.

.

torsdag 7 februari 2013

Den tunga väntan

känns oändlig, fast den precis har börjat.


Precis som det ska vara när man hoppas på något riktigt bra!

Under tiden lever vi i den här underliga vardagen som är fylld av förkylning. Jag och dottern håller fortfarande ställningarna (peppar, peppar. . .). Fast det går åt rätt håll och det är full fart här hemma mellan hostningar och nysningar. Jag har nätshoppat en del spännande saker i dag, det är alltid lika roligt! Lite för lätt men så otroligt tillfredsställande på något härligt märkligt sätt. Jag har jobbat en stund med mitt manus också. Det är alltid lika underbart!

I dag bjuder jag på tankar runt om det går att lära sig skriva. Intressant! Vad tror ni?

10 kommentarer:

  1. Det känns hoppfullt. Allt...

    Ha en trevlig och förhoppningsvis också förkylningsfri helg! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Allt är hoppfullt, so far! :)

      Radera
  2. Puh... ja denna period av förkylningar och influensa tar på krafterna! Nu är jag tillbaka med min manusresa igen och inspireras av ditt driv och mod att aldrig ge upp om dina manus. Jag hoppas verkligen att du någon gång får hålla din bok i handen. Jag ska också försöka göra ett ärligt försök nu...Håll ögonen öppna för ev författardagar i vår så att vi kan åka! Stor kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad kan man göra, det är bara att kämpa vidare! Måste man skriva så måste man : ) Lycka till med ditt manus! Vi håller ögonen öppna efter författardagar för vi måste åka på dem. Kram!

      Radera
  3. Skrev precis psalmen "Vila i din väntan".

    PeppKRAM Anna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för pepp! Vila i din väntan, mycket vackert!
      Kramar!

      Radera
  4. Den som väntar på något gott...
    Ska absolut titta på det där klippet senare (sitter på lektion nu...; )) för det känns som det är det jag håller på med. Lär mig skriva alltså!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis, den som väntar på något gott. . .! Hoppas du gillar klippet. Att skriva är ett ständigt lärande : )

      Radera
  5. no rules! det gillar jag för det är precis så det är. Visst man måste ha ett visst skelett men för övrigt är det din story, dina kararktärer, allt är ditt och det är underbart :)

    SvaraRadera
  6. No rules är egentligen den viktigaste regeln. Jag tror att det är viktigast att vara sann mot sin egen berättelse, det är ingen annan än du som vet hur den är tänkt att berättas : )

    SvaraRadera