.

.

måndag 8 november 2010

Första refuseringen

Första refuseringen har landat i min brevlåda idag. Standardrefusering. Jag har undrat hur lång tid det skulle ta att få ett svar och nu vet jag. Det första tog 7 veckor. Brevet gjorde min resa som författarwannabe verklig. Mitt manus har hamnat på någons skrivbord och jag har fått min första respons på det. Inte den respons jag hade hoppats på men nu tillhör jag en grupp. Nämligen gruppen författare som blivit refuserade. Nu ser jag framåt och är fortsatt positiv för jag tänker inte ge upp. Min inställning är klar. It's Not Over 'til I Win! I´m HUNGRY!!!

19 kommentarer:

  1. Men näe :(
    och samtidigt heja heja :)

    Kram♥

    SvaraRadera
  2. Skit då!
    Men som du säger: It ain't over till it's over.
    Doris Lessing hamnade ju också i gruppen refuserade författare när hon skickade in ett anonymt manus. Så du är i fint sällskap. Och jag ska också dit!

    SvaraRadera
  3. Välkommen i klubben! Det är nu du ska bryta ihop och kommma igen, ännu mer målmedveten om att du en dag ska lyckas.
    kram!

    SvaraRadera
  4. Rätt inställning Anneli! Hurra för din kämparvilja!

    SvaraRadera
  5. Hejja hejja hejjaaaaa!!!! du komemr fixa det här det VET jag! Vi håller tummarna för dig!

    SvaraRadera
  6. That´s the attitude!!!

    Kram Åsa

    SvaraRadera
  7. Åh vad ruttet att bli refuserad! Men som sagt, du befinner dig i en fin skara i alla fall :) Och upp på hästen bara! Det här klarar du! Kramar

    SvaraRadera
  8. Det är klart att du kommer att nå fram! Härlig inställning!

    SvaraRadera
  9. Klart att du fixar det här -håller med de andra om att du är i fint sällskap, Ian McEwan är ju en annan som blev refuserad en 5-6 gånger! Ska du finslipa nuvarande manus eller har du flera projekt på gång? Bra att skrivlusten håller i sig -det är det viktigaste!

    SvaraRadera
  10. Gillar din inställning och tror att du kommer att lyckas!

    SvaraRadera
  11. Äsch vad trist, men helt rätt inställning. Du kommer lyckas en dag!! Se framåt.

    Kram

    SvaraRadera
  12. Bara att se framåt! Heja, heja!

    SvaraRadera
  13. Nej så trist! Hejjar på dig! Det kommer....

    SvaraRadera
  14. Trist vännen. Men det viktigaste är att DU tror på in bok. Då lär också ett förlag göra det förr eller senare. Jag läste nylien "Niceville" av Kathryn Stockton och den blev refuserad av 50 agenter innan den publicerades och blev en storsäljare. Så ge inte upp. En dag finns du där bland hyllorna. :)

    Kram Lotta

    SvaraRadera
  15. Sorry, menade Kathryn Stockett och inget annat.

    Kram

    SvaraRadera
  16. Japp där ska vi väl vara i den skaran men nu är den första refuseringen gjord.... nu väntar vi på ditt JAAAA

    kramkram

    SvaraRadera
  17. La mia nuova vita:
    Tack!
    Kram!

    Nilla:
    Jag antar att det inte är på riktigt innan den första refuseringen kommer. Vi får kämpa på tillsammans på vår väg uppåt :)

    Karina:
    Jag väntar lite med att bryta ihop och satsar istället på att gå vidare och stärka målmedvetenheten :)
    Kram!

    Jenny:
    Kämparvilja har jag och envishet har jag ännu mer så det är bara att köra på :)

    Sanni bus:
    Tack gulliga du! Jag hoppas du har rätt :)
    Kram!

    Åsa:
    The only way! :)

    Trillingnöten:
    Tack! Den här gången ramlade jag inte ens av hästen jag halkade bara lite snett men nu sitter jag stadigt igen :)
    Kram!

    Annika:
    Tack! Uppmuntran betyder otroligt mycket just nu :)

    Sofie:
    Tack! Fint sällskap är inte det sämsta :)
    Jag skriver redan på mitt andra manus och så har jag skickat in mitt första till fyra förlag till som jag väntar på svar ifrån. Skrivlusten sitter stenhårt fast så jag fortsätter skriva så länge det är lustfyllt.

    Annelie:
    Tack! Om man måste skriva så måste man. Resten får lösa sig på vägen.

    Nina:
    Tack! Och vilka grejer det finns där framme sen :)
    Kram!

    Märta:
    Tack!
    Full fart frammåt utan att tappa fart :)

    Jeanette:
    Tack! Mycket trist men nu är det bara att lägga i nästa växel :)

    Lotta:
    Tack Lotta! Du gav mig en mycket uppmuntrande tanke och jag hoppas uppfylla den och verkligen snart finnas bland hyllorna :)
    Kram!

    Cattis:
    Tack! Ett ja skulle inte sitta fel alls :)
    Kram!

    SvaraRadera
  18. Vad tråkigt med en refusering, men det kanske är lite som det där med att lära sig rida. Först när man har trillat av hundra gånger...

    Har bara en liten undran, håller på med ett skolarbete, hur lång tid arbetade du med ditt manus?

    Många kramar och fortsatt lycka till
    Pi

    SvaraRadera
  19. Pi:
    Tack! Än så länge blev det bara lite skakigt i sadeln men det gäller att vara riktigt envis i bokbranschen :)

    Jag jobbade med mitt manus några timmar per dag i ca 5 månader sedan låg det och vilade i 8 månader ungefär, sedan skrev jag igen i ca 7 månader, några timmar per dag.

    Lycka till med ditt skolarbete!
    Kram!

    SvaraRadera