Så var det då dags för andra refuseringsbrevet. På mail den här gången och även denna gången standardbrev. Nu ligger mitt hopp kvar på tre förlag.
Lite kuriosa, läste mitt horoskop idag som jag alltid gör på kul.
I Metro står det:
Du får nog acceptera att ett och annat nu sker i sin egen takt och knappast låter sig skyndas på.
I City står det:
Kräftans självförtroende förefaller lite naggat i kanten. Försök bringa klarhet i något som inte lämnar dig någon ro.
Jag kan inte låta bli att dra på smilgroparna. Så absolut rätt det blev idag.
I övrigt har jag fortsatt att skriva på mitt andra manus idag. Jag försöker att hålla Jante ifrån mig med all kraft jag har. Det som inte lämnar mig någon ro (som det står i horoskopet :) ) är att man inte vet om ens manus ens blir läst. Visste man att det inte når upp till den standard som krävs så har man ju ett svar. Nu finns det bara en massa frågetecken. Är mitt manus bedömt? Är det inte tillräckligt bra eller har det inte ens fått en chans? Alla dessa tankar gör att jag lutar åt att skicka till lektör. Jag vill verkligen få en rättvis bedömning av mitt manus. Jag vill veta vilka brister det har och hur det kan bli bättre. Tills vidare jobbar jag på med mitt andra manus för oavsett vad som händer så är författandet det roligaste jag gjort på mycket länge. Att skriva gör mig glad och mycket lycklig så det ska jag fortsätta med länge än. Nämnde jag att jag är envis!
onsdag 17 november 2010
Andra refuseringen
Etiketter:
manus,
manusarbete,
min bok,
refusering,
refuseringsbrev,
skriva
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Behövs nog en stor dos envishet i den här branschen. STOR dos.
SvaraRaderaSkicka till lektör verkar väl vara en bra idé, är det dyrt?
Trist! :( Men kämpa på och håll modet uppe vännen. Vi tror på dig! :)
SvaraRaderaStor Kram till dig
Jag hejar på dig, Anneli. Jag tror att du tänker helt rätt! Det ska vara det roligaste man vet att skriva annars kan man nog strunta i det.
SvaraRaderaMan vill ju veta VAD man kan göra bättre...som utgiven författare kan man ju oftast få lite hjälp av människor på förlaget med idéer och annat, men som ny...då ska man vara "perfekt" :) Det kommer inom sinom tid! Kram
SvaraRaderaDet är bra att du är envis! Ge dig inte! Kämpa på! Tre förlag till, jag håller tummarna! PEPP-KRAM Anna
SvaraRaderaJag fick också min andra refusering idag. Standardmail.
SvaraRaderaMen nu ser vi framåt och hoppas på de förlag vi har kvar, och sedan kör vi järnet med våra nya manus!
Heja oss! :)
Kram
Nilla:
SvaraRaderaEn väldigt stor dos!
Jag tror en lektör kostar några tusen.
Lotta:
Tack, det värmer!
Jag jobbar vidare på min dröm :)
Kram!
Åsa:
Tack! Du har helt rätt om man inte älskar att skriva finns det lättare saker att göra i livet :)
Trillingnöten:
Om man bara fick någon respons så att man visste att man var på rätt väg skulle det kännas lättare. Jag jobbar vidare och hoppas på det bästa :)
Anna:
Tack, snälla du! Pepp är så viktigt just nu. Jag jobbar envist vidare :)
Kram!
Nina:
Fy, så trist det är med refusering! Det är dock inget som stoppar oss, vi jobbar envist vidare :) Plötsligt händer det....
Kram!
Tråkigt med refuseringen! Hoppas det går vägen med något av de återstående förlagen!
SvaraRaderaKram!
Tråkigt, men så kan det vara. Jag fick också någon standardrefusering, det är inget att hänga läpp över. Det handlar lika mycket om att det var fel förlag, fel tid.
SvaraRaderaNej, manus läses absolut inte alltid. Kanske en eller två sidor bara.
Precis på samma sätt som en regissör inte behöver se en skådespelare dra igenom hela Hamlet eller sjunga hela 'Till havs' för att veta om det passar just den regissören.
(Jag tycker att privat lektör verkar väldigt billigt och nyttigt att anlita i Sverige - tänk på att du faktiskt försöker omskola dig in i en ny karriär, och att göra det helt på egen hand, utan hjälp/vidareutbildning, låter nästan lite orimligt när man tänker på det.)
Annika:
SvaraRaderaRefusering är inte alls kul men allt är fortfarande möjligt :)
Kram!
Amanda:
Sånt är livet och ingen har någonsin sagt att det ska vara lätt :)
Jag kan förstå att de inte behöver läsa igenom hela manuset för att få en känsla av vad det är, men det är svårt när man inte vet om det är fel förlag, fel manus eller helt enkelt inte tillräckligt bra.
Din tanke om omskolning känns mycket relevant i mitt fall. Lite hjälp på vägen är nog inte helt fel. Jag lutar åt en lektör men vet inte om jag ska vänta på svar från övriga tre förlag eller ta kontakt med lektör på en gång. Eftersom jag verkligen gillar min berättelse så är jag nyfiken på vilka brister den har.
Tack för värdefulla och tänkvärda ord!