vad sägs om att undersöka saken hos någon som kan det där med ben?:) En sträckning får man väl inte värk av?

    SvaraRadera
  2. Usch, vad tråkigt, vi får hoppas att det går över på ett litet kick! En bok bör nå fram till dig imorgon i alla fall. Så har du något att läsa där du ligger... :(

    SvaraRadera
  3. Usch så trist :( , jag håller med Åsa !
    Krya på dig..
    Kram

    SvaraRadera
  4. Stackars dig! Hoppas du snart blir bra! Pepp o Styrkekramar! Anna

    SvaraRadera
  5. Aj, aj - känner STOR empati, jag vet ju hur det där är.
    Kan det vara ischiasnerven som ligger i kläm?
    Skriker du när du vänder dig i sängen?

    Ett tips om du ska uppför en trappa eller två: GÅ BAKLÄNGES och avlasta med ledstången så att vikten blir så låg som möjligt på det onda benet.
    TRÖSTEKRAMAR!

    SvaraRadera
  6. Åsa:
    Jag tror att det är en muskelsträckning, jag har haft det förut i armen, och det gör väldigt ont.

    Hanna:
    Ja fy, det är inte kul. Men det är desto roligare att jag snart får din bok att läsa :)

    Marie:
    Tack, snälla du!
    Kram!

    Anna:
    Tack, snälla du!
    Kram!

    Ebba:
    Tack, snälla, gulliga du! Jag tror inte att det är ischiasnerven för jag känner av den ibland och detta är inte på samma ställe. Fast jag vill skrika hela tiden när jag belastar det. Just nu har jag hittat ett läge som är ganska bra så jag håller mig till det just nu.

    Jag backade ner för trapporna i förmiddags. Det tog tio minuter att ta mig ner så jag stannade nere efter lunch. Skrivandet fick jag tyvärr ge upp eftersom jag inte ens kan sitta utan att det gör fruktansvärt ont. Nu ligger jag och skriver. Jag hoppas att det är bättre i morgon.
    Kramar!

    SvaraRadera
  7. Men fy så jobbigt! Krya på dig!

    SvaraRadera
  8. Nämen uschamej! Det låter ju inget kul. Hoppas du mår bättre snart så du kan skriva obehindrat igen!

    Kram och krya-på

    SvaraRadera
  9. Usch, vad tråkigt. Hoppas du piggar på dig och kroppen snabbt...

    SvaraRadera
  10. Nina:
    Tack, snälla du! Det är så urtråkigt att vara stilla. Jag längtar efter att skriva :)
    Kram!

    Anna:
    Tack, snälla du! Det är absolut supertråkigt!

    SvaraRadera
  11. Nae, det där var inte roligt alls! Vad sjutton. Jag hoppas dagen och smärtan blev bättre allteftersom!

    SvaraRadera
  12. detdär låter inte roligt alls. Jag hoppas att det känns lite lite bättre idag när du vaknar.

    kramkram

    SvaraRadera