.

.

lördag 8 maj 2010

Nytt kapitel


En god berättares första egenskaper; förakt för sanningen och en djup respekt för det sannolika. Fritiof Nilsson Piraten

Jag vet inte varför jag gillar tanken på förakt för sanningen. Kanske för att jag inte tror på någon absolut sanning. Kanske är det för att jag vill hitta min egen sanning som är sannolik för mig. Jag vill leka med sanningen. Det är hela grejen med att skiva för mig. Jag gillar sanningen som kan böjas och bändas. Sanningen som finns i allt och ingenting. Sannolikheten att något är helt sant är ganska osannolik. Där någonstans finns jag. Iallafall just nu. För allt kan förändras när som helst. Det är att skriva. Att hitta nya oupptäckta världar. Förändra, göra om, skapa nytt. Jag älskar det och äntligen vet jag vad jag vill göra när jag blir stor.

Jag har kommit på ett nytt kapitel till min bok som jag nu måste sätta ord på. Därför kommer jag nu att uppslukas av min berättelse och försöka hitta alla de rätta orden som ska bygga upp den känsla som just nu bara finns i mitt huvud. Sannolikheten för att jag ska kunna transferera orden från huvudet till datorskärmen anser jag vara ganska stor. Självkänslan och till och med självförtroendet är på topp. Det är det verkligen inte alltid så det gäller att smida medan järnet är varmt så vi ses om ett kapitel

5 kommentarer:

  1. Vad kul Anneli!! Det är en härlig känsla när självkänslan och självförtroendet är på topp. Och jag håller med dig om det där med sanningen, jag tror inte heller på någon "absolut" sanning. Så här långt har livet lärt mig att den brukar vara rätt så individuell. ;)
    Kram!

    SvaraRadera
  2. Det där låter superbra, Anneli. Hugg för tusan!:)

    Kram Åsa

    SvaraRadera
  3. Vad härligt att vara i en tillvaro av inspiration och lust, av kreativitet. Njut, Anneli, njut!

    Lycka till med kapitlet!

    SvaraRadera
  4. Tack snälla ni för uppmuntrande tillrop!

    Kramar till er!

    SvaraRadera