Gifter i kroppen

är definitivt inget man vill ha. Min vana trogen kan jag inte låta bli att googla saker som dyker upp i mitt liv. Nu har jag googlat rotfyllning. Hua! Det känns inte bra alls eller rättare sagt, bättre veta innan man gjort den än efter, eftersom all rotfyllningsmaterial är giftig och kan skada vår kropp.

Tandvårdsskadeförbundet skriver bland annat såhär på sin hemsida:

Något rotfyllningspreparat som oreserverat skulle kunna accepteras ur toxikologisk synpunkt finns inte. Under sådana förhållanden är det frågan om inte alla rotfyllningar innebär en avsevärd risk för biverkningar och att en död tand i första hand bör bort om den inte är alldeles väsentlig för utseende eller tuggfunktion. I och med att nerven är avdödad erhåller man inga smärtsamma varningssignaler om att något är galet när metaller, andra giftiga ämnen eller bakterier börjar orsaka skador.

I en annan artikel, som finns här, blir jag ännu mer rädd.:

Utgör rotfyllda tänder en hälsorisk?
Karin Öckert, tandläkare:
Av de nedan relaterade fallen kan vi lära
• att rotfyllda tänder kan ge upphov till svåra kroniska hälsoproblem;
• att orsaken till ett hälsoproblem kan sitta någon annanstans än där symtomen uppträder;
• att patienter måste få olika odontologisk behandling beroende på kvaliteten på deras immunförsvar;
• att det krävs ett ökat samarbete och kunskapsutbyte mellan tandläkare och läkare;
• att det finns äldre forskning och kunskap som gått förlorad

I samma artikel står följande:

Eftersom immunförsvaret reduceras med åren ansåg Weston Price att rotfyllda tänder bör extraheras på personer i grupp 2 vid 45 års ålder och i grupp 1 vid 55 år för att reducera risken för påverkan av allmänhälsan. Det kan förefalla litet väl drastiskt men bör inte sunt medicinskt förnufttänkande reagera mot en terapi som innebär att vi låter avitala organ sitta kvar i kroppen? Döda organ är alltid bärare av mikroorganismer. På den kända Paracelsuskliniken i Schweiz, där läkarna specialiserat sig på behandling av cancer med mer biologiska metoder än strålning och cellgift, är en av de första åtgärderna att extrahera alla rotfyllda tänder. En naprapat i Göteborg med mycket lång klinisk erfarenhet, som specialiserat sig på sambandet mellan infektioner i munhålan och allmän hälsa, uppger att enligt hans erfarenhet kan 90 av 100 fall med ortopediska problem botas av tandläkare. Tänk om han har rätt!.

Individer i grupp 1 är sådana med starkt immunförsvar och grupp 2 har ett något svagare immunförsvar. I artikeln beskriver man flera fall av olika sjukdomar, som försvinner helt när en eller flera rotfyllda tänder tas bort. Min tanke efter all denna information blir denna. Om jag hade bröstcancer skulle jag inte fundera en sekund på att operera bort mitt/mina bröst. Varför skulle jag då ens fundera på en tand som inte ens syns? Varför ska jag utsätta min kropp för onödigt gift som skulle kunna skapa sjukdomar som är mycket allvarliga? Och varför får man inte veta det här så att man själv har möjlighet att bedöma risk mot vinst och om man överhuvudtaget vill utsätta sin kropp för onödiga gifter?

Hur skulle ni tänka runt detta?