I dag är det kallt ute. Mina händer blir iskalla när jag sitter och skriver och jag blir påmind om alla dagar i vinter som jag suttit vid datorn och skrivit med iskalla händer. Var tog vårvärmen vägen? Elementen vrids ner för att raskt vridas upp igen. Lite härlig värme nu skulle verkligen behövas.
Tanken på värme påminner mig om avslutningen på Svenska skolan på Mallorca förra året. Det var tur att vi var inomhus i Svenska kyrkan där för annars hade det blivit olidligt. Efter bestämdes det vi att vi skulle tillbringa eftermiddagen på stranden tillsammans med de andra familjerna på skolan. Något gott att äta, bad, sol och lekar. Eftersom vi skulle åka tillbaka till Sverige kändes det lite ledsamt men kul att umgås för kanske sista gången. På vägen hem var vi så varma och barnen kände att de inte skulle klara av att vara på stranden i den otroligt varma gassande solen, de ville vara hemma. Inomhus med AC:n på för fullt. Så blev det och vi missade en härlig eftermiddag med vänner på stranden och fick ha en mysig avslutningskväll hemma i AC:ns härliga svalka istället. Senare på kvällen vågade vi oss ut på balkongen och kunde sitta en stund och njuta av utsikten. Vi hoppas dock att vi ska komma tillbaka snart och träffa gänget igen.
Sådär känns det ofta, antingen är det för kallt eller är det för varmt. Jag tror att det finns lika många lagom varma dagar det är nog bara så att man inte tänker på dem eftersom de är så härligt lagom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar