Detta är en otroligt tänkvärd historia som jag fick i mitt mail.
I Washington DC i en tunnelbanestation en kall januarimorgon 2007.
En man med violin spelar Bach i en timme.
Under den timmen passerar ca 2000 personer.
Efter 3 min spelande uppmärksammar en medelålders man musikanten och drar ned tempot i sina steg. Han stannar några sekunder och fortsätter sedan vidare.
Efter 4 min:
Violinisten får sin första dollar. En kvinna kastar myntet i hans hatt utan att stanna.
Efter ca 6 min:
En yngre man lutar sig mot staketet och lyssnar en stund, men tittar snart på klockan och går vidare.
Efter 10 min:
Ett barn i 3-års åldern stannar, men modern drar honom vidare. (Flera barn stannade men blev utan undantag omgående iväg släpade av sina föräldrar)
Efter 45 min:
Violinisten har spelat oavbrutet. Endast 6 personer har stannat för att lyssna en kort stund.
Ett 20-tal personer har lagt pengar i hans hatt, men de flesta utan att sakta in. Violinisten fick ihop 32 dollar sammanlagt.
Efter 1 h:
Musikanten slutar att spela och det blir tyst. Ingen lägger märke till att han slutar, ingen applåderar.
Sanningen:
Musikanten som spelade är Joshua Bell, en av världens främsta nu levande violinister och musiker. Han spelade några av Bachs mest krävande stycken på en violin värd 3,5 milj dollar.
Två dagar tidigare spelade Joshua Bell för utsålda hus i Boston, biljetterna kostade i genomsnitt 100 dollar.
Detta är en sann historia. Joshua Bells inkognitospelning på T-banestationen organiserades av Washington Post, detta som en del av ett sociologiskt experiment om perception, smak och människors prioriteringar.
Man ställer frågan: "Lägger vi överhuvudtaget märke till skönheten i en vardaglig miljö vid en opassande tidpunkt? Stannar vi till för att uppskatta skönheten? Känner vi igen en talang i ett oväntat sammanhang? Hur många av oss går på fina konserter och betalar dyra pengar för något vi inte har vett att uppskatta?"
En slutsats i mängden:
Om vi inte väljer att stanna till när en av världens bästa musiker spelar några av världens bästa stycken på ett av världens finaste instrument.
HUR MYCKET ANNAT GÅR VI INTE MISTE OM?
Jag ryyyyser, sådant gillar jag att läsa om. Tycker det är så farcinerande!!
SvaraRadera~Livet i byn
Haha, bäst idag och ett lysande exempel på vad vi går miste om i vardagen.
SvaraRaderaKram Åsa
Men gud vilken tankeställare! Jag försöker verkligen dra ner på tempot och uppskatta vardagen. Men detta först efter att jag vaknat upp ur någon slags dvala och konstaterat att jag typ inte kommer ihåg något! från Isaks första 3 år :s Får jag lov att länka till ditt inlägg? Kanske kopiera en bit av det?
SvaraRaderaLivet i byn: Det är så viktigt att vara närvarande hela tiden.
SvaraRaderaÅsa: Vardagen innehåller så många guldkorn om vi bara är uppmärksamma.
Sanni: Vardagstempot är ett problem. En liten tankeställare då och då är inte fel. Länka eller kopiera om du vill :)
Kramar till er!
Vad intressant Anneli!! Tack för att du uppmärksammar oss om detta. Får jag också länka till ditt inlägg?
SvaraRaderaJenny: Visst är det lustigt hur vi reagerar olika i olika situationer på samma händelse.
SvaraRaderaLänka om du vill :)
Kram!