Påskpyntat

Staden är påskpyntad och fin. Barnen har påsklov och vi har det så skönt. Att ha lov är så otroligt härligt. Inga tider att passa och man kan göra precis vad man vill. Man kan bara lufsa omkring i huset och göra vad som faller en in för stunden. Ljuvligt!

Snart börjar påsken på riktigt och då ska vi äta gott. Massor av godis ska det också finnas tycker jag. Inte särskilt nyttigt men påsken är inte så lång. Lite påskpyssel ska vi också hinna med. Läsa böcker och se på massor av filmer tillsammans med barnen. Det mysigaste som finns är att ha filmkväll, hela familjen med popcorn och godis.

300 000

Jag är lycklig! Jag har skrivit över 300 000 tecken i min blivande bok. 300 000 tecken som jag har knackat fram på min dator. Tecken som tillsammans bildar en berättelse. Nu är jag på gång, på riktigt. Jag har gett påhittade människor liv och skapat en overklig verklighet. Orden ger liv åt mina karaktärer, mina huvudpersoner.

Jag känner mig så priviligerad och överlycklig att jag kan och att jag får skriva. Det finns inget bättre. Så här skriver Malin om viljan och att göra vad som krävs för att få skriva.

Det är inte alltid lätt med barn, hus och alla måsten som finns i våra liv. Men när jag sitter där och skriver då befinner jag mig i en annan värld. Inget annat existerar längre. Min familj får dra mig från datorn. Då är jag varm, yr och fullkomligt lycklig. Det finns inte mycket som kan överträffa den känslan.

En sådan där dag

Det har varit en sådan där dag då det inte känns riktigt bra. Det kryper i kroppen. En sådan dag som jag numera förstår bättre. Förr skapade den väldigt mycket ångest. Numera, efter att jag läst "Lyckoformeln, vad vetenskapen kan lära oss om lycka" av Stefan Klein, så förstår jag den mycket bättre. Jag har lärt mig att det troligen ligger i generna och att det helt enkelt är på det sätt som jag är. Jag blir lätt rastlös och är på många sätt en vandrare. Jag klarar inte av känslan av att vara framme. Vill hela tiden vidare.

I boken skriver Stefan Klein såhär:

"Människors behov av omväxling för att känna sig nöjda varierar. En är trogen företaget tills det är dags för guldklocka, en annan söker lyckan på olika ställen med några års mellanrum. Somliga bor hela livet i det hus där de föddes, andra flyttar från stad till stad. Ibland kan till och med semestermålet säga vilken typ av människor det rör sig om: hos den som år efter år förnöjd reser till samma semesterort, där det egna språket talas, torde nyfikenheten vara en svagare drivkraft än hos den som varje gång väljer alltmer avlägsna resmål. Man kan förvånas över människor som är helt annorlunda än en själv, men det är tämligen meningslöst att försöka ändra både på personer som föredrar invanda platser och personer som hela tiden söker sig till nya. Det är nämligen mycket troligt att det till stor del är medfött hur många nya retningar en person behöver i livet."

Jag har tyckt att jag varit annorlunda och konstig. Varför var jag inte bara nöjd med allt det fina jag hade. Det gjorde att jag mådde dåligt och blev deprimerad. Nu när jag vet vad det handlar om kan jag lättare hantera det. Nu försöker jag att följa min hjärnas önskningar och skapa en miljö där det finns omväxling så ofta som möjligt. Jag mår mycket bättre och har accepterat att det är sådan jag är.

Den franske diktaren Charles Baudelaire skrev:

"Man måste alltid vara berusad. Det är allt, det är det det gäller. För att inte känna Tidens förfärliga ok som krossar era skuldror och tynger er till jorden, måste ni berusa er, oavlåtligt.
Men med vad? -Med vin, med poesi eller med dygd, alltefter behag. Men berusa er!"

Kanske låter det något tungt med oket som tynger våra skuldror, men något ligger det i allafall i det. Livet är för kort för att ha tråkigt. Så jag håller nog med till viss del, om den viktiga berusningen. Att leva fullt ut och njuta så mycket man bara kan.

Skön slapp söndag

I går var vi på 45-års fest. Vilket ös. Jättegod middag och supertrevliga människor. Vi var bara runt femton personer men de flesta av dem, bland annat jag, dansade non-stop i två och en halv timme. Det känns i kroppen idag, men roligt var det. Jag älskar att dansa och det händer alldeles för sällan nuförtiden.

Jag hann inte scanna födelsedagskortet som jag gjort till födelsedagsbarnet men för att visa lite av mitt scrapbookintresse så visar jag två andra födelsedagskort som jag har gjort. Scrapbooking är en superrolig hobby som jag pysslar med så fort jag hinner. Just nu är det inte så ofta som jag skulle önska. I första hand gör jag fina fotoalbum till mina barn men att göra kort är också jättekul.

Nu blir det härlig slappkväll med pizza och film tillsammans med barnen.

Regn

I natt regnade det. När jag hörde regnet smattra mot fönsterbläcket så tänkte jag på hur länge sedan det var som jag hörde det ljudet. Normala vintrar regnar det mest hela tiden här i Skåne. I år har det varit för kallt och det har snöat istället. Det var så länge sedan att jag inte ens minns när det regnade sist. Självklart föredrar jag sommarregn före vinterregn av förklarliga skäl men jag går gärna ut i vinterregn också. Med rätt kläder så ger det mig en uppfriskande känsla.

Jag har alltid älskat regn. Jag har ett väldigt levande minne från när jag var fem år. Det ösregnade och jag ville gå ut. Det var sommar så jag fick gå ut i baddräkt. En underbar känsla som jag kan minnas än i dag.

Jag älskar fortfarande att gå i regnet. Det var också vad jag gjorde i dag på förmiddagen när det fortfarande regnade. Jag vet inte riktigt vad det är men jag tycker att det är så härligt att känna regndropparna i mitt ansikte. Det är till och med härligt att bli riktigt genomblöt. Det är något med den naturkraften som tilltalar mig.
(Lånad bild)

Gick lite fort

Om jag går min dagliga promenad på morgonen så brukar jag stöta på galningarna. De som badar året runt. Vinterbadarna. Jag brukar gå och frysa klädd i varma kläder när jag ser dem hoppa i det iskalla vattnet. Den här vintern har jag inte sett dem. Kanske var det för kallt till och med för dem. Idag när jag gick min vanliga promenad såg det ut så här på bryggan. Någon har vågat sig i, men sedan verkar det ha gått lite fort för badbyxorna blev kvar. Själv badar jag knappt på sommaren. Runt 25 grader är behagligt tycker jag. Så varmt är det sällan här i Sverige så ibland får man ju bita i det sura äpplet och doppa sig i allafall. Vad gör man inte för sina barns skull.

Inget att göra....

Då ska ni testa detta som jag lånat från Grynet.

Googla ditt förnamn plus "är" inom citationstecken.
Alltså: "Xxxxx är"
Lista de fem första träffarna!

Här kommer mina:

1. Anneli är rädd för hårstrån. (Que?!)
2. Anneli är konstnär och serietecknare. (Jo, jag tackar jag....)
3. Anneli är E-types nya kärlek. (Nej, vi är bara vänner....)
4. Anneli är försvunnen. (Nej, jag är här....)
5. Anneli är redo för nästa steg. (Alltid...)

Tänk vad kul man kan ha en helt vanlig torsdag :)

Ett vackert fynd

Den här klänningen från Odd Molly tyckte jag var för dyr när den kom ut i affärerna. Nu har jag köpt den på Tradera till ett mycket bättre pris. Den är jättevacker och jag är så nöjd.

Nystart

Jag har köpt nya blommor till fönsterbrädan. De som finns hemma hos oss nu ser så ledsna ut så att man blir ledsen själv. Det har varit en lång vinter även för mina blommor. Jag blir lycklig när jag kommer in i rummet nu. Jag gillar ju egentligen vita blommor bäst men den här har en härlig lila färg som även passar bra nu på påsken. Dessutom behöver man verkligen lite färg nu efter hela den långa vita vintern.

Välkommen

Se vad jag hittade på vår trappa idag. En liten nyckelpiga har äntligen vågat sig fram. Välkommen tillbaka!

Slumpen igen

Jag ville avsluta funderingen om den meningsfulla slumpen med ett tillägg.

Många har säkert svårt att tro på att slumpen inte är någon tillfällighet eftersom det blir otroligt smärtsamt om man tror att vi är viljelösa dockor som styrs efter ett redan bestämt manuskript. Är det ett bestämt öde människor går tillmötes när de blir sjuka eller utsatta för våld på olika sätt? Ondskan och smärtan i världen är så fruktansvärd och helt omöjlig att förstå. Livets gåta är ju verkligen inte löst på långa vägar. Jag tror inte att vi är programerade. Jag tror på den fria viljan.

Problemställningen gäller även i religion och många andra sätt att tro. Kan det inte vara så att oavsett om det gäller Gud, slump eller någon annan högre makt så finns det alltid människor med en egen, mindre god agenda, som går emot allt annat för sin egen vinnings- och makthungers skull.

Eftersom jag tror på den egna viljan och möjligheten att styra våra eget liv så är den meningsfulla slumpen i allafall för mig, en vägvisare som jag kan välja att följa, eller inte. För mig måste inte det ena utesluta det andra.

Två vargar

En gammal indianhövding satt och pratade med sin sonson. Han sörjde djupt en tragedi som inträffat i familjen .
"Jag känner att jag har två vargar som kämpar mot varandra i mitt hjärta. En av dem våldsam, hatisk och hämndlysten. Den andra är kärleksfull, förlåtande och medkännande."
Sonsonen frågade: "Vilken varg kommer att vinna, farfar?"
"Den jag matar."

Ur Slumpen är ingen tillfällighet av Jan Cederquist

Slumpen är ingen tillfällighet

Den senaste boken jag läst är: Slumpen är ingen tillfällighet av Jan Cederquist.

Det här med slumpen är något jag tycker är riktigt intressant. Är det verkligen en slump eller finns det en mening med allt som sker?

Den här boken handlar om just det. Författaren är övertygad om att slumpen har en mening. Själv är jag inne på samma spår så jag är inte så svår att övertyga trots att det ligger utanför vår förmåga att riktigt förstå. Oavsett vad man tror om detta så har nog de flesta varit med om att sådana saker hänt. Kanske ringer den vi precis tänkt på eller att man råkar stöta på en person på den mest osannolika platsen man kan tänka sig.

För mig hände den mest framträdande av dessa sammanträffanden när jag var tolv år. Jag hittade en brevvän som bodde i ett samhälle utanför den staden som jag växte upp i. Vi hade samma förnamn, det visste vi ju så klart på en gång. Senare visade det sig att vi var födda den sjunde båda två med en månads mellanrum. Vi hade båda tre systrar i liknande åldrar. Vi brevväxlade ett tag och så skulle jag flytta. Mina föräldrar hade köpt ett hus i samhället där min brevvän bodde och vi syskon var lyckliga över att vi skulle få egna rum allihop. Jag tyckte att det var spännande att jag nu skulle kunna få träffa min brevvän. När jag skrev till henne att jag skulle flytta och till vilken adress så sa hon att det var granne med henne. Två hus bort. Vi blev bästa vänner och är det fortfarande. Det kallar jag meningsfull slump.

Jag har ganska lätt att tro eftersom jag är helt övertygad om att det finns saker med oss människor som är helt outforskade. Jag tror att vi långsamt håller på att få mer kunskap om vårt medvetande. Det gör att den här boken är väldigt intressant för mig. Det finns mycket i den som känns spännande även om det mest är teorier.

Citat ur boken:

Människan förundras över bergens mäktighet,
över kraften i havets vågor,
över flodens långa lopp,
över oceanernas vidder,
över stjärnornas rörelse på himlavalvet;
men de passerar sig själva utan att förundras.
Augustinus

och ett till:

Vad är egentligen denna märkliga episod som vi är med om mellan vaggan och graven? Vad är det vi kallar liv? Hur är det möjligt att ett ynka litet björkfrö kan innehålla ett löfte om tusen skogar?

Jag tror att allt hänger ihop. Att det faktiskt finns en mening med vad som händer. Jag tror på "synkronicitet" d v s meningsfull slump som nämns i boken. Jag tror att vissa saker i vårt liv är menade att hända. Varför vet jag inte, man kan bara spekulera. En mycket existentiell fråga egentligen som varje människa själv måste finna svaret på.

Jag avslutar med ännu ett citat ur boken:

Det finns bara två sätt att leva sitt liv:
Som om ingenting är ett mirakel,
eller som om allting är ett mirakel.
Albert Einstein

Karneval

På Mallorca var det karneval hela tiden. Där älskar man att fira saker. De firar allt de kan komma på. Är lediga i tid och otid. Det finns alltid något helgon som måste firas och det finns ju många helgon. Alla högtider är viktiga.

Våra barn tittade storögt de första fyra karnevalerna vi var på, sedan blev de inte lika imponerade längre. Första gången blev de överlyckliga när det var godisregn under karnevalen och det är alltid godisregn på karnevalerna (godis med papper på). Inte var det några godisbitar heller utan verkligen riktigt godisösregn. Barnen gick hem med fickorna fulla av godis. Vi hade godis i flera månader efteråt.

Jag tycker att det är härligt med spanjorernas inställning till att fira saker. Alla saker som man firar gör man med stort allvar och det finns många traditioner som är viktiga för dem. Vardagen i våra liv är ju för de flesta så övervägande och jag tror att vi behöver roliga och festliga avbrott. Jag saknar karnevalerna. Ljuset, glittret, de vackra kläderna. Folkfesten och alla glada människor. En enda liten karneval borde alla städer ha även i svenska städer. Egentligen skulle vi behöva det mer än spanjorerna i vår ganska gråa trista vardag. Mer färg, glitter och fest åt folket.

Abstinens?

Nu är det ingen melodifestival på ett tag. Det är ju underhållningen under så många veckor att man blir van vid det. Jag tycker faktiskt inte att det är tråkigt alls. Saknar faktiskt den gamla goda tiden men EN melodifestivalkväll. Då kunde man hålla intresset uppe. Nu är det så långdraget och så många låtar att man blir vimmelkantig. Jag älskade melodifestivalen när jag var barn. Det kändes speciellt och glamoröst. Ouppnåeligt. Nu vet jag inte riktigt vad jag tycker längre. Lite skvalunderhålling så där. Magin är borta.

Min favorit tog lång tid att utkristalliseras men till slut blev det den här. En sådan glädje och entusiasm. Man blir lycklig.

Rättvisa

Jag är den som har varit uppe på nätterna med alla våra barn när de var mindre. Amning, hitta nappen, när de haft mardrömmar och när de varit sjuka. Maken vaknade bara inte. Inte ens när någon av guldklimparna låg och skrek honom rakt i örat. Det är inget jag klagar över. Det har jag gjort med glädje. Även om jag varit trött så är det mina älsklingar och de betyder allt för mig. Med fyra barn så blir det ganska många vaktimmar.

Nu är de större och jag har fått tillbaka min vanliga dygnsrytm. Det roliga är att vår yngsta inte vill gå på toaletten själv på natten. Då kommer han till oss men väcker aldrig mig, bara pappa. Likaså när han kommer och vill sova hos oss, då väcker han bara pappa. När det blir trångt kan inte pappa sova och smiter iväg till lillkillens säng för att sova där. Det fungerar inte. Då kommer lillkillen efter och så sover de tillsammans i den smala barnsängen. Så gulligt! Jag sover gott och vet inte allt som händer på nätterna och vilka nattvandringar som sker. Barn som kommer och går och var maken ska vakna upp på morgonen. Det är en överraskning varje morgon vem som ligger bredvid mig. Det lustiga är att jag tycker att det är mysigt när de kommer och sover hos oss medan maken har svårt att sova med barn som ligger och buffar på oss.

Våra barn har inte varit och är inte varken mammiga eller pappiga så jag undrar varför det blivit så. Ganska kul i allafall att barnen helt omedvetet gör vaknätterna rättvisa : )

Svartvit bild....

Nej, så här grått var det hos oss i morse när jag var ute på min promenad. Senare på dagen kom färgerna långsamt tillbaka.

Vitt

Förr såg tulpaner bara ut på ett sätt. De fanns i ett fåtal färger. Nu finns det hur många sorter och färger som helst. Underbart tycker jag! Jag älskar vita blommor. Vita blommor känns rena och är lätta att vila ögonen på. Vitt är överhuvudtaget en skön färg särskilt när det gäller inredning. Vi har mycket vitt hemma just nu.

När jag tittar på gamla foton så var det mycket färg hemma hos oss. Pasteller på 80-talet. Det känns som om vårt hem var helt rosa då, undrar hur maken kände för det, egentligen. På 90-talet hade vi en 1800-tals lägenhet som var pampig och ståtlig. Högt i tak. Stora salonger. Då gällde stora gamla möbler. Kristallkronor. Kakelugn. Det tycker jag fortfarande är vackert. Nu är vi inne på ren vit stil. Moderna möbler. Omväxling förnöjer. Och för oss har väl stilarna mest ändrats när vi flyttat. Från liten trea till kedjehus till liten gammal vacker lägenhet till stor gammal pampig lägenhet till modern pampig lägenhet i Spanien till stort härligt 20-talshus och där är vi nu.

Män var ju inte intresserade av inredning förr så vi kvinnor kunde gå loss helt i vår egen fantasi. Nu med alla inredningsprogram så har männen också blivit intresserade. Det tycker jag är bra. Det enda som kan vara lite jobbigt med det är att man har olika smak. Det blir lite svårare att få till en stil. Kompromisserna blir många. Men man gör något tillsammans. Oavsett vilken stil man gillar eller vilka färger. Man skapar ett hem som alla kan trivas i. Det tycker jag är härligt.

V

Viljan vaknar väntar vacklar, vinter vänder våren viskar, vacum varnas väljer värme, valnötsträd viskar visst, varaktig vattentät vardag väntas, vilken varulv väljer vapenvila, vakthund väljer vaksamhet, varaktig vana väntas, värme vill vallfärda, visdom vandrar virtuellt, vagabond vadderad vandrare vänder, vackert vansinne vinner, våndan vaggas växelvis, vaggvisa vill visdom validera,vansinnigt vattenfall varnar vattenfärg, vinden vänder visdom väntas, valium vansklig vana vanligtvis, vaksamhet väntas, vanligt vanvett väsentligt, valda vitaminer verifierar vitalitet, vardag vinner visuell varm vanilj, vacker varmhjärtad visdom vald.

I dag

It was one of those March days when the sun shines hot and the wind blows cold: when it is summer in the light, and winter in the shade. ~Charles Dickens

I trädgården

Se vad jag hittade i trädgården i dag. Ljuvliga små snödroppar. Nu är våren äntligen på väg på riktigt. Tiden går så fort och snart är det påsk. Och påsklov. Barnen längtar. De började längta till påsklovet innan sportlovet var över. Jag vet inte vad det är i år? Det är som om alla är lite tröttare och längtar mer än annars efter våren och sommaren. De är trötta på vinterkläder och kyla. Jag håller med. Nu vill man kunna ha lättare, snygga, färggranna vårkläder. Man vill sticka ut huvudet utanför dörren och känna lukten av vår. Höra fåglarna kvittra sin fantastiska vårsång. Kort och gott så tror jag att alla är redo nu för den härliga, varma och sköna våren.

Söndagstankar

Den här helgen har vi haft underbart väder. Solen skiner och värmen kryper sakta uppåt. Vårkänslorna kommer och man kan ana att varmare tider är på väg. På vår promenad såg jag små gula blomknoppar komma upp ur den kalla marken . Blommor och grönska. Jag längtar tills den dagen när man kan öppna dörren och inga varma kläder och skor behövs. Livet är lättare utan alla tjocka tunga kläder. När allt spirar i naturen så väcks också allt det som slumrat i mig under en lång kall vinter.

Mina två äldsta barn har varit på kulturhuset i dag och haft konsert. En spelar saxofon och en klarinett. De är så duktiga och jag älskar att höra på dem. Jag blir så stolt. Det är så härligt att höra på alla barn som var där och spelade. Härliga duktiga barn. Jag blir lite avundsjuk, jag har alltid velat spela något instrument. Det blev aldrig av men är ju inte försent heller. Jag försökte hänga med sonen när han började spela saxofon för snart fyra år sedan. Man kan säga att jag hängde med i tre veckor sedan var jag totalt avhängd. De lär sig ju så snabbt de små liven. Men man ska aldrig säga aldrig jag kanske kommer igen. Det skulle vara jättekul att kunna spela tillsammans med sina barn.

Och vinnaren är........

Så var det då dag att få veta vem som ska representera Sverige i Eurovision Song Contest 2010. Själv har jag ingen direkt favorit. Några är ju bättre än andra. Jag tycker inte att någon sticker ut i år . Inte så som Waterloo och Fångad av en stormvind gjorde. Det som är roligt är ändå att sitta ett gäng och titta tillsammans. Prata sånger, röster, kläder och frisyrer. Gissa och hålla tummarna.

Vi ska ha fest med vänner här hemma. Alltid lika trevligt och mysigt. Det blir en fördrink med tilltugg. Till varmrätt blir det kryddstark Kyckling currygryta med basmatiris och lime och så till efterrätt blir det kladdkaka nerbäddad i hemmgjord vaniljglass och chokladsås.

Annorlunda fredag

Jag tycker att våren lyser med sin frånvaro hos oss. Idag har det varit gråare än grått. Disigt och blött. Inte roligt.

Idag ska sonens klass (6:an) ordna disco för 3:an - 5:an. Ett sätt att samla in pengar till klassresan senare i vår. Maken ska vara där och hjälpa till. Därför blir vår fredag lite annorlunda. Det blir bara jag och småkillarna hemma. Vi får mysa för oss själva.

Jag ryser

Jag ryser när jag hör kända personer sjunga duett med sin egen världskända förälder som är död sedan länge. Det är en magisk känsla och det är så mycket kärlek som lyser igenom. Elvis är också en personlig favorit som jag har älskat ända sedan jag var liten. Det var en riktigt sorglig dag när han dog. Ett sorgligt avslut på en fantastisk artist som inte lyckades hantera sin framgång särskilt bra. Jag önskar att han fått finnas kvar än idag och att han hade kunnat hitta tillbaka till sig själv igen. Även Nat King Cole är en fantastisk artist liksom hans dotter Natalie Cole.

Varsågod och njut.

Drömgarderoben

Bild från closetsbydesign.com

Vi ska göra i ordning i vårt sovrum. Det är det enda rummet som vi inte har gjort något vid sedan vi flyttade hit för åtta år sedan. Förra året hade vi en vattenläcka ifrån vinden och det rasade ner vatten i vårt sovrum. Vi var på Mallorca då så allt ordnades av mina föräldrar. Vi fick allt torkat och taket målat. Nu återstår väggar och golv.

Den inbyggda och riktigt gamla garderoben håller på att rasa ihop helt. En dörr har lossnat och står lös vid sidan om. Man kan väl kort och gott säga att vi behöver en ny garderob och jag har hittat den. Det finns egentligen bara ett problem. Den är lika stor som vårt sovrum. Men vad då man kan väl ha en säng i en garderob. Eller? Annars får vi väl göra det som maken tycker är den bästa lösningen. Sätta in vanliga men hela garderober. Jag tycker att det är att ge upp.

Flickors dilemma

Jag läste om hur jobbigt tonårsflickor har det idag. I internationella kvinnodagens efterdyning vill jag belysa detta problem. Jag blir så ledsen och beklämd av att det aldrig kan bli bättre förhållanden för våra tjejer att växa upp i. Varför mår de så dåligt? De känner sig värdelösa, fula, tjocka och misslyckade.

Försäljningen av antidepressiva medel till 15–19-åringar fördubblades från 1999–2003. Antalet unga kvinnor som använder receptfria smärtstillande läkemedel var 57 procent jämfört med 34 procent av männen. 10 procent av alla kvinnor drabbas någon gång av en ätstörning. Över hälften av alla 15-åriga tjejer känner sig nere minst en gång i veckan. 80 procent av alla kontakter med Bris tas av flickor och unga kvinnor. Vart femte samtal till Bris handlar om psykisk ohälsa.

Källor: Barnombudsmannen, Nationella folkhälsoenkäten 2006–2008, BRIS, SKL, Socialdepartementet, BUP.

Har vi inte kommit någonstans med det inre värdet. Jag har själv en tjej som snart blir tio år. Jag är livrädd för att hon ska känna att hon är hur hon ser ut. Hon är väldigt intelligent men utseendefixeringen lurar alltid runt varje hörn. Min önskan är ju att hon ska bli en stark kvinna som vet sitt värde. Som vågar säga ifrån och ta plats. Hur mycket hjälper min vägledning och mina värderingar henne och hur mycket kommer kompisar och media att påverka henne? Man kan bara göra sitt bästa men jag önskar av hela mitt hjärta att alla tonåringars liv kunde kännas lättare. Livet som tonåring är tillräckligt jobbigt utan alla omänskliga krav på att se ut som modeller och skådespelare som har utseende som jobb. Det finns för få andra kvinnliga förebilder. Motpoler till all utseendefixering. Var finns ni? Visa er och hjälp en generation med tonåringar som är behov av starka, självständiga förebilder. Där man duger som man är. Skönhet är nog bra men den bleknar fort och då måste det finnas något annat kvar. Dessutom är det ju så som den gamla klyschan säger: Skönheten sitter i betraktarens öga. Jag fortsätter att försöka ge styrka till min dotter. Jag tänker vara vid hennes sida hela tiden och aldrig låta henne glömma att hon är älskad och värdefull precis som hon är.

Läs mer här:
http://www.aftonbladet.se/wendela/article6730456.ab

Oscarsgalan och Internationella kvinnodagen

Foto: Mark J. Terrill

För första gången någonsin fick en kvinna, Kathryn Bigelow, priset för bästa regi på Oscarsgalan. Det var inte en dag för tidigt. Ett ganska passande sammanträffande eftersom det idag är Internationella kvinnodagen.

När jag tittade lite på internationella kvinnodagen blev jag riktigt förvånad. Den startade redan 1911 och har en ganska stormig historia.
Du kan läsa mer om det här:
http://www.dn.se/nyheter/sverige/kvinnodagens-stormiga-historia-1.1056888

För mig betyder dagen mest att jag vill hedra alla kvinnor som under historiens gång har kämpat för kvinnors rättigheter. Det är otrolig många som har offrat mer än vi kan förstå. Tack vare dessa kvinnor har vi kommit långt även om det är en lång väg kvar till hundra procent jämställdhet. Jag vill hedra alla modiga kvinnor som kämpat och kämpar för ett rättvisare samhälle.

Det finns väl inte en enda människa som skulle hävda att det inte är självklart med lika lön och lika villkor (det finns säkert någon kvar) i samhället och ändå verkar det helt omöjligt att komma dit. Vad beror det på? Jag fattar verkligen inte hur svårt det ska behöva vara. Männen får väl hålla inne med sina löneökningar tills kvinnorna är i kapp. Om de nu är ärliga i sin vilja om jämlikhet. Allt som är viktigt i samhället har ett pris. Alla som vill förändra måste hjälpa till. Jag är verkligen ingen politiker och säkert naiv men jag fattar verkligen inte hur svårt det ska behöva vara.

För mig är heller inte jämställdhet samma sak som att vi ska göra allt lika som männen. För mig handlar det mera om lika rättigheter för samma syssla och lika värde. Olikheterna mellan man och kvinna är nödvändig och skapar spänning och glädje livet. Hur mycket vi än kämpar emot så har vi biologiska olikheter. Hjärnan fungerar olika på oss. Jag tror på att bejaka det som vi har fått och att göra det bästa av samspelet mellan man och kvinna. Det viktigaste är att varje människa känner glädje och harmoni i sina liv.

Upptrappning

Söndagar är en blandning av skön avkoppling och upptrappning inför den nya veckan. När man vaknar på morgonen vet man att man har en lång härlig ledig dag framför sig. I vår familj är söndagen nästan den enda dagen som vi inte har några måsten inbokade. Vi brukar ta en lång härlig promenad tillsammans. I övrigt bestämmer vi efterhand vad vi har lust med. Vi brukar ha det så lugnt och avkopplande att vi på kvällen, när barnen ska lägga sig får lite panik eftersom vi inte har förberett någonting inför morgondagen och skolan. Men det gör ingenting för det ordnar sig alltid. Med en familj på sex så är vardagen ganska full av aktiviteter så för oss är söndagarna nödvändiga och det bästa sättert att ladda batterierna på. Nu är vi redo för en ny vecka med allt vad det innebär. Bring it on!

Svinhugg och städning

Min senaste bok som jag läst är Svinhugg av Marianne Cederwall. En debutroman som jag tycker har det där lilla extra. En spännande icke förutsägbar historia om hämnd och vänskap. Mycket läsvärd och spännande tycker jag.

Idag var jag tvungen att ta tag i städningen. Allt syns ju när solen kommer fram. När det är färdigt känner jag mig alltid så nöjd. Det luktar rent och gott. Nu väntar middag med vänner och melodifestival.

En lyckad dag

Min dag har tillbringats vid datorn. Jag har skrivit på min bok nästan hela dagen. Vilken lycka. Det är inte varje dag som jag kan skriva så intensivt under en hel dag. Det börjar kännas som om den snart är klar nu. Min bok. Det är så spännande och jag längtar efter att få skicka iväg det färdiga resultatet. Jag kan inte ens förklara det jag känner när jag får skriva. Det är som ett lyckopiller. Det är som om allt faller på plats. Som om jag hittat min plats i livet. Sedan kan jag bara hoppas att någon vill läsa vad jag skrivit. Men när jag skriver spelar det faktiskt ingen roll för glädjen det ger mig att skriva är viktigare än allt annat.

Nu ska barnen få sitt av sin omåttligt lyckliga mamma och vi ska ha en riktigt härlig fredagskväll tillsammans.

Fuskbyggarna

Jag är helt chockad! Hur otroligt fräcka människor kan vara. Tänk att man kan börja gråta av ett "husrenoveringsprogram". Man kan ju inte annat än att känna för dessa olycksföljda människor som blivit så lurade. Att leva med skulder upp över öronen och i ett hus som inte fungerar eller som till och med är hälsovådligt eller rent av livsfarligt. Hur deras drömmar krossats av samvetslösa individer. Det är skandal. Det verkar nästan omöjligt att få ordning på det också. En ond cirkel som tär på både familjeliv och ekonomi. Heder åt Martin Timell och Lennart Ekdal som gör det här programmet och ger dessa människor och andra i samma situation nytt hopp. Synliggör fuskarna och gör det, om inte omöjligt så iallafall svårare för dem att fortsätta sitt bedrägeri. Samtidigt kan alla andra som ska renovera lära sig hur man undviker dessa fuskare och slippa komma i samma situation.

Favoritprogram

Jag tycker att det är underbart att titta på alla typer av program där människor sitter och pratar med varandra. Kattis & Co, Efter tio, Teatersupén, Sommarpratarna, och Stjärnorna på slottet. Det är en sådan märklig känsla att sitta och höra på några mer eller mindre kända personers konversation. Det känns som en blandning mellan att tjuvlyssna och att faktiskt vara med.

Det är intressant hur ens uppfattning om kändisar kan ändras totalt när man får höra dem sitta och diskutera i avslappnad miljö om ditt och datt. En del blir en positiv upplevelse medan andra blir tvärtom. De flesta överraskar faktiskt på ett positivt sätt. Ofta tycker jag att de tar upp intressanta ämnen och blandningen av kändisar gör att det blir väldigt spännande tycker jag. Jag blir ganska förvånad över hur snabbt de öppnar sig inför människor de kanske inte ens känner och pratar om djupa och väldigt svåra saker. Jag tycker att man får höra viktiga och väldigt kloka saker som man kan ha nytta av själv i livet.

När det gäller Stjärnorna på slottet så gillar jag hela idén. Jag tänker helt fräckt sno den. När mina barn blir äldre så ska jag göra precis så tillsammans med mina vänner. Jag tycker att det är helt underbart. Man umgås på ett helt fantastiskt sätt och styr en hel dag var. Jag tycker att det är ett helt perfekt sätt att umgås på och att komma ännu närmare sina vänner. Jag längtar redan.

Roliga tidningsrubriker

Att skriva som man tänker är kanske inte alltid det bästa, man kan fundera vad dessa tänkte??

Sydsvenska Dagbladet:
Våldtäktsman dömd till 2 år i Eslöv
(Fy för att tillbringa 2 år i Eslöv!)

21-åringen anhölls misstänkt för grov stöld av åklagare.
(Åklagare är hett eftertraktade på Svarta börsen har jag hört!)

Nordvästra Skånes Tidningar:
Mannen dog medan kvinnan avled.
(Och skillnaden är...?!)

Örebrokuriren:
Gynekolog hittade knarkgömma.
(Var undrar man genast?!)

Svenska Dagbladet:
Färre gökar i södra Sverige.
(Vilket låter märkligt med tanke på hur många barn som fötts hittills i år!)

Ingen av de omkomna hade livshotande skador
(Istället dog de av...??)

Uppsala Nya Tidning:
Högsta Domstolen prövar manlig omskärelse.
(Tur att man inte är man och anställd där ....)

Bergslagsposten:
Inga spår efter skidåkare.
(Han måste ha flugit fram)

Huset som brann ned till grunden blev totalförstört.
(Nähä....?)

Ölandsbladet:
Mindre poliser till Borgholm.
(Vad är maxlängden?)

Helsingborgs Dagblad:
Vi skriver alt dåligare.
(Det jör vi vel inte!)

Dagens Nyheter:
Audis dieselversion av A8 imponerar med sin låga bensinförbrukning.
(Inte undra på!!)

Expressen:
Svältdöd blir vardagsmat.
(Vad blir då festmat?)

Dagen:
Lam pojke bortsprungen.
(Hur lam var han sa du?)

Aftonbladet:
Arbetslösa har rätt till dagisplats.
(Då är de ju åtminstone sysselsatta!)

Polisen grep torsk i fiskhamnen.
(Var hittar man annars torsk?)

Storgråtande bedyrade den 30-åriga porrstjärnan sin oskuld.
(Yeah right!)

Östersundsposten:
Krockade med älg på motorcykel.
(Åker älgar motorcykel...?)

Metro:
Yrkesmördare misstänkt för mord.
(Vadå, han gjorde ju bara sitt jobb!!)

Tre greps för våldtäkt på Finlandsfärja.
(Hur stor är sannolikheten att det finns TRE män som tänder på
Finlandsfärjor??

Vårkänsla

Den här kom hem till mig från Smultrongården och den ger mig härliga vårkänslor. Jag kan riktigt se mig själv strutta omkring på stan i den. Glad och lycklig över att det äntligen är vår.

Snart, snart är det ljusgrönt ute igen. Solen kommer att skina och blommorna kryper upp så ståtliga och vackra i regnbågens alla färger. Barnen slipper att ha så mycket kläder på sig att de knappt kan gå. Det är frihet. Att röra sig fritt igen. Slippa en kropp som kryper ihop för att skydda sig mot kylan. Kroppen spritter av glädje i värmen från solen. Tårna nuddar det varma gräset och hela kroppen ryser av den härliga känslan. Jag blundar och jag är redan där.

Lev i nuet

Jag såg ett inspelat program med en intervjuv med Lisa Niemi, Patrick Swayze´s fru, numera änka efter hans död i cancer 2009. De träffades när hon var femton och han nitton år. De skrev en bok tillsammans innan han dog och man fick höra honom läsa stycken ur den boken. Han beskriver deras kärlek på ett så vackert och varmt sätt. Från den dagen de träffades så fanns det ingen annan väg för dem än att vara tillsammans. De hörde ihop. Deras hjärtan och själar var sammanflätade för evigt.

Ja, jag tror på evig kärlek. Men precis som Lisa Niemi sa så är det hårt jobb att hålla ihop även om man hör ihop. Med kärlek och respekt för varandra så löser man sina problem efter hand som de dyker upp. Lisa och Patrick separerade i ett år när han hade alkoholproblem. Men kärleken och viljan var så stark att de lyckades ta sig igenom det också. På frågan om vad hon skulle gjort annorlunda om hon vetat vad som skulle hända sa hon att hon skulle ha struntat i alla små oviktiga bråk som de slösat tid på. Vad hon lärt sig är att leva nu och hela tiden för man vet inte hur lång tid man har på sig. Livet kan förändras i ett enda hjärtslag. På ett ögonblick kan livet förändras för evigt och det finns inte längre ett sedan.

Jag vet hur lätt det är att säga och hur svårt det kan vara att göra det. Men om man försöker att tänka på det då och då så kanske man iallafall kan våga lite mer, ta livet lite mindre på allvar och våga göra det man drömmer om.

Längtar

Just idag, just nu, längtar jag intensivt tillbaka till Mallorca. Det har varit grått, kallt och blåsigt här idag. Jag vill bara tillbaka. Blunda och förflytta mig till en behagligare plats. Härliga Mallorca.

Men till skillnad från vad många tror så har jag lärt mig, under året på Mallorca och sedan vi kom hem, att det inte bara är klimatet jag tycker så mycket om där. Det är så mycket mer. Sättet att leva. Avslappnat, lite manana passar mig. Att leva hela året utan att krypa in i idé i flera månader. Jag är mer levande och närvarande där. Människorna där ler mer. Hälsar på varandra mer. Jag känner mig som en spanjor som föddes i fel land. Jag känner mig hemma där och min själ är lycklig där.