måndag 10 maj 2010
Smart
Var bara tvungen att ha med den här lilla berättelsen.
En far gick förbi sin sons rum och förvånades över att se att det var så fint städat och att sängen var bäddad. Så fick han syn på ett kuvert som låg på kudden, adresserat till 'FAR'. Med onda aningar och nervösa händer öppnade han kuvertet och läste brevet från sin enda son:
Kära Far!
Det är med stor sorg jag måste skriva till dig. Jag var tvungen att sticka med min flickvän, för jag ville undgå en scen med Mor och dig. Jag vet att du och Mor fortfarande tar mig för ett barn, men Far, jag är alltså 17 år gammal och jag vet hur jag skall ta vara på mig själv.
Jag har funnit äkta kärlek tillsammans med Susanne, och hon är bara så söt. Men jag vet att du aldrig skulle vilja ha henne med på familjekort på grund av piercingarna, tatueringarna och hennes inte så fina kläder och för att hon är så mycket äldre än mig. Också för att hon har fem barn, varav hennes yngsta dotter är i min ålder.
Men det är inte bara förälskelse. Far, hon är gravid med tvillingar! Susanne säger att vi kommer att bli väldigt lyckliga tillsammans.
Susanne bor i en campingvagn ute i skogen, och hon har tillräckligt med ved för att hålla oss varma över vintern.
Vi delar så många drömmar om framtiden. Far, hon säger att hon ska köpa massa dataspel till mig. Susanne älskar barn. Alla hennes barn har olika pappor, men hon säger att med mig är det annorlunda. Far, jag vet att vi kommer att vara tillsammans för alltid. Susanne säger att jag är mycket mera man än de äldre killarna hon har varit tillsammans med. Är inte det sött?
Susanne har öppnat mina ögon för att hasch faktiskt inte är skadligt. Hon är en businesskvinna eftersom hon odlar sin egen hampa och säljer det för att försörja sin familj. Susanne är duktig med pengar; hon byter lite av sitt hasch till kokain och ecstasy med grannarna. De andra som bor i skogen är också företagsfolk.
Under tiden kommer vi att be om att vetenskapen finner en kur mot AIDS, så att Susanne kan få det bättre i framtiden.
Du skall inte vara bekymrad för mig, Far. Jag är väldigt lycklig! En vacker dag är jag säker på att vi kommer och besöker er, så ni kan få se era barnbarn och mina styvbarn.
Med vänliga
hälsningar,
Er son
P.S.
Far, inte något av det ovanför är sant. Jag är hos Kalle. Jag ville bara berätta för dig att det finns värre saker i livet än betyget som ligger i skrivbordslådan.
Ring mig när det är säkert för mig att komma hem.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ha ha ha!
SvaraRaderaSå roligt! Måste skriva ut berättelsen och visa tonårssonen...
Puh....ha ha....riktigt rolig;)
SvaraRaderaKram
Adela
hehe
SvaraRaderaHaha! Ja, jämfört med den historien är ett dåligt betyg en baggis... ;)
SvaraRaderaHahahaha...den är så himla bra! :D
SvaraRaderaVisst var det en riktigt smart kille. Jag tror att man kan ha användning för det där någon gång : )
SvaraRaderaKramar till er!