.

.

söndag 29 maj 2011

Mammas önskning


I dag är det Mors dag. Barnen (och maken) har knåpat och knepat ihop ett skrivbord till gåbandet åt sin mamma. Jag skrev ju om det i ett tidigare inlägg då jag, när jag först såg det, skrattade och tyckte att det var lite galet. När jag tänkt efter ett tag så tyckte jag att det faktiskt inte var en sådan dum idé, trots allt. Jag sitter alldeles för mycket vid datorn, precis som det ska vara när man skriver, men det är inte bra för kroppen. Nu ska jag se om det fungerar. Äldsta sonen tycker också att det är en lysande idé  så han har gått och samtidigt spelat spel på datorn idag. Det ska bli spännande att se hur det kommer att fungera för mig.

Av 10-åriga dottern fick jag denna rörande text.

Till världens bästa och coolaste mamma.

Du är en ros bland tusen andra, du är som en doftande parfym, men du är inte den enda. Men oavsett hur liten du är, bland tusen andra mammor så kommer vi alltid att finnas där för dig och ingen annan. Rosor är röda, violer är blå, när du behöver hjälp, kommer vi där stå.

Det är kul med presenter. Men jag har världens härligaste och goaste barn och det är något ingen present i världen kan slå.

Nu ska vi iväg och fira min mor, så något skrivande blir det inte idag heller. Men, men, imorgon är en annan dag!

5 kommentarer:

  1. Jamen vad roligt det ska bli att höra utvärderingen av din gåbandsdatoridé:-)

    Underbar dotter som skriver så fint (efter sin mamma kanske):-)

    Kram

    SvaraRadera
  2. Ebba:
    Ja, vi får se om det fungerar :)
    Dottern älskar att skriva, precis som jag :) Hon skriver massor med berättelser hela tiden.
    Kram!

    SvaraRadera
  3. Vilka fantastiska presenter! Det ska bli så spännande att få följa dig på löpbandet! :)

    SvaraRadera
  4. Men vilken grej. Och så mycket kärlek. Ledsen för det där med barnboken, vad skriver de i brevet då, har de nån bra anledning som du kan köpa och förstå?

    SvaraRadera
  5. Trillingnöten:
    Mycket! Jag hoppas bli helt frisk i benet snart så jag får testa att skriva vid löpbandet :)

    Ann:
    Ja, visst är det lite kul! Kanske kan man blanda motion med skrivande. Kärlek kan man aldrig få för mycket av :) Tyvärr var det väl inget matnyttigt direkt i brevet som jag kan gå vidare med. Jag har börjat undra om de ens har någon anledning, det verkar bara vara många manus som passerar dem.

    SvaraRadera