Mina kära svärföräldrar har passerat oss på vägen från Uppsala till Lund och har ätit middag med oss ikväll. Sådant gör att vardagen byts ut mot en härlig helgkänsla. De kommer tillbaka på lördag och då stannar de till måndag. Vad lite som behövs för att vardagsmönstret ska brytas.
Däremot har jag inte hunnit redigera något idag. Det är synd för jag har många tankar runt det. Fast i morgon är en annan vardag. Jag hann i alla fall ta min dagliga promenad och under den så såg jag en flyttbil till vilken de bar ut möbler. Det triggade igång fantasin till en helt ny berättelse. En väldigt spännande idé som också innehåller min allra första manliga huvudkaraktär. Jag tror att han heter John, precis som min morfar. Det innebär att det är en viktigt berättelse att berätta, eftersom min morfar betydde väldigt mycket för mig.
Det jobbiga är bara att man lämnas med en härlig känsla av kreativitet som spritter inuti, samtidigt som man blir så frustrerad. Hur ska jag hinna skriva ner alla fantastiska berättelser som dyker upp i mitt sinne. En dag i taget, en berättelse i sänder. Så får det bli. Det får vara gott nog.
Kanske får den nya berättelsen heta "Han bor inte här längre". Vem vet?
.jpg)
Vad kul med lite sällskap :) Bara så där :)
SvaraRaderaMycket trevligt! : )
RaderaMan borde skriva ner alla de där idéerna som dyker upp, hur små de än är. Gör du det? Inte jag, jag tror att jag ska komma ihåg allt...
SvaraRaderaJag skriver ner alla idéer numera, för jag kom ganska snart på att jag inte alls kommer ihåg dem som så bra som jag trodde att jag skulle göra. Fast ibland så kan jag inte komma ihåg hur jag tänkte när jag läser det jag skrivit ner : )
SvaraRaderaVisst är det kul när idéer bara poppar upp så där, helt utan förvarning. Det är bara att gilla läget. Fundera på den en tid, om den fortfarande känns lika angelägen när du är klar med den/de andra kan du ju ta dig an den. Tid är en bra mätare för om en idé är värd att lägga all den där tiden på, tycker jag. Glömmer man bort den efter någon/några veckor, ja då var det kanske inte så mycket att satsa på. Om den däremot fortfarande ligger där och skaver, om man till och med utvecklat den i huvudet under tiden...
SvaraRaderaDet är jättekul men också frustrerande, för man vill ju skriva dem alla på en gång och det går ju inte. Fast det kanske är så att det mognar en aning med tiden.
RaderaJa, visst är det frustrerande när man vill blogga och skriva men inte får tiden att räcka till. Jag försöker gilla läget, men det är lite svårt...
SvaraRaderaMycket frustrerande. Man vill göra så mycket, men man har ju tyvärr inte tiden för allt. I alla fall inte på en gång.
RaderaÅh vad spännande! Det gäller att njuta när kreativiteten flödar. Själv är jag dålig på att anteckna idéer. Anledningen är att jag inte har skaffat mig någon bra anteckningsbok för det än.
SvaraRaderaDet är ju så spännande med alla kreativa tankar och idéer. Jag antecknar alltid numera, annars skulle jag inte minnas alla härliga idéer alls. Fast ibland kan jag inte tyda mina anteckningar som skrivits ner i en hast när kreativiteten sprudlat. Det behövs ingen särskild anteckningsbok, jag kladdar ner allt i ett vanligt block. Sedan när idén ska utvecklas kan man ha en trevligare anteckningsbok om man vill, tycker jag.
RaderaVad mysigt! Min morfar hette också John, ett väldigt fint namn.
SvaraRaderaVad kul! John är ett väldigt fint namn och min äldste son har det namnet som andranamn.
Radera