är ett bättre manus. Jag har verkligen försökt ta bort så mycket jag kan, i mitt manus, som är onödigt. Allt som stökar till och är onödigt för att ta berättelsen framåt. Allt som skulle kunna göra läsaren otålig. Det är så spännande att redigera. Jag läser och kommer ihåg vad jag tänkte när jag skrev just den delen. Eller vad jag ville berätta. Flödesskrivandet fungerar ju så. Man skriver och skriver tills man når slutet. Då går man tillbaka och tar bort allt som är överflödigt. Man låter det man vill säga komma fram på det absolut bästa sättet. Lite som att plocka ut russinet ur kakan. Det är otroligt intressant att läsa och verkligen fundera på vilka ord som verkligen behöver vara kvar för att få fram vad man egentligen vill säga. Städa i sitt manus helt enkelt. Här kommer verkligen den delen in som jag har funderat över mycket, d v s hur mycket ska man beskriva saker och personer. Ibland när man läser böcker känns det som om man frossar i beskrivningar av detaljer och färger och allt som kan beskrivas. För mig kan det bli för mycket. Man tappar liksom flytet i läsandet och berättelsen. Det är säkert olika vad man tycker om, men ibland tycker jag att berättelsen begravs i beskrivande ord.
Jag har rensat och städat bort tusentals ord. Nu hoppas jag att det bara är russinet kvar. Att bara det bästa finns kvar i mitt manus.
Fem nostalgiska träningslåtar
16 timmar sedan
Håller helt med, även fast jag ofta är i den motsatta sitsen: jag skriver ganska tunna första utkast och får lägga till beskrivningar av personer, händelser och miljöer. I slutändan lägger jag till mer än jag tar bort. Mitt första utkast var 85K, det sista 95K. Visst tar jag bort mycket onödigt med ,men jag utvecklar också saker och ting en hel del för att stärka de scener som blir kvar.
SvaraRaderaHelt rätt! Jag städar oxå i mitt inför eventuell egenutgivning (har inte många chanser kvar hos förlagen...).
SvaraRaderaSå fruktansvärt svårt det måste vara! Fast spännande att finputsa förvisso. :)
SvaraRaderaDu är som en riktig husfru som ser till att städningen blir gjord ordentligt:-)
SvaraRaderaSjälv tycker jag att redigeringen är den roligaste biten. Jag både plussar på i min text och drar bort oxå förstås.
När jag är klar med det kollar jag i sökfunktionen i Word hur många "plötsligt", "så", "verkade" mm som jag har skrivit - dem försöker jag i möjligaste mån att byta ut eller ta bort.
Kramar
Katarina:
SvaraRaderaSå är det för mig också. Mitt första utkast var en grund att stå på. Sedan kom det till nya kapitel i andra redigeringen, och så ännu några i den tredje. Nu i slutfasen försvinner en mängd onödiga ord. En del ersätts, men ännu fler försvinner.
Duktiga Tjejen:
Det är en städning som jag tror man kommer att ha riktigt bra nytta av :)
Märta:
Det kan det säkert vara, men för mig är det inte det. Det är som om det är så självklart vad som behöver strykas. Det känns bara bra :)
Ebba:
Japp, här städas det ordentligt :)
Jag tycker också att det är roligt att redigera. Det känns så självklart och rätt nu när jag är i den här fasen.
Jag ska också titta igenom de där orden, som det kan bli alldeles för många av :D
Kramar!
Det är intressant att läsa dina tankar kring den process som du just nu är inne i och "följa dig på vägen". Jag har själv en bit kvar innan jag kommer till den processen. Jag befinner mig fortfarande i skrivprocessen. En berg-och-dalbana utan dess like men som jag inte skulle vilja vara utan. Mån-fre med rumpan på stolen och helgen ledig. Jag har hittat min form i mitt katastrofområde till arbetsrum.
SvaraRaderaSköt om dig vännen och ha en fin kommande skrivvecka!
Kram Lotta
Jag har nu lärt mig en ny term: Flödesskrivande. Jaha, det är det jag hâller pâ med :)! är nu inne pâ tredje versionen och hoppas pâ tredje gângen gilt. Det är otroligt att man kan ta bort hela sjok av text och ändâ finns andemeningen kvar, tydligare än nâgonsin. Jag läser Hemingway för att fâ in det hârdkokta, eller snarare nedkokta :).
SvaraRaderaStort lycka till med nästa steg!
Frida
Det är något av det viktigaste man kan göra, tycker jag, städa bort onödigheter. Samtidigt är det svårt. Själv har jag drabbats av att jag tagit bort en grej på typ sidan 50 och sedan hänvisar till den på sidan 200... Svårt att hänvisa till något som är borta... Då får man börja ändra igen!
SvaraRaderaDet är ett evigt slit... ;)
Lotta:
SvaraRaderaDet är en spännande process. Hela vägen. Att vara här i slutet av historien är både spännande och läskigt :)
Det verkar som om du har hittat ett bra sätt att jobba med skrivandet på. Jag tycker också att det är skönt att vara ledig på helgerna, så att jag kan vara med barnen. Men ibland smiter jag iväg och skriver, när det passar :)
Ha en riktigt härlig skrivvecka du också!
Kramar!
Frida:
Tack snälla du, och detsamma! Det låter bra, att flödesskriva är så kul :) Hur många versioner det blir i slutänden spelar ingen roll, bara det blir en version man kan vara nöjd med.
Det nedkokta låter spännande :)
Joanna:
Jag håller med, städandet är nödvändigt. I just det här manuset var det inte så svårt. Det gäller bara att ha koll på helheten :)
Det är ett tidsödande slit, men ett nödvändigt sådant! :)
Vartenda ord är viktigt - oavsett om det ska vara där eller inte :) Jag läste precis delar av min barnbok högt och insåg att det inte riktigt funkar på vissa ställen. Nu måste jag möblera om lite!
SvaraRaderaTrillingnöten:
SvaraRaderaAlla ord är viktiga oavsett om de hamnar i den slutliga versionen eller inte. De tar en alltid vidare på ett eller annat sätt.