.

.

måndag 24 januari 2011

Ett välkommet slut


Idag kom äntligen slutet på min barnbok till mig. Efter mer än 1 ½ år så kom det till mig under en kall, grå och ruggig promenad längs havet. Nu är den äntligen färdig. Ikväll ska jag läsa den för barnen och se vad de tycker om den. Bilderna saknas men de känner ju huvudpersonerna så de kan nog fantisera fram bilder. Jag är lycklig! Dags att titta på förlag som ger ut barnböcker. Det är så spännande. Den här berättelsen innehåller bara 1 172 ord så det gäller att de håller måttet allihop.

10 kommentarer:

  1. Det var värst vad all får ideer på promenader. Annelie också :)

    SvaraRadera
  2. Så kul! Jag brukar också få mycket idéer när jag är ute och går. Eller när jag är ute och cyklar. Idén till Solbarnet och de andra böckerna om Fry fick jag på det sätter.

    SvaraRadera
  3. Vilken fin bild med en fantastisk vägskylt. Tänk att bo i Happy! Roligt att läsa om hur din bok fick sitt slut. Första gången jag är inne på din blogg, lockades av namnet på den, jag är svag för drömmar och att drömma.

    SvaraRadera
  4. Kul det låter!
    Så typiskt det låter att idéerna flödar när man minst väntar sig det.

    SvaraRadera
  5. Härligt när det släpper...du är duktig!=)

    Kramis
    Adela

    SvaraRadera
  6. Hurra! Vad skönt det är när det äntligen lossnar! :)

    SvaraRadera
  7. Malin:
    Promenader kan göra underverk! :)

    Monika Häägg:
    Promenader rensar hjärnan och lämnar plats åt en massa kreativt tänkande.

    Jane Morén:
    Vad roligt att du tittar in hos mig!
    Drömmar är väldigt viktiga och att följa dem är ännu viktigare, tycker jag :)

    Nilla:
    Man vet inte vad som triggar hjärnan och ofta dyker svaren på alla möjliga frågor upp när man minst anar det. Det är säkert för att man låter tanken flyga fritt.

    Adela:
    Tack, gulliga du!
    Kram!

    Åsa:
    Tack för härlig peppning :)

    Nina:
    Den bästa känslan!

    SvaraRadera
  8. Men vad häftigt, skriver du både barnböcker (någa en i alla fall) och vuxenböcker.
    Hörde för en tid sedan att skrivandet och drömmarna om att ge ut en bok i Sverige var större än någonsin - så lycka till :)

    SJälv har jag insett mina begränsningar ;)

    SvaraRadera
  9. CLE:
    Jag skrev barnboken nästan helt färdig på Mallorca för snart 2 år sedan. Sedan fick den ligga till sig och nu är den färdig :)

    Att vilja bli författare är egentligen ingen hit, 1 av 3 vill bli det har jag läst. Men måste man skriva så måste man.
    Jag har inte insett mina begränsningar ännu :)

    SvaraRadera