Det är inte helt lätt att behålla självförtroendet i sitt skrivande samtidigt som man läser Joyce Carol Oates. Jag har kommit till de sista 100 sidorna (av 862 sidor) i boken Blonde. Hennes skrivspråk är ganska otroligt och väldigt annorlunda. Det är lätt att tvivla. Det går inte att skriva så som hon gör. Självklart är det inte meningen att jag ska göra det heller, men tanken slår mig ändå. Skriver jag verkligen tillräckligt bra? Kommer någon att bli berörd av min berättelse och mitt sätt att skriva? Jag hoppas få svaret inom en inte alltför avlägsen framtid.
Black Doves
48 minuter sedan
.jpg)
Jag är väldigt sugen på att läsa den boken! Lite avskrämd av alla sidor bara, men den kanske är lättläst? Jag måste ta en vända till biblioteket tror jag :)
SvaraRaderajag älskar den boken... har läst allt av Mrs Oates! hennes språk är målande, rappt... jag bara drunknar i det! Svarta bokstäver på vita ängar! Alla har sin egen stil... jag gillar din blogg och ditt sätt att skriva! Kram Anna
SvaraRaderaHej!
SvaraRaderaFörsta gången jag är hit men du har nog samma ambitioner som jag och därför blir jag intresserad.
Jag har givit ut en bok och håller nu på med min andra.
Vi skriver nog om helt skilda saker men det är ju det som gör det så spännande!
Jag har aldrig läst henne.
SvaraRaderaTrillingnöten:
SvaraRaderaDen är lång och den är mörk. Inte någon feelgood bok alls. Men språket och hela idén är otroligt djärv.
Anna:
Tack snälla du :)
Hennes språk är onekligen helt hennes eget.
Kram!
Barbro:
Vad kul att du tittar in hos mig.
Jag har inte givit ut min första bok än, den ligger hos förlagen och jag väntar på svar. Jag skriver också på min andra bok. Det spelar nog ingen roll vad man skriver för vägen är ungefär densamma.
Lycka till med din andra bok!
Åsa:
Blonde skulle säkert intressera dig för den handlar verkligen om medberoende och duktig-flicka-syndrom i kubik.