Vårlycka

vår lycka!

 
Jag tog min första promenad sedan i måndags kväll. Det gjorde jag med familjen. Vi tog oss till en liten helt underbar magnoliapark inte så långt från oss. Orken är inte alls vad den var för bara en vecka sedan, men wow, det var så värt det.

Fotograferande dottern fick nog många tjusiga bilder med sig hem. En äkta fotograf ser det andra inte ser. Precis som författare.

Vi passerade också magnifika tulpaner.

Träden är helt gröna nu. Ljusgröna, krispiga, sköra kronor sträcker sig högt upp mot himlen.

Dagen, som inte heller denna innehöll något manusarbete alls, men innehöll så mycket annat. Fika med föräldrar, trädgårdsarbete, promenad, vila och bokläsning. Hostan finns fortfarande kvar, om än i mycket försvagad form. I morgon ser jag fram emot att få sjunka in i mitt manus igen.