Fem nostalgiska träningslåtar
16 timmar sedan
måndag 19 september 2011
Och läsandet fortsatte
Jag läser och läser så att jag blir alldeles torr i munnen. Man kan inte läsa hur länge som helst på en dag. Jag gör lite annat också. 7-åringen har varit hemma idag för han är förkyld. Det gäller att läsa nu innan jag också blir sjuk. Då kanske jag inte kan läsa högt för mig själv längre. Jag har inte så mycket kvar nu och hoppas hinna färdigt i morgon. Och sedan då? Jag tycker att man hör och ser saker som man inte hittar när man läser tyst. Det är bra. Det jag däremot inte lyckas med när jag läser högt är att känna känslan som jag vill förmedla. Den känner jag bäst när jag läser tyst. Därför dyker tvivel upp igen. Det känns inte bra. Så vilken känsla ska jag lita på. Den som jag känner när jag läser högt eller den som jag känner när jag läser tyst.
Character is destiny. Så vem är då Destiny? Och har jag hittat henne?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag tycker du ska lyssna till bägge delarna, för att få en komplett bild. Ifall du får olika intryck när du läser högt och tyst, ta till dig av bägge. När allt kommer omkring så kommer läsarna förmodligen att läsa tyst också. Jag tror inte det bara är du utan mycket av känslan går förlorad när man hör någon läsa högt, det är därför jag inte gillar ljudböcker, av det lilla jag erfarit av dem. Det är nog bara för att du är koncentrerad på högläsandet som du inte "hör" det där du vill förmedla.
SvaraRaderaDu har rätt i att man lägger märke till saker när man läser högt, som hur det flyter osv.
det där med att läsa högt och få in en känsla är inte alltid så lätt, lite som att spela teater. Men jag läser också texter högt. Tror du ska lyssna mest på vad du känner när du läser högt, inte tyst.
SvaraRaderaDu får skriva ett litet råd i bokens början: OBS! Bör läsas tyst :)
SvaraRaderaLita på magkänslan. Den brukar oftast vara mest pålitlig...
SvaraRaderaFörmodligen båda...
SvaraRaderaKatarina:
SvaraRaderaSå är det säkert. Man läser ju böcker tyst för sig själv. Dessutom har man ju läst sitt eget manus oändligt många gånger. Jag tror att läsa högt och tyst ger olika saker i redigeringsarbetet. Det gäller bara att ta det bästa av varje för att driva berättelsen framåt.
Ulla:
Fast att spela teater när man läser är inte så lätt om man samtidigt ska hitta stavfel och andra saker som behöver förbättras :)
Trillingnöten:
Det kanske skulle vara något. Eller: OBS! Bör EJ läsas högt :D
GlimraSkimra:
Magkänslan brukar alltid vara bäst.
Monika:
Så är det säkert.
Kanske att den rätta känslan blir mer total efter att du läst färdigt och sedan gjort all redigering klar OCH sedan läser högt EN GÅNG TILL med en mer flytande läsning som är mer som en underhållning, ja varför inte lite teaterlik som någon föreslog här.
SvaraRaderaMycket arbete blir det!
Lycka tillKRAM/Ebba
Ebba:
SvaraRaderaTack! Mycket jobb är det :) Men det är enda chansen att få manuset så bra som det är möjligt. Att läsa igenom högt igen kanske skulle vara bra. Men jag vet inte om man verkligen kan få sitt eget manus att bli underhållning. Man söker hela tiden efter nya fel och delar som kan förbättras.
Kramar!