onsdag 6 oktober 2010
Vem drog i nödbromsen
Tåget rusade fram i en rasande fart. Namnet på boken kom till mig i ett enda ögonblick. Handlingen är glasklar. Början blev skriven. Så drog någon i nödbromsen och det blev totalt blankt i hjärnan. Jag kunde inte ens hitta ett namn till min huvudperson. Inte kul!
Nu vet jag HUR viktig musiken är för mitt skrivande. När jag hittade rätt musik i går kväll så släppte det äntligen! Musiken som triggar min hjärna den här gången är filmmusiken från "Prince Of Persia". Ganska otippat, men det är dramatisk musik så varför inte. Tåget kan åter lämna stationen och susa vidare. Ruset är tillbaka!
Så en liten uppmuntran till Nina och alla andra som har fått ett refuseringsbrev någon gång. Ge aldrig upp! Så här kan man också hantera det avskydda refuseringsbrevet:
Etiketter:
manusarbete,
min andra bok,
musik,
refusering,
skriva
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hahaha, i alla fall jag kände igen mig. Inte med vinet eller cigaretterna då, men hans känslor var mycket likvärdiga med dem jag kände då jag sist blev refuserad... Inte kul, men lite komiskt :D
SvaraRaderaSkönt att du hittade suset igen :)
Visst är det underbart med flyt i skrivandet! Roligt att du är igång på en ny bok! Dyker du upp på lördag på Akademibokhandeln Nova Lund när jag är där och signerar! Skulle vara kul att träffa dig "på riktigt". Kram Kim
SvaraRaderaTuff-Tuff sa tåget!
SvaraRaderaAnnika:
SvaraRaderaLike komik lättar upp det tunga en aning :D
Kim:
Det är så spännande att börja på en helt ny historia. :)
Tyvärr passar det inte den här gången heller. Tråkigt! Vi får besök av min syster med familj från Uppsala så det blir fullt upp med familjemys :D
Kram!
Jenny:
Och lite Tut-Tut ibland :D
Hej Anneli!
SvaraRaderaVad skönt när flytet infinner sig och orden bara rinner på. Jag håller tummarna för att den där känslan av "flow" ska stanna permanent hos dig den närmsta tiden. Jag är stolt över dig vännen!
Ha en fin helg och sköt om dig!
Kram Lotta
Åh vad söt du är Anneli som tillägnar klippet till bl a lilla mig. ;) Jätteskojigt och jag känner igen mig alltför väl i känslan... Haha!
SvaraRaderaVad härligt att du hittat flytet igen. Jag önskar så att jag hittar tillbaka till mitt flyt igen, men just nu är det trögt.
Vad intressant att du måste ha musik i bakgrunden när du skriver. Själv måste jag ha knäpptyst.
Kram
Lotta:
SvaraRaderaTack det värmer :)
Kramar!
Nina:
Ibland behöver man muntras upp lite :)
Jag fortsätte att hålla tummarna för dig.
Kram!