en berättelse?
Det stämmer väldigt bra, att man faktiskt leker med tankar och ord när man skriver på ett manus. När jag skriver så har jag en berättelse i huvudet, och precis som i den här videon, så ändrar sig berättelsen efter hand. Varje kapitel man skriver tar en till en plats, som tar en vidare till en annan. Jag tycker att det är fantastiskt. Dynamiskt. För jag har aldrig någon aning om var just min berättelse ska ta mig. Jag vet inte vad för berättelse som jag står med i handen, när den är färdig. Det är den häftigaste känslan. Ever!
Nu är det fredag och dags för härligt mys med familjen!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
.jpg)
Ha det gott i soffan :)! Ja, det är sant att det blir lite som karaktärerna vill, konstigt nog även när man skriver självbiografiskt har jag märkt...
SvaraRaderaFrida
Jag blev inspirerad att titta på fler youtube videos efter att ha läst detta inlägg men det fick tyvärr lite oönskade effekter.:(
SvaraRaderaFrida:
SvaraRaderaDet är gott :)
Det låter spännande att även självbiografiska berättelser tar sin egen väg. Och lite smått omöjligt eftersom det faktiskt redan har hänt. Trots det kan väl lite extra fabulering inte skada :)
Katarina:
Men oj då, vilka oönskade effekter fick det då? Jag tycker att det finns så mycket roliga saker på youtube :)
Intressant att du säger det! Själv känner jag mer att jag visste EXAKT var jag skulle sluta och vad som skulle hända på vägen dit, frågan var bara hur jag skulle få ihop det hela... :)
SvaraRaderaVad fängslande han berättade med så oerhört enkla medel:-) TACK!
SvaraRaderaNär jag påbörjade mitt första manus visste jag vart det hela skulle ta vägen - det jag inte visste var att allting inte fick plats i samma story - det blev hela tiden att jag kom bort från huvudtemat och halkade in för "djupt" på sidospåren. Och det var jättebra!!!
Jag insåg (med viss hjälp) att sidospåren måste lyftas ur och bli en egen historia. Det är den jag skriver på nu:-)
Tänk vilka "resor" vi får vara med om - vi som skriver:-)
Kramar
Tack för din kommentar på mitt inlägg, det uppskattades och det kändes skönt att få veta att jag inte är den enda :) jag är självlärd, kan man säga, men som du försöker jag ta till mig tips överallt jag kan komma åt. Just nu har jag mitt manus på läsning hos en person och väntar på hennes feedback, sen vet jag om mitt sätt att skriva fungerar eller ej. Tack för ditt stöd.
SvaraRaderaJoanna:
SvaraRaderaDet är så intressant att vi alla skriver på så olika sätt :)
Ebba:
Det är inte svårare än så :) En tanke ger en annan, och så kan det pågå i oändlighet :)
Åh, de resor vi får vara med på, är sådana inte många får uppleva :D
Kramar!
Katarina:
Det är viktigt att dela med sig i detta svåra, som är skrivandet :)
Jag har också mitt manus, eller delar av det på läsning. Det är en spännande tid, när man väntar på respons :)