.

.

fredag 20 augusti 2010

Jag längtar


Jag längtar verkligen efter att få skriva igen. Det är bara det att det ligger något i vägen. Jag känner ett hinder som inte vill flytta på sig. Varför sätter jag mig inte bara ner och skriver? Varför dyker det upp så många andra måsten hela tiden och varför låter jag dem ta så stor plats? Var finns svaren? Att skriva är det absolut roligaste jag vet. Att kalla det passion är en underdrift. När jag skriver flyter jag i väg i ett helt annat universum. Jag blir varm, upprymd och känner mig berusad. Berusad på ord. Det borde vara lätt. Att bara sätta sig ner och göra precis det som gör mig lycklig. Mota bort vardagen som gör mig vemodig. Bara skriva. Varför kommer jag inte förbi hindret och hur tar jag mig över? Det är så nära nu. Kanske är det just därför. En mental spärr. Jag vill bli fri. I morgon ska jag försöka ta mig igenom. Det måste gå. Det ska gå. I morgon ska jag banka på lyckans dörr. Kliva över alla hinder. Ta mig precis dit jag vill komma. Klart det går.

Bilden är lånad från nätet.

4 kommentarer:

  1. Du klarar det! Jag vet det. Heja!

    SvaraRadera
  2. Nina:
    Tack! Jag känner mig lyckligt lottad som numera har bloggvänner som uppmuntrar när det känns tungt. Ovärderligt!
    Kram!

    SvaraRadera
  3. Jag vet också att du klarar det, det kommer...när tiden är mogen...;)

    Kramar
    Adela

    SvaraRadera
  4. På nåt sätt känner jag igen det där. Jag brukade skriva en gång i tiden, jag älskade att skriva och gör det fortfarande...men sen...jag vette tusan vad som hände. Det gäller kanske att hitta den där inspirationen och tiden. Tiden är nog största problemet för mig. För trots att tiden finns ibland...så tänker iaf jag på annat som ska göras efter den tiden :) Och då blir jag streassad. Jag hoppas du får en spark i baken och sätter igång!!

    SvaraRadera