Brainfreeze

fast inte av kyla, utan av ett överfullt schema. Just nu talar maken, som har full koll på vår googlekalender, om för mig var och när jag ska vara någonstans. Det är utan tveksamhet den mest hektiska vår/sommar jag någonsin har upplevt och jag har egentligen inte tid att skriva här alls, småsönerna ska lägga sig efter en picknick med dotterns klass. Så det blir helt enkelt over and out för idag, med lite skön pausmusik.

En härlig dag

precis en sådan man önskar sig i slutet av maj.

Jag har bara haft det skönt och avkopplande på förmiddagen, plus lite strykning framför tv:n. Sedan gick vi en promenad och åt lunchmackan vid havet. Och ett glas vitt vin för de vuxna.

Nu har jag dessutom redigerat det sista kapitlet i manus nummer två. Och så har jag petat lite med utseendet, det är också viktigt. Jag har lite petande kvar innan jag är nöjd, men det är bara småsaker kvar nu.

Dagens redigeringsmusik som ingår i mitt soundtrack till manus nummer två är, Sweet Dreams med Eurythmics.

Det bästa jobb man kan ha

det har jag. Dessutom är det den bästa årstiden just nu. Älskar mitt liv!

Petandet har pågått även denna dag och jag gillar det faktiskt. Men tänk om jag skulle kunna skicka det under helgen. Hua och yay på samma gång!

Nu är det helg (vilket inte innebär att jag inte kommer att jobba med mina manus) och familjen väntar på mig för att bjuda på fördrink. Inte illa alls. Och så måste vi dansa. Dance like nobodys watching och ta inte dig själv på för stort allvar. Nu kör vi igång en riktigt härlig helg!

Vårlycka

vår lycka!

 
Jag tog min första promenad sedan i måndags kväll. Det gjorde jag med familjen. Vi tog oss till en liten helt underbar magnoliapark inte så långt från oss. Orken är inte alls vad den var för bara en vecka sedan, men wow, det var så värt det.

Fotograferande dottern fick nog många tjusiga bilder med sig hem. En äkta fotograf ser det andra inte ser. Precis som författare.

Vi passerade också magnifika tulpaner.

Träden är helt gröna nu. Ljusgröna, krispiga, sköra kronor sträcker sig högt upp mot himlen.

Dagen, som inte heller denna innehöll något manusarbete alls, men innehöll så mycket annat. Fika med föräldrar, trädgårdsarbete, promenad, vila och bokläsning. Hostan finns fortfarande kvar, om än i mycket försvagad form. I morgon ser jag fram emot att få sjunka in i mitt manus igen.

Sköna maj välkommen

till vår bygd igen.



Igår hade vi fest med goda vänner, mycket trevligt, så idag tog jag därför helt och hållet ledigt. Det var underbart väder så vi åt frukost utomhus och sedan satt jag länge och njöt i solen. Barnen var utomhus och lekte hela förmiddagen, fantastiskt! Sedan tog vi en promenad ner till havet och tog lunchen med oss. Salami/brie frallor och lite vitt vin till föräldrarna.

Nu ett kort inlägg, sedan blir det film, Berättelsen om Pi. Jag har läst boken och älskade den, men jag måste erkänna att jag har undrat hur det är möjligt att göra film av den fantastiska historien, nu får jag snart veta hur det gick. Jag har sett fram emot att se den länge nu, så det är väldigt spännande.

Lyxiga dagar

är min typ av dagar. Maken och jag åt lunch vid havet, medan min mamma hämtade småkillarna på skolan. En lyx som jag inte är särskilt bortskämd med. Underbar torsk och färskpotatis med kapris avrundat med en sagolik chokladtryffel. Så ljuvligt gott. Utsikten var fantastisk även om den skulle varit ännu bättre i sol.

Sedan passade jag på att handla lite nya barnkläder (barnen verkar växa i samma fart som naturen gör just nu)  under tiden som maken hämtade småkillarna, sedan blev jag upphämtad i bil. Mer lyx. 

Och inte nog med det så hann jag jobba vidare med att fortsätta lägga in det som dottern har korrläst och jag kan inte låta bli att le när jag tänker på hur duktig hon är, hon är trots allt bara 12 år, snart 13. Nu har jag fått upp ett glas vin och där nere håller de på att laga mat. Superlyx!

Dessutom är det fredag, underbart. Det betyder särskilt en sak hos mig, dags att dansa. Nu kör vi igång en helt fantastisk vårhelg fylld av färger.

Är det våren

som får sinnet att vandra. Jag har bara levt idag och har inte gjort mycket alls av värde. Förutom tränat. Och utomhus är det ett fyrverkeri av färger som tar över världen igen.

Magnolian i en trädgård en bit bort är nu helt utslagen och fantastiskt vacker.

När jag hämtade lillkillen på skolan gick jag förbi blomsteraffären och fick med mig den här hem. Så söt att jag inte kunde motstå den.

I morgon måste jag fortsätta med mitt manus. Under tiden som jag tränade så kom det till mig några saker som ska in. Och så tittar jag efterhand på dotterns tankar runt manuset och lägger in sådant som behöver ändras.

Prinsessan Stella på ärten verkar må ganska bra på dynorna som ligger inne under natten. Mysigt!

Nu sitter vi ute så fort vi bara får tillfälle och upplever hur naturen förändras, känner de fantastiska dofterna av vår och njuter av den sol och värme som våra kroppar längtat efter så länge.

I´m back

yay! Vi fick tillbaka nätuppkopplingen i eftermiddags efter att det oavsiktligt blivit avstängt av Telia. Vilken pärs det var att inte ha tillgång till nätet. Under tiden har det hänt massor ute. Magnolian har börjat slå ut och den här finns i en trädgård nära mig. Vår egen ser ut att dröja ännu lite till innan vi får se den i blom.

Vitsipporna har slagit ut. Helt underbart!

 Jag tog med mig några hem för att få njuta extra mycket.

Och så har jobbat vidare med manus nummer två en stund. Dottern har börjat korrläsa, hon är ju riktigt duktig så henne kommer jag att ha mycket hjälp av även i fortsättningen. Toppen!

Vi fick övernattande gäster igår och de åkte vidare idag. Kul med spontanbesök. Men nu åter till verkligheten och till nätet, så mycket som behöver surfas, så lite tid! : )

Beautiful life

det finns bara ett sätt att beskriva saker på just nu och det är precis så. It´s a beautiful life.

Min egen namnsdag ska firas med årets första grillning, helt underbart!

Precis så fantastiskt som det känns att ha legat och solat i linne för allra första gången i år. Ljuvligt!

Och rosorna vi fick i fredags lyser lika klara som solen gör utanför.

Och så ska jag gå på releasefest igen, jag känner mig så hedrad. Det är fantastiskt duktiga och gulliga Susanne Boll som firar släppet av sin bok Det enda rätta. Det ska bli så roligt att träffa en massa bloggvänner igen. Och Susanne själv förstås.

Det går liksom inte att vara annat än lycklig just nu.

En solgul dag

både skön och avkopplande efter gårdagens fest, som var fantastiskt trevlig, var precis vad jag behövde.

Jag sov länge eftersom det kändes som jag sovit för lite under en tid. Sedan hade bästa maken ordnat fin frukost och städat undan efter gårdagen. Det såg mest ut som ett slagfält när vi la oss i natt. Det gjorde mig glad. Vi åt frukosten utomhus och känslan av att allt börjar om nu är så härlig. Allt känns möjligt!

Orden däremot fick vänta ännu en stund. Ibland är det så och kanske är det precis som det ska vara. Om man inte lever livet har man ju inget att skriva om. Det är vår och en ny känsla tar vid efter en lång vinter, en känsla som kräver att livet levs utomhus igen och där man får njuta ohämmat av allt det underbara.

Inte den bästa dagen ever

tyvärr, på grund av saker som jag inte kan göra något åt just nu, men gärna skulle vilja.

Nåja, det man inte kan göra något åt får man väl lägga åt sidan tills vidare, hur jobbigt det än känns.

Så nu kör vi vidare, full fart framåt. Jag har kommit igenom fyrtio sidor av att lägga in redigeringen av manus nummer två i dokumentet. Det finns lite ny dialog, som jag hoppas fungerar trots att mina tankar har vandrat en del. Och så fortsätter jag att njuta av det strålande vädret, det är något att glädjas mycket åt.

Skrivinspiration behövs alltid. I dag handlar det om att levandegöra sina karaktär. Intressant och väldigt viktigt. Jag måste nog säga att det som sägs fungerar väldigt bra i båda mina manus. De förändras en hel del under berättelsens gång.

Vilken ljuvlig tid

det är just nu. Idag var det så varmt att jag blev helt svettig på ryggen när jag hämtade småkillarna i skolan, trots att jag bara hade en täckväst på mig. Helt underbart. Snart ser det ut så här i vårt magnoliaträd.

Det ser jag väldigt mycket fram emot.

Redigeringen av manus nummer två fortsätter, om än inte i den takt jag önskade idag. Fast jag är glad om det bara går framåt. Sedan har jag den nya berättelsen i bakhuvudet som börjar pocka på att få komma ut, jag vill så förtvivlat gärna börja med den, men jag måste avsluta de två jag håller på med redan. Även manus nummer två ska få en snabb redigering innan det ska få ge sig iväg på äventyr igen. Det är mycket nu och jag älskar det.

Skrivinspirationen idag handlar om slutet på berättelsen. Här är ett tips värt att tänka på och något som jag själv aldrig funderat över. Snabba kapitel och korta meningar ju närmare slutet man kommer. Fast det kanske fungerar bäst i en spänningsroman.

Äntligen

har vårkänslorna kommit på riktigt. Idag har vi städat altanen och så åt vi lunch där.  Vi tog en promenad och det riktigt spritter i kroppen av känslan som finns runt omkring oss nu.

Prinsessan Stella var utomhus i koppel för allra första gången, jag tror det blev en känsla av skräckblandad förtjusning för henne.

Dessutom har jag läst igenom hela manus nummer två och i morgon ska jag lägga in ändringarna som jag gjort. Det känns riktigt härligt. Varje steg framåt är en framgång värd att fira. Så det tänker jag göra.

Här utspelar sig slutscenen i mitt andra manus. Hur och varför hoppas jag att ni snart får veta! : )

Dagens skrivinspiration handlar om att ge liv åt sina karaktärer. Det är ett mycket spännande och viktigt ämne.

Redigeringskoma

idag! Jag var så helt inne i mitt manus och musiken i hörlurarna att jag ryckte till när nästyngstingen kom med ett glas rosévin från käre maken för att fira våren med. Ja, det gäller att passa på eftersom det är snöstorm på väg hit. Hua!

Var våren tog vägen verkar det inte vara någon som vet! Fast jag njuter fullt ut av min redigering så just nu gör det mig ingenting.

Dagens redigeringsmusik är Hurts Exile. Älskar den. Här med favoriten Help.

Mer shopping och mer redigering

men för mycket snö. Igen! Var tog våren vägen?

Så blev det vinter igen, det var inte vad jag önskade mig! Fast barnen har roligt i snön ännu en gång. Själv kurar jag in mig inomhus och redigerar. Inte illa det heller, inte illa alls. Jag läser lektörsutlåtanden ännu en gång och försöker lösa gåtorna som är mina manus. Jag blir lite förvirrad ibland men mest blir jag så lycklig och glad.

Shoppingen bestod i en blus från Odd Molly som jag tycker är så söt.

Nu får shoppandet vila en stund. Jag behöver pengarna till annat. Redigerandet går bra och det är så roligt att gå igenom texten ännu en gång.

Dagens författarinspiration, det finns hur många sätt som helst att skriva på och alla är rätt!

En råkall men solig lördag

fick vi erfara när vi tog en promenad idag.

Annars händer det inte mycket alls. Snart är det dags för finalen i Melodifestivalen och den ser vi tillsammans med min mamma och pappa efter att vi ätit tacos. En skön lördag helt enkelt!

Skriv om det du vet och vårtecken

en helt fantastisk solig och härlig dag.

Krokusen och snödropparna kämpar sig upp i vårsolen. Så underbart!

Så var det då skriv om det du vet igen. Jag tror att det är ett otroligt misstolkat begrepp som kräver lite extra eftertanke och jag tror fortfarande att det är det bästa tipset för att skriva en bra bok. Varför jag tror det ska jag förklara med hjälp av Nathan Englander som beskriver begreppet "write what you know" precis på det sätt som jag tolkar det :
  

För mig handlar det alltid om att omvandla alla de starka känslor man någonsin känt någon gång i livet, för att sedan använda dem i alla typer av berättelser. Självklart ska man inte behöva ha upplevt allt man skriver om, för mig handlar det istället om att använda det jag har upplevt och känt i mitt liv i helt nya påhittade sammanhang i mina manus. Det vill säga alla de fantasivärldar som vi som skriver hittar på, men ändå måste ha en väldigt djup känsla för. Det är vad "write what you know" betyder för mig.

Yay!!

Äntligen är jag igenom! Högläsningen på vår altan, som egentligen mest var viskläsning, är färdig. Nu ska bara alla ändringar och förbättringar in i dokumentet också. Vilken tur jag har som kan sitta på altanen i solen och redigera. Underbart! Fast nu vill jag vidare. Jobba med mitt andra manus som också det ska redigeras.

Jag känner mig så upplyft av våren och värmen och måste därför dela med mig av min egen framtidstro, för vi är många som kämpar. Skriver och tror och hoppas. Blir nedslagna och slutar ibland att tro på oss själva. Men det får vi inte göra, för vi vill skriva och vi vill att någon ska läsa och tycka om det vi skriver. Och plötsligt händer det... Jag känner det på mig, Change is gona come med Olly Murs.

Vilken ljuvlig

dopdag hon fick, lilla prinsessan Estelle.

Hur cool var hon inte under hela ceremonin. Vilket exemplariskt barn. Fast snäll, som sas på tv, nej det tycker jag är fel ordval, snälla är alla barn. Harmonisk och trygg däremot stämmer väl bättre. Det är svårt att vara något annat med så fina föräldrar. Det värmer hjärtat att se deras närhet och kärlek i den lilla familjen.

Själv njuter jag lika mycket av mitt eget liv. Våren, värmen, alla färger och dofter gör verkligen gott i själen. Att sniffa på syren gör mig lyrisk. Syrenen är en av mina absoluta favoritblommor. Synd att den blommar under en så kort tid.

Nu ska jag ut i solen och fortsätta läsa högt ur mitt första manus.

Bilden från dopet är lånad från Aftonbladets hemsida.

Ännu en

fantastisk dag! Att jobba med manus just nu känns inte helt lätt när det är så sagolikt vackert utomhus.

Fast jag vet ju att jag måste, att jag vill det. Och ändå tillåter jag mig själv att bara njuta av allt det nya underbara en stund. Lite inspiration om skrivande kan jag ändå ta till mig. Jag läser tidningen Skriva ute i solstolen. Inte fel alls. Sedan såg jag på Elisabeth Gilbert som talar på TED talks i går kväll. Det var fantastiskt att lyssna på. Ett nytt sätt att se på skrivandet, om man vill. En förklaring till ordet geni och hur man kan använda ett eget geni till sin fördel. Jag vill inte vara någon lidande författare, jag vill njuta av livet och jag vill skriva. Och det är verkligen en njutning att skriva, det är bara tiden som saknas ibland. Eller det kanske är så att det finns för mycket saker jag vill göra samtidigt. Men jag ska ska låta min njutningsfulla skrivarvärld få ta plats igen, så fort jag har mättat mig en aning med allt som finns utanför mitt hus och mitt i naturen. Sedan ska jag jobba tillsammans med mitt eget geni och försöka fortsätta skapa något riktigt bra. Jag ska inte vara rädd, jag ska bara göra mitt jobb. Olé!

Så här kommer Elisabeth Gilbert med A new way to think about creativity. Jag tycker att det är mycket inspirerande.