.

.

tisdag 31 augusti 2010

Följebrevet


Jag har varit mer orolig för hur jag ska kunna skriva ett följebrev än att kunna skriva boken. Det tog lång tid innan jag ens kunde börja skriva på det. Efter att jag läst andras vedermödor med följebrevet så var jag skräckslagen inför uppgiften. Hur fångar man uppmärksamheten hos någon som läst hur många följebrev som helst. Tänk om det är följebrevet som avgör om mitt manus blir läst. Svindlande tanke. Det måste bli lysande helt enkelt.

Nu har jag skrivit följebrevet och jag är riktigt nöjd. Jag hoppas att det kan fånga uppmärksamheten och göra förlaget nyfiken på boken. Är det läskigt att vara så nära nu? Jag får gigantiska fjärilar i magen bara av att tänka på det men det är trevligt läskigt. Förväntansfullt läskigt. Pirrigt läskigt. Härligt läskigt helt enkelt :D

18 kommentarer:

  1. Jättebra att du lägger tid och energi på detta!
    Om någon 'kan skriva' eller inte syns redan där.
    Följebrevet är en chans att briljera lite snyggt, inget att bäva inför.

    Mitt bästa tips: Skriv följebrevet som en baksidetext.
    You wanna 'WOW' them...

    SvaraRadera
  2. Iiiii....vad spännade detta är! Jag följer dramat!=)

    Kram
    Adela

    SvaraRadera
  3. Amanda:
    Det känns som det är viktigt. Det är ju den första skrivna text de ska läsa av mig.

    Jag använder redan flera av dina värdefulla tips. Jag har redan bakat in en baksidestext i mitt brev. Jag hoppas den lyckas med att "WOW" them.

    Tack för alla tips och dina uppmuntrande ord. De gör verkligen skillnad.

    SvaraRadera
  4. Adela:
    Och jag är så glad att ha någon med mig på min resa :D
    Kram!

    Åsa:
    Tack för uppmuntran, den är alltid välkommen :)

    SvaraRadera
  5. Hu ja, det är verkligen ett viktigt moment tycker jag att få till ett bra följebrev. Om inte brevet fångar deras intresse, då gör nog inte manuset det heller. Brr... det kan skrämma mig lite. Därför redigerar jag följebrevet då och då också för att få det perfekt. ;)

    Börjar det bli dags för dig snart med inskick?

    Kram

    SvaraRadera
  6. Nina:
    Det känns så viktigt med följebrevet att det nog är svårt att bli riktigt nöjd. Det ska ju färga deras åsikt om vem jag är och fånga deras intresse tillräkligt för att vilja läsa mitt manus. Tufft!

    Det närmar sig med stormsteg. Jag gör förhoppningsvis min sista redigering just nu :)
    Kram!

    SvaraRadera
  7. wiiiiii vad roligt och SÅ spännande!!! Jag hejar på dig!!!! Kram

    SvaraRadera
  8. Kör hårt, det kommer att gå strålande. Det finns bara en väg just nu och det är framåt!

    SvaraRadera
  9. Anneli, med ditt engagemang kommer det att gå lysande. Lycka till!

    SvaraRadera
  10. Hej vännen!

    Jag är helt övertygad om att det kommer att gå lysande. Du har skrivit en hel bok och lagt ner mycket tid och möda på redigering, då är jag hlet övertygad om att ditt brev kommer att vara precis lika bra. :)

    Jag håller tummarna stenhårt Anneli! :) Lycka till! :)

    Kram Lotta

    SvaraRadera
  11. Sanni:
    Tack för att du hejar på, det värmer otroligt mycket :)
    Kram!

    Trolligt:
    Tack! Jag hoppas du har rätt :)

    Jenny:
    Tack, det känns helt underbart att ha någon som tror på mig :)

    Lotta:
    Tack, det värmer verkligen!

    Det har varit ett en helt fantastiskt att skriva den här boken, en tid som nu börjar gå mot sitt slut. Följebrevet känns som ett slags avslut. Nu är det bara resten kvar :)

    Kram!

    SvaraRadera
  12. Här finns en jättebra insider-artikel om hur förlagens manusgrupper jobbar och tänker:
    http://www.svb.se/nyheter/tema-manus-h%C3%A4r-sorteras-f%C3%B6rfattardr%C3%B6mmar

    SvaraRadera
  13. Stort och smått:
    Superkul och superläskigt :)

    Amanda:
    Tack! Där fanns många tips och en chans att läsa om hur de tänker på förlagen. Det ska bli spännade (eller inte) att se hur mitt manus bedöms :)

    SvaraRadera
  14. Att tänka att man skriver en baksidestext är ett bra tips. Men hur mycket berättar ni om er själva och era framtida ambitioner?

    SvaraRadera
  15. Annika:
    Jag har skrivit lite kort om hur och varför jag började skriva, kort om vem jag är och en baksidestext. Jag avslutar med att jag börjat skriva på mitt andra manus. Jag tror att följebrevet måste spegla den man är och det sätt man skriver på.
    Hur tänker du?

    SvaraRadera
  16. Jag tänker nog också att man bör hålla informationen om vem man är väldigt kortfattad om man inte har något väldigt speciellt att berätta. Om man har varit med om något unikt kanske det är bra att ta med det om den skulle kunna användas i en framtida marknadsföring.

    SvaraRadera