är ungefär 4000 ord ur mitt manus. Jag tror att jag är igenom den stora rensningen. Den stora ordlien har nog gjort det värsta jobbet nu. Det känns hur skönt som helst. Skrivandet just nu känns inte så maniskt och euforiskt som det gör för mig när jag flödesskriver. Det är mer stillsamt. Eftertänksamt. Nu ska jag ta berättelsen framåt. Jag har skrivit lite på vägen i efterdyningen av liens framfart. En hel del nytt har tillkommit. Kanske 1000 ord. Ord som jag tror har hamnat helt rätt. Jag läser och gillar. Det handlar om gestaltning. Jag har bitvis varit för berättande. Nu får berättelsen en mjukare inramning. När det gäller berättelsens uppbyggnad är jag mer osäker. Fick ett förslag som jag inte riktigt får grepp om. Kanske får den i princip behålla den som redan finns. Jag får fundera mer på det i morgon.
Dagens skrivmusik:
Black Doves
1 timme sedan
.jpg)
Usch, jag får lite ångest över bortsuddade ord. Jag vet att jag inte borde, men kan inte låta bli. Tänk om jag aldrig lyckas skriva några nya?
SvaraRaderaHar lien kapat bort orden för alltid, eller sparas de någon annanstans...
SvaraRaderaDet låter som att du genom lektören fått hjälp att se och bearbeta berättelsen på ett nytt sätt. (Precis vad jag förväntar mig av ett lektörsutlåtande, konkret kritik och feedback). Jätteroligt att höra att du är tillfreds med det nya som förhoppningsvis är en bättre version av det tidigare, eftertänksamt...men framåt. :-) Good luck to you!
SvaraRaderaHanna:
SvaraRaderaJag håller med om att det kan skapa ångest att ta bort ord som man har skrivit en gång. Fast just i det här manuset var det ganska lätt :)
GlimraSkimra:
Jag har definitivt sparat, det känns viktigt att ha kvar det. Det är min allra första roman och oavsett hur det slutgiltiga resultatet blir, så vill jag ha kvar ursprunget :)
Helena:
Tack snälla du!
Det är absolut så. Det är en ovärderlig hjälp att få se sitt eget manus ur ett nytt perspektiv. Med hjälp av lektörsutlåtandet kan jag se vad som saknas och vad som behöver förbättras. Det är så spännnande!
Härligt Anneli! Det är inspirerande att läsa dina inlägg om ditt redigeringsarbete och om hur det lyfter både dig och din historia. Bra jobbat!
SvaraRaderaAtt ta bort och skriva om är en del av processen. En viktig del. Även om det kan svida att från en utomstående höra att vissa saker borde strykas eller omarbetas är det nyttigt att se på sin text med andras ögon. Ögon som inte har samma känslomässiga band.
Lycka till med arbetet och ha en fortsatt fin vecka!
Kram Lotta
Nu är det väl inte så att lektören säger vad som borde strykas - det är väl mer så att man förstår det själv av den respons man fått - eller?
SvaraRaderaTror oxå att det står på flera ställen: "Gestalta, gestalta ... mera."
Ibland tänker jag då: "Hur då?" Så grunnar jag på det ett tag och sedan tänker jag att jag måste skriva som om det är på film. Liksom visa bildruta för bildruta - sedan ger det sig:-)
Något jag själv försökt att förbättra är det som händer under dialogerna - som att peta med en servett i knäet, dra med ett finger på ett dammigt piano, se rutornas färger mot bottenfärgen av gardinen ... etc - allt medan karaktärerna pratar skjuter jag in sådana saker. Blir en bättre "bild" då för läsaren.
Nu kan du börja förädla din text efter att du rensat - vilka fina och frodiga "växter" det kommer att bli sedan - längtar efter att få läsa ...
Kramar
det är så kul ar följa din resa med skrivandet! Snart är jag i din sits och då är det bra med tips och bra tänk!
SvaraRaderaLotta:
SvaraRaderaTack snälla du! :)
Jag tycker att utlåtandet var fantastiskt bra och en otrolig hjälp på vägen. Sedan innebär det ju ett stort jobb också, men det är faktiskt riktigt roligt. Mitt första manus har legat så länge att det känns kul att jobba med det igen.
Kram!
Ebba:
I mitt manus fanns faktiskt specifika delar som inte gjorde någon skillnad för berättelsen. De finns inte längre :) Det var inte så mycket att de borde strykas, som att de inte tillförde berättelsen något på det sätt som det var skrivet.
Gestaltningen är oerhört viktig. Den ska ju beskriva allt det som man inte ser. Jag jobbar mycket på det just nu.
Jag berättar mer än jag skriver dialog. Det är något jag jobbar på. Jag tycker att beskrivandet av platsen är svår. Den fär inte bli för svag men heller inte för uttalad. Det är en svår balans.
Jag är glad att jag har någon som vill läsa det färdiga resultatet :)
Kramar!
Trillingnöten:
Det är så kul att ha dig med på min resa :) Jag ser fram emot att följa din.